Annons
Patrik Hadenius

Har du tankar och idéer om det du just läst? Mejla mig!

Bild: 
Martin Stenmark

Vi får inte glömma bort att minnas

Publicerad:

2013-11-13

Paul McCartney vaknade upp hos sin dåvarande flickvän och nynnade på en låt. Det var någon gång i mitten av 1960-talet. Han skrev omedelbart ner noterna, men visste inte riktigt om han hittat på melodin själv i sömnen eller om det var något han hört. I veckor gick han runt och nynnade och frågade folk om de kände igen låten.

Men det var ingen som hört melodin förut och till slut insåg McCartney att han faktiskt kommit på den själv. Han började fundera på textrader. Till en början lät det ”Scrambled Eggs / Oh, my baby how I love your legs”. Men senare byttes det till ”Yesterday / All my troubles seemed so far away”.

Anekdoten om hur den världskända Beatles-melodin föddes fick jag höra under ett föredrag på Hjärndagen, som Forskning & Framsteg arrangerade i Berwaldhallen i oktober. Föredraget handlade om minne och kreativitet, två hjärnfunktioner som kan tyckas rätt väsensskilda. Minnet handlar om dåtid, det gamla, det nostalgiska, medan kreativiteten handlar om framtiden, framåtskridande och utveckling.

Men föredragshållaren Pontus Wasling, som är neurolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, berättade att en viss typ av kreativitet är starkt beroende av minnet. Han forskar om minnets minsta beståndsdelar, synapserna, och det är till exempel i sömnen, när intrycken i minnet struktureras och bearbetas, som vi skapar nya kopplingar – vilket kan ta sig kreativa uttryck. Kanske var det därför som McCartney inte visste om han mindes eller hade skapat. De två är närmast oskiljaktiga.

I förbifarten nämnde Pontus Wasling att det betyder att vi inte kan ha allt på externa hårddiskar, om vi vill vara kreativa. Vi måste lära oss saker utantill – skapa minnen – som går att koppla ihop på nya, oväntade sätt. Allt går kanske att googla, men en del mår vi bra av att ha i huvudet.

Problemet är att vi inte riktigt vet vad som behövs. Pontus tog upp ytterligare en anekdot, nu om datorföretaget Apples tidigare chef Steve Jobs, som en gång i tiden tog en kurs på universitetet i typografi. Han valde kursen mest för att den var lätt att klara av. Då verkade kunskapen kanske obsolet. Inga datorer brydde sig om blytyper. Långt senare lanserade Apple en banbrytande dator, och i den var typografi och formgivning viktiga egenskaper.

Det går förmodligen att hitta liknande historier kring årets Nobelpristagare. Men på Forskning & Framstegs redaktion har vi än så länge nöjt oss med att fokusera på själva upptäckterna och tankarna bakom prisen. Det är nog så spännande.

I år har vi för första gången gjort ett specialnummer om Nobelprisen och alla evenemang som äger rum under veckan när de delas ut. Vi hoppas att du som läsare på så vis ska kunna fördjupa dig extra mycket i just de områden du tycker allra mest om. Men gärna också att du snubblar över något du inte visste att du tyckte om. Och att det någon gång, kanske efter en god natts sömn, uppstår en spännande koppling där emellan.

Trevlig läsning!

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar