Annons
Musikexperimentet som fick håren att resa sig

Ståpäls eller gåshud? Forskarna kallar det för piloerektion.

Bild: 
David Muir / Masterfile / Scanpix / Martin Dohrn / Science Photo Library

Musikexperimentet som fick håren att resa sig

Forskare i Göteborg kartlägger hur olika slags musik påverkar kroppen. Nyligen lyckades de för första gången i laboratorie­miljö registrera det tydligaste tecknet på musikalisk vällust — gåshud.

Författare: 

Publicerad:

2012-10-17

I laboratoriet sitter en pianist och improviserar soft jazzmusik. En försöksperson är kopplad till en dator som registrerar förändringar i autonoma nervsystemet. När pianisten skiftar tonart hörs ett rop från försökspersonen:

– Åh, jag fick ståpäls!

Gåshud, eller piloerektion med en medicinsk term, är en reaktion kopplad till utsöndring av signalämnet dopamin. Att framkalla gåshud av vällust i ett laboratorium är mycket svårt.

– Det som var fräckt var att vi lyckades fånga och registrera en piloerektion helt och hållet, säger forskaren Björn Vickhoff.

Andningen blev långsammare, handsvetten ökade och hjärtat slog snabbare. Forskarna beskriver detaljerat hela förloppet i den vetenskapliga tidskriften Music and Medicine.

Björn Vickhoff och hans medarbetare fångade gåshudens fysiologi av en lycklig slump under ett försök som egentligen gick ut på att ta reda på hur kroppen reagerar på växlingar mellan olika slags musik. Resultaten hittills tyder på att den enskilt viktigaste faktorn är tempot. Forskarna menar att långsam musik kan användas för att lugna patienter till exempel vid en operation. De tror också att musik kan fungera som stöd vid rehabilitering, till exempel efter en stroke.

I försöken deltog 20 personer, kvinnor och män, i åldrarna 18 till 60 år. De fick lyssna på lugn musik (”Ro” med pianisten Rickard Åström), deppig musik (”Weight of water” med amerikanska bandet Low), entusiastisk musik (”Born to Run” med Bruce Springsteen & The E Street band) och skräckfilmsmusik (soundtracket till bland andra Hajen, Psycho och Alla helgons blodiga natt).

– Studien visar tydligt att musiken påverkar hjärtat. Nervimpulserna mellan hjärnan och hjärtat går åt båda hållen, säger Björn Vickhoff.

Detta är intressant, menar han, eftersom en stor del av komplikationerna vid operationer är cirkulationsrubbningar. Kan man påverka hjärtat och cirkulationen med musik kan det få stor betydelse.

Försökspersonerna fick ligga tio minuter i så kallad baseline utan några stimuli. Detta för att man skulle få utgångsvärden.

– Sedan gick vi från till exempel deppig till entusiastisk musik med en abrupt övergång. Vi ville se skillnaden och valde att titta på dynamiken i stället för på absoluta värden. Därefter gick vi från skräckfilmsmusik till lugn musik.

Försökspersonerna tillfrågades om vad de upplevde och fick fylla i skalor.

Forskarna mätte sedan de biologiska reaktionerna. De studerade variabler som har med det autonoma nervsystemet att göra, och såg tydliga samband mellan musikstil på den ena sidan och puls, andningsfrekvens, handsvett och temperatur på fingertopparna på den andra.

Analysen visar att när försökspersonerna går från deppig till entusiastisk musik stiger vakenheten, vilket avspeglar sig i högre hjärt- och andningsfrekvens. De blir också svettigare om händerna.

– Vi tittar också på vilken musikalisk parameter som rimmar med de här biologiska svaren. Vi ser redan nu att tempot i musiken är helt avgörande. Då pulsen stiger, andningen går upp, handsvetten ökar och fingertemperaturen sjunker, är musiken nästan undantagslöst snabbare. Och vice versa.

Men frågan är om våra reaktioner på musik är kulturellt betingade eller om det handlar om något universellt.

– Jag menar att det är universellt hur vi reagerar, och det finns ett visst stöd för det i studien.

Försökspersonerna kom från nio länder i fem världsdelar.Om man blir upphetsad eller lugn av musiken är relativt gemensamt för alla, menar han. Men den andra dimensionen – om du gillar eller inte gillar det du hör – är mer beroende av vilken musik du har lyssnat på tidigare i livet.

– Det har också att göra med i vilket sammanhang som du har hört musiken. Är till exempel en viss låt kopplad till en kärleksupplevelse gillar man den förstås.

Björn Vickhoffs forskargrupp planerar också att undersöka om musik påverkar hjärnans plasticitet.

– Vid en stroke gäller det att få i gång hjärnan så snabbt som möjligt genom att stimulera den. Men man kan inte begära att en person som är utslagen efter en stroke ska koncentrera sig på att läsa en text. I stället kan vi ge lugnande musik. Vi vet nu att bara man håller ner tempot så är musiken lugnande. Men den kan ändå vara hur rik och stimulerande som helst.

Sammanställningar av internationell forskning om musik som smärtlindring ger inget entydigt svar om effekterna. Att kunna lindra smärta med musik är heller inget som ingår i forskningsprojektet.

Björn Vickhoff har själv ett långt förflutet inom musiken. Han försörjde sig som trubadur under många år. Men så på 1990-talet fick han en musikalisk upplevelse som kom att förändra hela hans tillvaro.

– Jag hörde den brasilianske musikern Gonzaguinha och blev så berörd att jag började forska om varför musik ger så tydliga emotionella effekter.

Björn Vickhoff doktorerade 2008 i Göteborg på en avhandling om musik och känsla.Som trubadur vet Björn Vickhoff att många sångtexter handlar om hjärtat. Eftersom hjärnan tar emot information från hjärtat är det sannolikt att hjärtats reaktion på musiken påverkar vår känsloupplevelse, menar han.

– Det ligger kanske mer än vi hittills trott i att hjärtat verkligen är ett säte för känslor.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

För några år sedan på grund av mina smärtor och även det att jag reagerade med otrevliga biverkningar på smärtstillande läkemedel, fick jag besöka en klinik i Järna som arbetar med en bladning av traditionella och otraditionella behandlingar mot bland annat smärta - och det som jag själv uppfattade som mest effektiv var några fljol koncerter jag fick höra liggande i min säng där - det var musiker som spelade för oss stående i klinikens koridören - ett fantastisk upplevelse, trots att jag inte själv är någon "musikexpert"

Lägg till kommentar