”Vi har gjort ett mastodontarbete”

###Varför har det tagit så lång tid?

– Det beror på vi har arbetat med ordboken inom ramen för mindre projekt eller helt och hållet på frivillig basis. Det är först de fyra senaste åren som jag har kunnat arbeta med den på heltid, ofta tio timmar om dagen.

###Är det tidskrävande att arbeta med just kinesiska?

– Mycket. I synnerhet skriften ställer till otroliga problem, det är mycket lätt att skriva fel men det finns inga program för automatisk felsökning. När arbetet började kunde bara vissa datorer och databaser hantera kinesiska tecken. Det är först på senare år som det har blivit lättare. Jag skulle uppskatta att detta arbete har tagit minst dubbelt så lång tid som motsvarande lexikon i ett språk som skrivs med det latinska alfabetet.

###Hur har attityden till kinesiska förändrats under den här perioden?

– Det är en stor skillnad. När vi började fanns det knappast något intresse alls – inte ens bland lingvister. De hade dessutom svårt att förstå hur de kinesiska skrivtecknen skulle kunna överleva när pinyin-systemet, där uttalet stavas med det latinska alfabetet, bredde ut sig allt mer. Under 1960- och 70-talen var många av de svenskar som studerade Kina och kinesiska politiskt motiverade. På 1980-talet tog intresset för Kina som handelspartner över, och kinesiskan upplevde en påtaglig tillväxt inom universitetsvärlden, men händelserna på Himmelska fridens torg innebar en tillfällig tillbakagång. Inställningen till Kina blev under några år väldigt kritisk och antalet studerande stagnerade. Men nu är det annorlunda. Nu siktar den övervägande delen av dem som studerar kinesiska på att använda språket i affärskontakter och liknande. På tal om de kinesiska skrivtecknen så är de i dag helt ohotade och risken att pinyin ska slå ut dem som skriftsystem är obefintlig. Pinyin är det vedertagna sättet att återge de kinesiska skrivtecknens uttal med latinska bokstäver, som vi också använder oss av.

###Hur länge tror du att ordboken kommer att stå sig?

– Vi har gjort ett mastodontarbete och har varit väldigt noggranna med grundordförrådet. Det förändras mycket långsamt. Men samhällsutvecklingen i Kina går snabbt, och detta har varit särskilt påtagligt under 2000-talet. Nya ord och uttryck tillkommer i rasande takt. Jämfört med andra lexikon tror jag därför att detta måste uppdateras oftare. De digitala varianterna, där den första appen kommer under senhösten, kommer att uppdateras regelbundet. I vår databas finns 82 000 ord och fraser. Av dessa har omkring 50 000 kommit med i ordboken. Vi kommer att fortsätta arbeta med databasen och beräknar att fylla på ordboken med ungefär 5 000 ord om året. Om det kommer fler tryckta upplagor av ordboken är inte klart, men de digitala varianterna ska som sagt uppdateras regelbundet.