Annons
Läxor - för livet eller i onödan?
Bild: 
Magnus Bard

Läxor – för livet eller i onödan?

Läxor är den stora konflikthärden i många hem. Om läxor ökar kunskaperna eller bara stressen har forskarna olika åsikter om.

För ett par år sedan föreslog Vänsterpartiet att läxor i grundskolan ska avskaffas. Sedan dess har somliga forskare hävdat att läxor inte längre behövs i dagens skola, och det finns skolor som har avskaffat läxor. Ulla Löfgren, rektor på Rotundaskolan i Västerås, införde läxfri undervisning redan år 2000 och formulerar argumenten så här:

"Vårt sätt att lära ut fokuserar mer på strävansmålen än på mål att uppnå, eftersom lärandet för oss är en pågående process utan pekpinnar och med stort eget ansvar." Så sade hon till tidningen Magasin 360, som bevakar forskning och utveckling i skolan.

Andra lärare har hävdat att "kunskap inte är något som man ska kunna till ett visst datum".

Inte mycket forskning

Och skolorna har rätt att slopa läxorna. De är inte längre reglerade i skolförordningarna. Skolverket anser alltså att läxor ska diskuteras på skolorna och vara något som rektorer och lärare själva bestämmer över.

Så många rena mätningar av läxtid och om effekter av läxor har inte genomförts. De få studier som gjorts, framför allt i USA, visar på vissa kunskapsfördelar hos framför allt äldre elever som har haft läxor. Undersökningarna har dock kritiserats för uppenbara metod- och mätproblem. I USA har i stället författaren Alfie Kohn väckt stor uppmärksamhet med sin bok The homework myth, som utkom 2006. I den argumenterar han för att läxor skapar stress och konflikter i hemmet och att de dessutom inte ger kunnigare barn.

Att läxor är ett vanligt inslag i utvecklingssamtalen mellan lärare och föräldrar konstaterar Lisbeth Ranagården, sociolog vid Göteborgs universitet, i sin forskning om kontakterna mellan hem och skola.

– Föräldrarna söker stöd hos lärarna för att kunna hjälpa eleverna med läxorna, säger hon.

Familjeforskaren Lucas Forsberg vid Tema barn vid Linköpings universitet studeras vardagen i familjer.

– Jag har inga generella synpunkter på om läxor är bra eller dåliga, men jag har i min forskning konstaterat att just läxorna är den stora konflikthärden i familjelivet, berättar han.

Det är särskilt på mellanstadiet och i början av högstadiet som bråken om läxor blir vanliga, enligt Lucas Forsbergs studier, som bygger på deltagande observation i ett antal familjer. Barnen vill skjuta upp läxläsandet och föräldrarna vill få det överstökat, och så är käbblet i gång. Det finns föräldrar som tröttnat och lejt ut läxläsningen till de läxläsningsföretag som etablerats de senaste åren.

– Jag tycker att dessa företag står för en trist utveckling, säger Ingrid Westlund, som är docent i pedagogik vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. De gör lysande affärer på att föräldrar köper sig fria från att behöva tjata om läxorna.

Dessutom faller en uttalad idé med läxor, nämligen den att knyta samman hem och skola. Daniel Kallós, pensionerad professor i pedagogik, menar dock att kunskapsvinsterna är försumbara:

– Läxorna handlar mest om lärarnas och föräldrarnas makt och kontroll. Lärande borde handla om njutning och nyfikenhet, inte om pekpinnar och disciplin. Läxan är ett trubbigt pedagogiskt verktyg, säger han.

Daniel Kallós, som länge var ansvarig för lärarutbildningen vid Umeå universitet, menar att den enda anledningen att ge läxor är att de antas gynna självständighet och disciplin.

– Däremot styr de undervisningen på ett olyckligt sätt. Lärarens tid tas upp av att kontrollera läxläsningen, när den i stället kunde användas till undervisning, säger han.

Missgynnar svaga hem

Läxfria skolor är dock inget nytt. Daniel Kallós berättar om en socialistisk lärare som i en by utanför Gällivare på 1930-talet bestämde sig för att slopa läxorna. Han menade att eleverna inte orkade eller hade möjlighet att läsa dem hemma. Det blev förstås en sensation på den tiden.

– Men det gick utmärkt! Barnen lärde sig det de skulle i alla fall. Så kan det vara nu också. Man hör hur folk oroar sig när läxfri undervisning kommer på tal. Argumenten är desamma som när man förbjöd skolagan, berättar Daniel Kallós. Även då trodde man att skolan skulle förfalla och lärarna tappa kontrollen.

Han återkommer till det alla är överens om: att all undervisning som fokuserar på aktiviteter utanför skolan missgynnar elever från svaga hem. Nyligen kom en rapport från Skolverket som visar att just föräldrarnas utbildningsnivå är en viktig faktor för elevernas slutbetyg. Detta är en tendens som har förstärkts på senare år.

– Och i dag kommer många elever från hem där man inte ens talar svenska, säger Daniel Kallós.

Föräldrarnas delaktighet är alltså avgörande, men förutsättningarna har förändrats.

– Föräldrar har inte så stora kunskaper om skolarbetet i dag. De vet till exempel inte hur matematikundervisningen är uppbyggd, säger Lili-Ann Kling Sackerud, forskare i pedagogiskt arbete med inriktning på matematikdidaktik vid Umeå universitet. I sin doktorsavhandling kom hon fram till att eleverna får allt större eget ansvar för lärandet.

– Vi ser alltmer av outtalade läxor i skolan i form av beting. Man får helt enkelt ta med sig skolarbetet hem om man inte är klar i tid, säger hon.

Någon uttalad motståndare till läxor är Lili-Ann Kling Sackerud dock inte.

– De positiva aspekterna av läxor är delaktighet och eget ansvar. Det handlar om ett slags fostran, säger hon.

Många tror att det är de höga prestationskraven i skolan som har lett till ökad stress bland barnen. Det gör dock inte Frank Lindblad, som är barn- och ungdomspsykiater verksam vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Han understryker att han inte har forskat direkt på läxor, men han har nyligen utkommit med boken Välfärdslandets gåta (Carlssons 2009), tillsammans med barnläkaren Carl Lindgren.

Allt vagare mål

Frank Lindblad talar om "den trötta skolan" i Sverige där allt fler barn kommer på efterkälken i olika internationella kunskapsmätningar. Han tror att skolans allt vagare mål kan ha bidragit.

Läxor har däremot sina fördelar, menar han.

– Förutom kunskapsvinsterna, så är det något positivt att redan i unga år utveckla en vana att även på sin fritid träna sig i att tänka och lära sig saker. Det är en långsiktig personlig utveckling som jag tror alla vinner på. Och vi har ju ett eget ansvar för vår utveckling som människa, eller hur?

Men läxor kan också vara ett sätt att hantera barns olika förutsättningar.

– Med hjälp av läxor kan man individualisera undervisningen. Vissa elever behöver mer stimulans och utmaningar för att utvecklas, andra behöver hjälp med att komma i kapp. Mer riktade läxor skulle kunna hjälpa barn med olika förutsättningar.

Och många barn behöver hjälp. En fjärdedel av dem som går ut grundskolan har inte nått kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Frank Lindblad tror dock inte på en återgång till gamla tiders katederundervisning.

– Men kunskapsskolan måste återerövras. Och ungdomarna i dag har till exempel fantastiska kunskaper om hur man använder internet.

Den så kallade Nintendogenerationens lärande har undersökts av Else Nygren, docent vid Institutionen för informatik och media, Uppsala universitet. Hon är tveksam till att överge läxorna i skolan.

– Övning ger färdighet, säger hon. Man måste träna vissa saker för att bli bra.

Men hon är kritisk till hur många läxor utformas. Snabb återkoppling är central inom alla former av lärande, påpekar hon. Med gammalmodiga läxor blir det läxförhör och rättning först flera dagar senare. Det finns såväl roliga som pedagogiska program på internet, där återkopplingen sker sekundsnabbt. Det gynnar effektiv inlärning. Rätt använd skulle IT i skolan kunna vara en enorm resurs.

– Många läxor kräver vuxenhjälp, säger Else Nygren. Och det är inte bra ur pedagogiskt eller jämlikhetsperspektiv. Men nu kan man få lösningar på matteproblem som poddsändningar eller filmer på datorn.

Samtidigt har kunskapsbegreppet förändrats under senare år.

– De unga ser kunskap som en process, inte som en färdig kappsäck av fakta. De har stor internetkompetens, och de lär sig mycket från internet. Det ska vi utnyttja, säger Else Nygren.

– Allt finns ju på nätet, utbrister hon. Då är det klart att läxor med faktarabblande blir mindre angeläget. Men faktum är att de också lär sig mycket av allt skräp som finns på internet. Källkritiken kommer med automatik – till skillnad från min generation som bara fick läsa felfria läroböcker. Så jag är optimistisk vad gäller den nya generationen.

Ingen skarp gräns

Lili-Ann Kling Sackerud är inne på liknande tankar.

– Många vill avskaffa läxor för att låta barnen vila när de inte är i skolan, säger hon. Men barnens verklighet i dag är totalt olik min på 1960- och 70-talen. Dagens postmoderna barn ser ingen skarp gräns mellan skola, fritid och hem. Allt flyter samman – och här finns kanske upphovet till en del av den stress många känner.

Något som saknas i debatten är det historiska perspektivet. För ett par generationer sedan var kunskaper något som skulle hjälpa arbetarna och de svaga i samhället att växa. Folkbildning var ett honnörsord för arbetarklassen. I dag är det paradoxalt nog vänstern som vill avveckla läxläsandet utifrån samma klassretorik – men nu verkar solidariteten handla om att alla elever ska förbli på de svagastes nivå. Men sist och slutligen handlar synen på skolan om värderingar.

– En bra skola ska inte behöva ge läxor, menar Ingrid Westlund.

– Vi behöver kloka barn inför framtidens alla problem, hävdar Frank Lindblad. Då är det inte fel med läxor – även om de är jobbiga ibland.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

10

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Väldigt bra att FoF publicerar artiklar om pedagogik och utbildningsvetenskap, vilket ju inte är så vanligt. Hade varit ännu bättre om dessa ämnen behandlades lika seriöst som andra forskningsområden. I början av artikeln avfärdas hela den internationella forskningen på området med hänvisning till att den kritiserats för "uppenbara metod- och mätproblem". Istället ger man betydligt större utrymme åt psykiatriker och teknologer, som inte har forskat på läxor överhuvudtaget, men som har åsikter i frågan. Att man i slutet på artikeln dessutom tar partipolitisk ställning, genom att hävda att de som är emot läxor vill att alla elever ska förbli på de svagastes nivå (trots att forskningen pekar mot att läxor faktiskt inte gör någon större skillnad i kunskapsutvecklingen), gör knappast saken bättre...

Jag undrar faktiskt óckså varför en neurolog som inte forskat om läxor och som enligt vad man kan få reda på nätet övh inte forskat om skolan utan om varför barn mår dåligt får vara med i slutklämmen.
På samma sätt tyckas både rubriken och slutklämmen konstig - om man tror på vad forskar säger (vilket författaren inte tyckas göra). Den i artikelen redovisade forskningen visar ju att läxor faktiskt inte - som de ser ut i dag - gör skillnad vad det gäller kunskapen.

Övning ger oftast färdighet, så är det.

Men var man ska öva är ju en annan femma, om man på eftermiddagen av skoldagen går igenom ämnen som man sedan på morgonen efter repeterar i skolan så slipper man kanske en del utav läxorna, och sedan ha avdelat tid i Skolan för repetitioner för att kompensera förlorad läx-tid så kanske det skull gå.

Även ramsor kan vara bra, jag läste själv en el-lärobok och såg en ramsa för motståndens olika färger och den sitter ännu trotts att det var 7år sedan jag läste denna bok, och jag gick igenom denna text bara ett pargånger.

Hörde på TV även en ramsa om alla Kungar och jag tänkte att det vore det enklaste sättet att lära sid dessa på, lite som med gånger-tabellen som man minns "facit" genom de rams liknande övningarna, jag menar även om man tappar bort sig så kan man börja i skallen rabbla ramsan och hitta rätt.

Så visst skulle en hel del moderniseras så att man slapp läxor, men att bara avskaffa dem utan att ha en bra plan för hur kunskapen ska hinnas med och "präntas" in är nog inte bra,
speciellt då det kan vara stimmigt i skolan och kanske den ända lugna tiden är hemma för alla.

Mindre klasser och fler entusiaster som lärare borde klara av mycket mer under en skoldag än vad som är fallet. Att det blir så mycket "läxjobb" över på många program beror ofta på att det är smidigast för lärarna att bara slänga ut en massa "självständigt arbete" = söka och sammanställa fakta - något som inte alls är liktydigt med aktivt lärande!

Ingen yrkesarbetande skulle finna sig att i 10-14 år släpa med sig så mycket arbete hem och ha så mycket stress hängande över sig som våra barn och ungdomar har i dag. Inte konstigt att de flippar ur!

Läste artikeln med stort intresse. Blev inte särksilt imponerad av slutklämmen, snarare fundersam.
Enligt min erfarenhet, specialpedagog sedan 1997, är läxor ett stort stressmoment för många elever och deras familjer. Under stress är det inte särskilt gynnsamt för inlärning eller övning av eventuell nyvunnen färdighet.
Dessutom är jag inte säker på att alla lärare har ett klart syfte med att skicka hem läxor. Ibland verkar det som att många ger läxor av "gammal vana" utan någon egentlig tanke.

Även jag läste artikeln av stort intresse. Jag har under den senaste tiden börjat göra mina läxor på http://www.laxor.nu - en sida till för just att underlätta skolarbetet. Man kan via sajten då få ut det viktiga ur läxläsningen utan att det tar för lång tid!

http://www.laxor.nu

Man ser en trend i hur vuxna insett värdet av att lämna arbetsuppgifterna på jobbet och koppla bort när man kommer hem. Allt för att minska stressen.

Men för våra barn är det precis tvärtom. Aldrig någonsin har kraven varit så höga på studieresultat, sociala kontakter och fritidsaktiviteter.

När man lämnar klassrummet bakom sig borde man inte behöva ta med sig arbetet hem (om man har jobbat som man ska under lektionen). På så sätt skulle lusten för skolan öka och lektionstimmarna bli intressantare utan tiden som går åt till läxutdelning och förhör.

Vissa barn vid 7-8 års åldern läser ungdoms böcker – Vem har gett dem läsglädjen ? Det är vi föräldrar som har lärt dem att komma så långt. Är det inte nån slags ”läxa” vi själva ger dem när vi uppmuntrar de att läsa?
Vissa barn vid 7-8 års ålder är mycker duktiga på att skriva. De skriver små historier, sagor med en otrolig fantasty . Vem har lärt dessa barn att skriva så bra och framförallt rätt. Vem har kollat så att dem stavar rätt. Det är inte skolan vetjag. För varken i ettan eller tvåan rättar man stavfel . Ja, det är återigen vi föräldrar som har varit inblandade .
Många barn räknar i huvudet hur snabbt som helst, matte är bara så rolig!. Åj, hur kommer det sig.? Är mitt barn ett geni? Nej, vi bara ”tränar” med dem på olika sätt så att de blir bättre och bättre.
För vissa barn är detta en del av vardagen. Dessa barn kommer att utmärkas med att vara ”duktiga” ”kloka” och ”begåvade”.
Men vad händer med dem barnen som skulle kunna vara duktiga, kloka, och begåvade men får alrdig chansen bara för att föräldrarna kanske inte har möjlighet och tid att ge sina barn det lilla extra som vi ger. Det är ju alla barns rättighet att få lika bra verktyg till ett lyckad liv som de andra.
” Exercitatio artem parat” -- "Övning ger färdighet" . Om skolan ser till att alla barn får läxor (hemarbete, övning m m ) så är det bara super. Så JA ! Jag TACKAR för läxor!

Artikeln börjar intressant men slutar i en katastrof med en slutplädering för ett gammalt synsätt som först kritiseras och ifrågasätts för att sedan få avsluta hela debatten och vara allenarådande statement. Varifrån kommer alla lågproducerande
journalister/skribenter?
Det historiska perspektivet är intressant.
Skolagan, husagan är uppfostringsfenomen som avskaffats. Kvinnlig rösträtt infördes. Slaveriet avskaffades. Homosexualitet anses inte längre vara en sjukdom. -Fenomen som när de förändrades, upprörde de personer som trodde på det. Fenomen som inskränkte människans frihet. Läxor inskränker på barnens frihet.
(Hänvisar även till Ellen Keys tankegångar vid början av 1900-talet)
Kunskap är dock en frihet, men ska inhämtas med frivillighet och glädje för att kunna avnjutas av den som besitter kunskapen samt även komma till andras glädje.

Intressant artikel som är aktuell nu.

Lägg till kommentar