Annons

Tuffa tallar i istidens Skandinavien

Författare: 

Publicerad

2012-03-01

Istiden kanske inte var så isig trots allt. För 9000 år sedan slutade istiden i norra Skandinavien, men nya fynd av trädpollen i sjösediment från Norge visar att det fanns träd där för mer än 20 000 år sedan. Hur hänger det ihop? Det ställer rådande teroibygge om hur träden vandrat in till Skandinavien efter istiden på ända och raserar också de uppskattningar som gjorts för hur snabbt träd kan sprida sig i ett allt varmare klimat.

Ibland händer det något oväntat. När Leif Kullman hittade en 9 500 år gammal gran på Fulufjället var det som en nål i ögat på rådande teori. Det var inte bara världens äldsta gran -- som genetisk individ -- de måste också ha växt i Skandinavien tusentals år innan vad man tidigare trott. Även fast han senare hittade 14 000 år gamla trädelar, daterade med kol-14 metoden, har inte rådande teori om trädens invandring till Skandinavien efter istiden förändrats nämnvärt. Men det kan bli ändring på det nu.

Svaren på gåtan om det funnits träd i Skandinavien under istiden har bokstavligen legat och väntat på botten av en sjö. Ett internationellt forskarlag från bland annat Danmark, Sverige och Norge, experter på att plocka fram urgammalt dna, har undersökt sjösediment från Tröndelag i mellersta Norge och Andöya i norr. Genom sjösedimentets lagerföljd kunde de tidsbestämma hur gamla deras prov var. I labb kunde de sedan rena fram dna från växternas kloroplaster, den del i växternas celler som gör att de kan fotosyntetisera. Sedan kunde de använda samma dna för att undersöka vilka arter de hittat – och då fick de en överraskning. Proven från Trönderlag visade att det växte gran där för 10 300 år sedan. Från det nordligare belägna Andöya gjordes de verkligt uppseendeväckande fynden. De hittade spår av gran från sediment som var 17 700 år gamla och tall som var 22 000 år gamla!

Deras resultat går inte att tolka på annat sätt än att det fanns gran och tall i Skandinavien under slutet av den senaste istiden. Forskarna har visat att en speciell genetisk variant av gran som finns i Skandinavien idag fanns här redan på istiden. Det kastar nytt ljus över hur fort olika trädarter koloniserade Skandinavien efter senaste istiden. Tall och gran behöver alltså inte alls ha färdats så långt som man tidigare trott. Fynden borde också bli något av en vetenskaplig upprättelse för Leif Kullman.

Det finns en skrämmande efterklang av de här spännande fynden. I de modeller som idag används för att simulera hur olika träds utbredningar kommer att förändras i ett varmare klimat används de uppskattningar som funnits sedan tidigare, de som bygger på att träden koloniserat Skandinavien genom fröspridning från platser långt borta. Nu när det visar sig att två för oss viktiga träd redan fanns här kan man undra hur det påverkar modellerna som används. En rimlig slutsats verkar vara att tall och gran inte alls är så snabba kolonisatörer som vi tidigare trott, och därför kan vara mycket känsliga när den globala medeltemperaturen ständigt ökar.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

Kommentarer

Hur skall man tolka trädgränsen i ljuset av dessa fynd? Om jag förstår det rätt måste dessa träd ha vuxit en bra bit över trädgränsen (landhöjningen komplicerar det dock) i ett klimat som rimligen har varit svalare än idag. För trädgränsen måste väl ha funnits under istiden också!?

Trädgränsen är inte statisk. Den påverkas av en rad olika faktorer där klimatet är en viktig del, men också betande djur, insekter och vind kan spela roll.

De träd som fanns i Skandinavien redan på istiden, som tidigast för 22 000 år sedan, växte troligen på isfria bergstoppar nära havet. De kallas [nunataker ](http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Eastcoastgreenland1.jpg)efter det grönländska ordet för bergstoppar som sticker upp ur istäcket. Hur det stod till med trädgränsen på den tiden är nog något som vi får låta framtiden utvisa. De nya fynden kommer från spår som träden lämnat efter sig i sjösediment, spår som inte kommer från exakt samma plats som träden vuxit på.

Vi vet istället mer om vad som hänt efter istiden då det fanns det träd långt över dagens trädgräns. Tall dominerade, men det fanns även fjällbjörk, gran och sibirisk lärk. Det är kanske lite förvånande att det för 6-5000 år sedan växte hassel, lind och klibbal i fjällen, arter som idag återfinns betydligt längre söderut. Under den tiden, som kallas den postglaciala värmetiden, var det varmare än idag

Efter värmetiden blev det långsamt kallare i fjällkedjan. Det gjorde att trädgränsen förflyttades nedåt i höjd. Nu har den utvecklingen brutits, för under de senaste hundra åren har det istället blivit en dryg grad varmare. Idag skjuts trädgränsen återigen uppåt i höjd. Det är framför allt tall som expanderat medan fjällbjörken verkar ha blivit mindre konkurrenskraftig. Dagens varmare klimat har också gjort att trädgårdsväxter som lupiner har kunnat etablera sig på en del platser på kalfjället.

Lägg till kommentar