Annons

Nobelpris och nedskärningar i Berkeley

Författare: 

Publicerad

2009-10-14

Vid University of California, Berkeley, USA, firar man att Oliver Williamson fått nobelpriset i ekonomi (delat) för år 2009. Går man in på universitetets hemsida är det idel glada nyheter. Inte undra på att man känner stolthet -- efter Harvard är detta ett av de universitet som haft flest nobelpristagare genom åren. Detta är också något man talar om i korridorer och på campus. Under hösten har annars det stora samtalsämnet varit de nedskärningar som drabbat universitetet. University of California är statligt. I somras gjordes nedskärningar på $813 miljoner. För en svensk universitetsanställd låter summan osannolikt stor men den utgör "bara" tre procent av University of Californias totala budget. Protesterna mot hur universitetsledningen hanterat nedskärningarna har dock varit massiva. Den 24 september organiserades en "walk-out" som samlade 5,000 personer på Sproul Plaza, det centrala torget på campus. De åtgärder som universitetsledningen satt in handlar om lönesänkningar på upp emot tio procent och ökade studentavgifter. I ett amerikanskt perspektiv har studentavgifterna annars varit rätt modesta i Berkeley. Nu är förslaget att det ska kosta runt $10,000 för ett års studier. Professorer, studenter och administratörer gjorde gemensam sak och nobelpristagaren själv har sagt i en intervju att han ska använda delar av prissumman i lobbyarbete mot nedskärningarna. Man får känslan av att studenter och anställda känner ett hot mot Berkeleys själ. Här finns en stolthet över att hålla måttet i jämförelser med de privata universiteten (med närbelagda Stanford som främsta rival). Det finns också en stolhet över att vara ett universitet för fler än den yttersta eliten. 1960-talets medborgarrättsrörelse hade ett av sina starka fästen här och man vill åtminstone upprätthålla en bild av ett demokratiskt, jämlikt, men ändå högkvalitativt universitet. Jag frågade en av de uiversitetsanställda om hon tror att protesterna kommer att ha någon effekt. Det hon trodde var att de kanske på sikt kan påverka delstatsregeringen i Kalifornien och det system av medborgarinitiativ som finns för att forma politiken. Idag är stora delar av delstatens budget bunden av förslag som olika medborgargrupper drivit igenom. Möjligheten för politikerna att överblicka en helhet är ytterst begränsade. "High prestige, low money" som en annan universitetsanställd sa om Berkeley. Ett nobelpris till bygger förstås på prestigen, nu kan man fira 21 nobelpris totalt. Men frågan är hur länge man kan upprätthålla kvalitén om inte pengar skjuts till och Berkeleys "själ" stärks. Det vore synd om nobelpris i framtiden bara blir en angelägenhet för ett fåtal privata universitet.

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar