Smartare och smartare?

Redan år 1948 noterade en amerikansk psykolog att under andra världskriget svarade inkallade soldater betydligt bättre på intelligenstester än inkallade soldater under första världskriget gjorde. Men sedan dröjde det nästan 40 år innan den nyzeeländska statsvetaren James R. Flynn systematiskt började undersöka IQ-tester under längre tidsperioder från olika delar av världen. Hans resultat var entydigt – människor har under de senaste generationerna presterat bättre och bättre i dessa tester. Detta fenomen har sedan dess kallats Flynn-effekten.

I sin nya bok Are we getting smarter? sammanfattar han och utvidgar sina resultat. Boken är dock inte särskilt lättläst, och riktar sig främst till den som redan följt diskussionerna om mätproblematik och förklaringsmodeller i frågan. Men han rekapitulerar med hjälp av överväldigande datamängder sina övergripande resultat och visar att vi har blivit bättre på att lösa logisk-matematiska problem. Men vad beror det på? Det finns en uppsjö av tänkbara förklaringar. I dag, skriver Flynn, är våra hjärnor bombarderade med symboler. Vi har lärt oss tänka symboliskt, hypotetiskt och abstrakt – allt fler av oss ser världen med ”vetenskapliga glasögon”. Med detta menar Flynn en förmåga att ta det hypotetiska på allvar, det vill säga kunna tänka i flera led. I förmoderna samhällen präglas tänkandet av ett konkret sätt att se på världen, där den bokstavliga nyttan är i centrum. Det moderna tänkandet har utvecklats genom högre utbildning, men även genom mer komplicerade yrken, fler massmedier, komplexa fritidsaktiviteter, kort sagt – det moderna informationssamhällets alla intryck och krav.

Flynn konstaterar att det är stora skillnader i intelligenstestresultat i världen. Men han avfärdar diverse försök till genetiska förklaringar med att de flesta länder i världen har högre siffror i dag än vad USA hade för 100 år sedan. Utvecklingen verkar drivas på av bättre skolor, mindre familjer, bättre kost, mindre isolering och inavel, ett mer utmanande arbetsliv, tillgång till böcker och så vidare.

Blir vi smartare? frågar sig Flynn i boktiteln. Ja det verkar de flesta i världen bli, om än med varierande hastighet. Men det gäller inte oss som bor i de skandinaviska länderna. Vi toppade våra intelligensmätningar runt 1990, skriver Flynn, och har sedan dess sakta tappat mark. Varför? Tja, de faktorer som drivit på IQ-utvecklingen var vi tidiga med och bra på. Men varför våra resultat har försämrats något har inte Flynn något svar på.