Annons

Krossa den skändliga!

Fundamentalistiska religioner förtrycker kvinnor - definitionsmässigt.

Författare: 

Publicerad:

2008-03-01

"Krossa den skändliga!" var Voltaires dom över katolska kyrkans rättsövergrepp. Den franske 1700-talsfilosofen François Voltaire brann för rättvisa och bekämpade orättfärdigheter utförda på religiös grund. Rättesnöret för bedömning av religioner, religionsutövning och religiösa organisationer är i första hand moraliskt, inte intellektuellt. Varje dag rapporterar nyhetsmedierna om kvinnor som mördats för att de inte lever upp till sin religions moraliska regler, kvinnor som offrar sina barn som kanonmat i religiösa krig, kvinnor som under motstånd slår sig fram till nya positioner som religiösa ledare och kvinnor som förtrycks eller kämpar mot förtryck i världens olika religioner. Religionen, speciellt i sin snabbt ökande fundamentalistiska utformning med traditionella patriarkala värderingar, tränger sig på i vår vardag.

I det tidigare talibanstyrda Afghanistan, där kvinnor av religiösa skäl begränsades till hemmet, kunde de lämnas att svälta i brist på manliga släktingar eller att dö i brist på läkarvård. Amerikanska kristna fundamentalister angriper abortkliniker och trakasserar kvinnor som genomgår abort. I Pakistan sitter minderåriga flickor i fängelse anklagade för otukt, eftersom de vågat anmäla att de blivit våldtagna. I Sverige menar två kvinnliga biskopar att tiden inte är mogen för en kvinnlig ärkebiskop.

Vad skulle en Voltaire av i dag säga om detta? Är religiös fundamentalism det moderna samhällets skändlighet som vi måste bekämpa? Ja, svarar aktuell religionsfilosofisk forskning och visar att religiös fundamentalism till sitt ideologiska väsen är kvinnoförtryckande och därför moraliskt förkastlig.

Det finns i dag en samhällelig flathet gentemot religion som gör det nästintill oacceptabelt att kritisera dess konkreta uttryck. I religionsfrihetens namn godtas beteenden som i icke-religiösa sammanhang inte skulle ha tolererats. Motstånd mot kvinnor i en viss yrkesgrupp fördras i världens mest jämställda land. Barn fostras i extrema religiösa sekter eller friskolor och kan få betala ett högt pris för föräldrarnas rätt till religionsfrihet. Inte ens hets mot folkgrupp tycks vara förkastligt när det kommer från en religiös företrädare, som i fallet med pingstpastor Åke Green vars uttalanden om homosexuella ledde till friande domar i både hovrätten och Högsta domstolen.

Det finns ett samhälleligt behov av nyanserad diskussion i de svåra frågor som uppstår när religion leder till förtryck, kränkningar, psykisk och fysisk skada eller får andra negativa följder. Religionsfilosofisk forskning kan ifrågasätta inslag i en religiös ideologi som resulterar i destruktiva konsekvenser, exempelvis att homosexuella känner sig kränkta av pastor Green eller att kvinnor förvägras rätten till preventivmedel eller självbestämmande.

Religiös fundamentalism anklagas ofta för att vara kvinnoförtryckande. Som försvar hävdas då att fundamentalistiska kvinnor inte upplever något förtryck eftersom de frivilligt har valt sin livsstil. Man påstår alltså inte att kvinnorna visserligen är förtryckta men att förtryck är något acceptabelt. Skiljelinjen går i stället mellan vad som ska räknas som förtryck.

Det första och enklaste sättet att bemöta fundamentalismens försvar är att lyfta fram de empiriska forskningsresultat som visar att de flesta kvinnor i fundamentalistiska sammanhang, ofta fattiga och outbildade, faktiskt upplever förtryck. Inte heller har de frivilligt valt sin religiösa underordning. Motargumentet från fundamentalisterna blir då att det finns många andra kvinnor som av religiösa skäl frivilligt har valt att underordna sig själva. Åtminstone dessa kvinnor är inte förtryckta, hävdar man, vilket leder till det andra möjliga sättet att bemöta det nu något modifierade försvaret av fundamentalism.

Ett vanligt feministiskt argument är att de kvinnor som inte upplever sig vara förtryckta bara tror att de inte är förtryckta. Bakom deras så kallade frivilliga underordning, som ytterst är till deras nackdel, ligger patriarkala förtryckande processer. Mäns objektifierande blick, med ett underförstått hot om fysiskt eller socialt våld mot den som inte följer normerna, får kvinnor att välja att bete sig som en kvinna förväntas bete sig. I fundamentalismen förstärks dessutom denna blick med sitt våldshot av Guds blick - en gud som tänks kunna observera alla alltid och ha obegränsad makt att straffa dem som inte anpassar sig till sina gudomligt givna roller. En fundamentalistisk kvinna är alltså extremt motiverad att uppfylla den ideala kvinnlighet som förväntas av henne. Hon är strukturellt förtryckt även om hon inte själv är medveten om det.

Detta feministiska argument kan uppfattas vara nedlåtande - varför skulle en feminist veta bättre än den fundamentalistiska kvinnan själv hur hon egentligen borde känna?

Förespråkaren för fundamentalism kan hävda att så länge kvinnan är medveten om de bakomliggande strukturerna och vill betala priset (i form av underordning och begränsning) för de fördelar (av social eller religiös natur) som hon uppnår i den fundamentalistiska religionen, så bör vi respektera kvinnans val.

Detta leder till det tredje och sista motargumentet mot fundamentalismens försvar. Detta argument accepterar att kvinnans önskan att anpassa sig efter den fundamentalistiska ideologin mycket väl kan vara genomtänkt och ärligt menad, men hävdar att hon saknar tankemässiga redskap att önska eller välja annorlunda. Hon är inlemmad i den fundamentalistiska kulturen, och hennes val är därmed de facto påtvingat. Man kan nämligen tvinga någon inte bara med fysiskt och psykiskt våld, utan också med ideologiskt våld i form av begränsningar av vilka tankar som är möjliga att uttrycka inom ramen för en viss ideologi. Kvinnan har alltså inte frivilligt valt sin underordning.

Inom judisk, kristen och muslimsk fundamentalistisk tro identifieras kvinnor som fysiskt, mentalt och/eller andligt svagare än män. De behöver begränsas, beskyddas, övervakas och underordnas ett starkare och visare kön. Det är män som har tolkningsföreträde och makt, och det är de som upprätthåller maktordningen och förhållandet mellan könen inom religionen. Begreppet "kvinna" i den fundamentalistiska ideologin är synonymt med en människa som har de specifika biologiska, psykologiska och andliga kännetecknen på att vara kvinna som Gud har skapat henne, nämligen svagare i alla väsentliga avseenden och underordnad mannen. Inom fundamentalismens begreppsliga ramar är det alltså inte möjligt att tala om kvinnor utan att avse underordnade människor. Den som bekänner sig till en fundamentalistisk ideologi och är kvinna är per definition underordnad.

För att det ur moralisk synvinkel skulle kunna vara acceptabelt att en kvinna frivilligt avstår från sin autonomi och väljer underordning, så måste hon åtminstone ha de begreppsliga möjligheterna att överväga att inte avstå från sin autonomi och inte välja underordning. En ideologi som berövar henne denna rätt genom att begreppsligt slå fast hennes identitet som definitionsmässigt underordnad är en moralisk skändlighet och bör bekämpas, inte tolereras.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

22

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Ni hade en artikel i senaste numret där författaren angrep fundamenalistisk religion samt att Åke Green blev frikänd i domstol. Jag tycker det är ett lågvattenmärke att ni tar in denna artikel. Jag hade förstått det om det varit en propagandartikel i en tidskrift för Feministiskt Initiativ. Man kan vara kristen och forskare, tom "fundamentalistiskt" (saknade definition av ordet i artikeln) kristen och samtidigt bejaka vetenskap. Religion och vetenskap är två olika saker och jag ser inget motsattsförhållande mellan dem. Vi har dessutom yttrandefrihet och religionsfrihet, grundläggande rättigheter i en demokrati, något som författaren helt tycks ha glömt bort vid personangreppet på Åke Green.Jag hoppas slippa se flera sådana propagandaartiklar i denna tidning.

Allt står mellan det ej bevisbara, vidskepliga heliga texterna och vetenskap. Det är gamla grymma texter som fortfarande gör sig påminda med gamla och omoderna moraliska dogmer. Vetenskap ifrågasätter allt, tro skall ej ifrågasättas. På sin spets så kan inte religion och vetenskap samexistera.

Att hävda att religionsfrihet har något att göra med detta bevisar Ingemar Anderssons okunnighet. Religionsfrihet enligt FN är, utöver att få utöva sin religion, också att få lämna samt kritisera vilken religion som helst.

Religion står i vägen för fortsatt utveckling av moral och etik. Religion separerar människors förmåga till dialog. Religion står i vägen för mänskligheten att utvecklas till fredliga och förstående individer.

Det som står till vårt hopp är att bilda nästa generations kvinnor då kvinnorna är samhällets pelare och bärare av kultur. De måste få tillgång till adekvat utbildning så att de kan fostra sina barn till att tänka själva och tänka kritiskt. Att säga att det inte finns ett motsatsförhållande mellan religion och vetenskap är en förolämpning mot hela vetenskapshistorien. Beklämmande!

Det finns religioner som har tveksam inställning när det gäller synen på människor,
demokrati, yttrandefrihet, kvinnosyn osv. Dit hör dock inte enligt mig biblisk kristendom. Denna kan med fördel samexistera med vetenskap och har också varit en grund för många av de stora vetenskapsmännen (Newton, Faraday, Pasteur, m fl). Biblisk kristendom står för moral och etik. Det människan många gånger gör då hon tar avstånd för en högre makt är att avveckla moral och etik. Jag är för religionsfrihet. Religion ska inte tvingas på någon. Jag tar även avstånd till dogmatism. Evolutionsläran är tyvärr väldigt dogmatisk, då den inte får ifrågasättas i vetenskapliga tidskrifter. Evolutionsläran bromsar många gånger framgångsrik forskning. T ex så visar rapporter från forskningsprogrammet ENCODE att "junk-DNA" (skräp-DNA) har funktioner till över 80%. Denna forskning hade gått mycket snabbare om det inte varit för evoutionsläran.

Religion i sin helhet är inte förenligt med vetenskap då de båda bygger på vitt skilda paradigm. Religion är att tro, och i de abrahmitiska religionerna i synnerhet, skall man inte ifrågasätta tron. Vetenskap bygger på att ifrågasätta allt tills dess att man kan framföra säkra bevis. Om något senare skulle visa sig vara falskt så ändrar man uppfattning till fördel för de nya upptäckterna. Inget teori inom vetenskap står ivägen för en annan. Skulle evolutionsläran skulle vara dogmatisk? Kreationismen däremot är fullkomligt bortkommen och absurd och snuddar på att vara dogmatisk i sitt sätt att hävda sin rätt. Kreationismen sprider sig i en del skolor i USA och detta är både vilseledande och farligt. Ytterligare ett tecken på en fullkomliga röra religion och påstådd vetenskap kokats samman till.

Nya upptäckter gör man inte inom religion. Religion sedimenterar världsuppfattningar och skapar hinder för dialog mellan folk med olika trosuppfattning. Det är upplysningen som står för den moderna moralen, inte religionen. Det är inte din personliga uppfattning om bibeln eller gud som är uppe för debatt. Det är spridningen och tolkningen av texterna som är ämnet. Det råder inga tvivel om att bibeln uppmanar till mord, slaveri och våldtäkt. Det råder heller inget tvivel om att kvinnan skall underkasta sig mannen även inom kristendom. Att en kvinna inte får lära ut till män finns tydligt beskrivet i bibeln. En text med sådant "sprängstoff" bör ifrågasättas och den organisation som byggts upp kring dessa värderingar bör också ifrågasättas. Det är fullkomligt absurt att påstå att människan skulle nedmontera moral och etik för att man tar avstånd från en högre makt. Jag finner det oerhört provocerande, vilket religiösa ofta påstår, att det enda som står mellan gott uppförande och onda gärningar (olagliga gärningar) är tolkningen av en skrift. Människor kan vara goda för det godas skull. Det är också oerhört provocerande att religiösa investerar tid och energi inför ett efterliv. Något mer egoistiskt och kontraproduktivt har jag svårt att föreställa mig.

Religion och vetenskap är mycket förenliga eftersom de opererar på olika plan. Vetenskap försöker förklara hur saker och ting fungerar medan religion svarar på frågan varför. Vetenskap är begränsad till det vi kan mäta, väga, osv, och till de naturlagar som vi har idag, medan religion kan ha med att en Gud som griper in på ett påtagligt sätt. Vetenskap som inte får ifrågasättas blir dogmatisk, därför så anser jag evolutionsläran vara dogmatisk.

All vetenskap får och bör ifrågasättas så även evolutionsläran. Har du nya hypoteser eller rentav bevis? Framför dem!

Du hittar svar på dina frågor på denna länk:
http://www.creationism.org/heinze/EvolutionReligion.htm

I den länk du hänvisar till angrips inte bara evolutionsläran utan flera väletablerade teorier med fullkomlig nonsens. Detta är inte att anse som vetenskaplig skrift. Detta är religionens projektion av sitt eget ofullständiga sätt att betrakta verkligheten på etablerad vetenskap.

Det finns bevis för evolution.
Massa OCH energi är utbytbara.
etc.

Texten du hänvisar till är humbug och jag kan inget annat än beklaga att du faller för dess förenklingar och dissonanta lockelser.

Som jag sert det så finns bara en "vetenskaplig förklaring" på livets uppkomst, nämligen att endast liv kan skapa liv. Många forskare anser också detta. Ta t ex det enkla sambandet: Proteiner fordrar DNA/RNA samtidigt som DNA/RNA fordrar proteiner. Vad kom då först? Proteinerna eller DNA/RNA? Läs gärna Dr Stephen Meyers bok "Signature in the Cell" som utkom 2009. Han förespråkar Intelligent Design.

1. Proteiner fordrar DNA/RNA
2. DNA/RNA fordrar proteiner.
1 före 2, men 2 före 1.

Artikeln ifråga publiceras på vår fasta avdelning Signerat. Både namnet på avdelningen och det faktum att texten undertecknas med en namnteckning visar att det inte är fråga om vanlig forskningsjournalistik eller populärvetenskap, utan ett utrymme i tidskriften för forskare att framföra personliga ståndpunkter och ställningstaganden. Många av de texter som publicerats under Signerat har varit kontroversiella och har fått genmälen i kommande nummer av F&F. Den som har synpunkter på innehållet i artikeln (och inte bara på att den har publicerats) är välkommen att skriva ett läsarbrev till oss för eventuell publicering.

Lägg till kommentar