Annons

Luftföroreningar som är bra för hälsan?

Författare: 

Publicerad

2010-11-23

En nyligen publicerad studie visar att luftföroreningar, som är ett av de största hälsoproblemen i världen, också kan ha följdeffekter som i vissa fall gör att de räddar liv.

Smutsig luft i storstäder dödar uppemot en miljon människor varje år. Eldning inomhus i fattiga länder orsakar ytterligare två miljoner dödsfall. Men rökpartiklarna som virvlar runt i atmosfären har också en stor fördel – de reflekterar bort en del av solstrålningen och kyler därmed av planeten. Eftersom jordens ekosystem är pressade av den pågående uppvärmningen gynnas folkhälsan av avkylningen. Alltså, samma luftföroreningspartiklar som skadar oss när vi andas in dem skyddar oss genom att de ger oss ett kallare klimat.

Vad är då att föredra? Att rädda liv genom att reducera skadliga ämnen i luften eller att göra det genom att behålla dem och leva på en något svalare planet. I många fall är svaret enkelt. Sotig rök inomhus gör stor skada på dem som utsätts men har liten effekt på klimatet. Samma gäller utsläpp från biltrafik i tätbefolkade områden. Fast hur är det med mer avlägsna utsläppskällor, såsom fartyg långt ute till havs?

Utsläpp från båtar i internationell trafik dödade runt 60 000 människor år 2000. Samma utsläpp gjorde att temperaturen var ungefär 0,05°C kallare på jorden. Inte mycket kan tyckas, men tack vare denna avkylning räddades sannolikt minst 20 000 liv genom minskad sjukdomsspridning, bättre skördar, mildare värmeböljor och lindrigare översvämningar.

En del forskare menar att avkylningen från fartygsröken var betydligt större – kanske 0,3°C eller mer. I så fall undveks över 100 000 dödsfall. Då är det plötsligt svårt att avgöra om de giftiga avgaserna från båtar är positiva eller negativa för hälsan ur ett globalt perspektiv.

Det finns en geografisk orättvisa när det gäller partiklar i luften. Den industrialiserade delen av världen lider av bristande luftkvalitet och sjukdomarna som följer, men är ännu så länge relativt motståndskraftig mot uppvärmningen. I fattigare länder är det klimatförändringarna som är den dominerande hälsofaran. Skulle båtarna rena sina utsläpp räddar det liv i västvärlden samtidigt som utvecklingsländerna får ännu lite svårare att klara sig.

Ju mer temperaturen stiger desto viktigare blir det att behålla de kylande partiklarna i luften. Reduceras inte växthusgaserna måste vi kanske i framtiden tvingas acceptera att andas in hälsofarliga partiklar för att inte drabbas av de ännu värre effekterna från global uppvärmning.


Originalpublikationen kan läsas här. Sitter du vid en dator som har tillgång till Nature-tidskrifterna finns också en kort sammanfattning här.

Jakob Löndahl

Kommentera:

10

Dela artikeln:

Kommentarer

Detta var bland det mest korkade jag läst på år och dag.

Hade du inte varit en av landets mest inbitna klimatskeptiker hade jag givetvis tagit det som en förolämpning. Förmodar att du har läst följande blogginlägg på Uppsalainitiativet:

I övrigt uppskattar jag kritik, men helst saklig sådan. Vetenskap ska diskuteras.

Förlåt Peter, det var lite elakt av mig att länka till Uppsalainitiativet. Även om jag inte hittar mycket substans i din kommentar förtjänar du en förklaring.

Jag brukar inte skriva om min egen forskning på bloggen eftersom den vanligtvis är för insnöad för att vara av allmänintresse. När jag nu för en gångs skull hade en publikation som var mer begriplig kunde jag inte motstå att ta tillfället.

Artikeln jag sammanfattar (originalpublikation i ACP) bör närmast betraktas som ett policy-papper. Den innehåller inga nya mätningar och beräkningarna är enkla. Det enda vi har gjort är att sammanställa data från tre olika forskningsfält som normalt inte har kontakt med varandra. Slutsatsen sticker i ögonen. Att behålla ett miljöproblem för att lindra ett annat är inte önskvärt. Tyvärr är dilemman av detta slag ganska vanliga. För att slippa oljeberoende (vilket är önskvärt inte enbart ur klimatsynpunkt) krävs till exempel andra energikällor som alla har sina problem. På samma sätt är det inte okomplicerat att hantera kortlivade kylande men hälsofarliga komponenter i atmosfären.

Fast som framgår av originalartikeln är den vetenskapliga osäkerheten stor. Det som är i särklass svårast att uppskatta i klimatmodellerna är just aerosolpartiklarnas effekter (måtte de vara små). Exakt hur många som dör på grund av uppvärmningen är också oerhört svårt att beräkna, men eftersom den siffra vi använder med högsta sannolikhet är en grov underskattning anser jag själv att resonemanget är legitimt.

Tack - jo - jag känner till Olle Häggström

Jakob Löndahl, jag är ett fan. Du har förmåga att lägga fram sakliga argument. Stå på dig och låt inte de som använder tom retorik nå dig. Gorgias hade inte så mycket att komma med i Platons dialog.

Tack Emil. Dina blogginlägg är alltid välskrivna och roliga att läsa.

Att ställa upp ekvationer som till stor del består av subjektiva, värdeladdade eller helt okända faktorer och dra slutsatser om dödsfall i tredje världen?

Studien kanske i alla fall kan användas för att bevisa att ett gott skratt förlänger livet.

Några kommentarer:

1) Om det är den "totala hälsoeffekten" som skall beräknas så bör väl även kylans hälsoeffekter tas med. Jag ser inte att ni diskuterar dessa, t.ex. antalet människor som dör pga direkt köld och pga av sämre skördar.
2) Vidare så är de globala temperaturdifferenserna, snarare än det globala medelvärdet, den viktigaste faktorn för t.ex. stormar. En positiv effekt av just CO2 är att uppvärmningen bör ske snabbare vid polerna än vid ekvatorn, dvs att vi då får mindre temperaturdifferenser och färre stormar (som också varit fallet sedan 2005).
3) Mycket av ert resonemang skulle kunna genomföras utan att ta ställning till huruvida CO2 är den dominerande faktorn för den globala uppvärmningen på 1900-talet. Det räcker väl med att titta på hälsoeffekterna av global uppvärmning, oavsett vad det beror på eller oavsett om vi med säkerhet kan veta om den kommer att fortsätta under 2000-talet?
4) Intressant att ni hänvisar till IPCC i referenserna för en del viktiga antaganden som ert resonemang bygger på. Eftersom IPCC inte bedriver någon forskning utan är ett politisk organ så är det väl lite tveksamt? Eller är detta förfarande numera accepterat i vetenskapliga publikationer?

Bernt och Ingemar, har ni läst ursprungsartikeln?

Bernt, vad menar du med "ekvationer som till stor del består av subjektiva, värdeladdade eller helt okända faktorer"? Har du kommit fram till detta genom en objektiv granskning eller är det ett förhandsomdöme? Problemet är snarast att ekvationerna är objektiva. De visar resultat som ingen vill höra. Resultat som är en logisk konsekvens av ett antal studier som publicerats under de senaste åren.

Ingemar, i all korthet:

1) Läser du artikeln kommer du att se att även positiva konsekvenser av ett varmare klimat diskuteras. På grund av den höga levnadsstandarden och den glesa befolkningen i kalla områden på jorden är antalet räddade liv vid minskad kyla väldigt litet jämfört med alla som får det svårt i varma regioner.

2) Även detta diskuteras, om än kort. De hälsoeffekter som är lättast kvantifierbara vid varmare klimat är alla närmare ekvatorn där uppvärmningen är långsammare enligt modellerna. Stormar är inte upptagna bland hälsoeffekterna.

3) Det står mycket lite om CO2 i artikeln. Den handlar ju om partiklar som reflekterar tillbaka eller absorberar solljus. Och visst, de som gjort uppskattningar av hälsoeffekter av global uppvärmning ägnar sig inte åt att ta reda på orsakerna till att den skett. De har studerat konsekvenserna av den temperaturökning som observeras.

4) Själv anser jag att IPCC har producerat den mest fullständiga sammanfattningen av klimatforskningen som finns att tillgå. Deras text är lysande inom det smala forskningsområde där jag tycker mig ha en egen överblick av litteraturen. De artiklar som jämfört IPCCs tidigare prediktioner med den faktiska utvecklingen är ganska ense om att IPCC har underskattat många av de klimatförändringar som skett. Generellt citeras dock, som du kan se, ursprungspublikationer snarare än sammanfattningar i vårt arbete.

Albedoeffekten - Hört i radio - Vetenskap och miljö.
Citat: "Sotpartiklarna som sprids i atmosfären fångar upp en del av solljuset och bidrar därför till uppvärmningen, när de mörka sotpartiklarna faller till marken på ljusa ytor, t.ex. snö så hindrar de dessutom solens strålar från att studsa tillbaka ut i atmosfären, den s.k. albedoeffekten". Och eftersom sotpartiklarna har en kort uppehållstid i atmosfären endast ett par veckor jämfört med CO2 (100 år) år så skulle en kraftig minskning av utsläppen av sot ha en snabbare effekt på klimatet jämfört med en minskning av koldioxid.
Jag tycker att även denna studie som gjorts av forskare i USA, England och Norge bör nämnas. En viss osäkerhet finns visserligen då vissa av partiklarna som frigörs kan ha en kylande effekt.

Lägg till kommentar