Annons

Söker sig åt vänster. Snårvindan (Calystegia sepium) tillhör liksom åkervindan familjen vindeväxter, som alltid slingrar sig moturs. Den växer så snabbt att den ibland betraktas som ett ogräs.

Bild: 
MYN / Niall Benvie / NPL

Har växter känsel?

När kaprifolslingor växer längs marken blir de raka, men vid kontakt med en annan slinga eller uppspänd tråd slingrar de i spiral längs densamma. Vad har slingrande växter för känselorgan?

/Björn

Publicerad:

2014-11-18

Bra iakttagelse! I allmänhet uppfattar vi växter som orörliga organismer, vanligen fast förankrade i marken. Men skenet bedrar. Växter kan röra på kroppen, till exempel stänga och öppna blommor eller vrida både blad och blommor mot solen. Dessutom pågår ständiga rörelser inne i växtens kropp. Cellerna är i förbindelse med varandra och det sker transporter av olika ämnen hela tiden.

Två saker bidrar starkt till växternas rörelser. Den första är jordens dragningskraft som rötterna reagerar positivt på och växer neråt. De ovanjordiska delarna reagerar tvärtom negativt och växer uppåt. Den andra saken är ljuset. Tillgång till ljus är livsviktigt och växter konkurrerar hänsynslöst om det: den som skaffar sig en bra position har också bättre möjlighet till blomning och fruktsättning.

När ljuset når toppskottet av en slingerväxt, gäller det att snabbt transportera näringsämnena dit och dela cellerna. Därigenom förlängs skottet. Om ljuset faller någorlunda jämnt, delar sig cellerna efter hand runt om och stjälken utför en cirkelrund rörelse. Filmar vi detta och spelar upp i högre tempo, ser det ut som om växten viftar med toppen och söker av omgivningen. En sådan rörelse tar olika lång tid för olika växter, från lite över en timme till två dygn. Soliga, varma dagar går det lite fortare. Stöter toppen på en pinne, blir ljuset starkare på utsidan än mot pinnen, skottet växer till snabbare där, kröks och växten kan ”greppa” pinnen. Slingorna är tätare i början och blir glesare när skottet redan klättrar.

Det fantastiska är att toppen är så känslig att stödpinnar av en viss tjocklek föredras av olika slingerväxter. De reagerar alltså på skuggintensiteten: för mörk skugga = för tjock pinne = inte lönt att slingra sig.

En annan rolig detalj är att en art alltid slingrar sig åt samma håll. Just kaprifol vrider den fria spetsen medsols kring stödet, den är högerslingrande. Åkervindan tar istället ett vänstervarv.

/Marie Widén, föreståndare för Botaniska trädgården, Lunds universitet

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar