Annons
Väljarstatistik

Andelen väljare som byter parti mellan valen, åren 1956–2010.

Bild: 
SCB

Intresserade men otrogna väljare

Vi väljare bestämmer oss allt senare och taktikröstar oftare. Samtidigt ökar vårt intresse för valrörelsen.

Partiidentifikationen har minskat radikalt de senaste decennierna. För 40 år sedan betraktade sig drygt 60 procent av väljarna som anhängare av ett specifikt parti. Detta hade mer än halverats, till 28 procent, vid senaste valet. Samtidigt ökade andelen som byter parti mellan valen från drygt 10 procent till över 30 procent. Till detta ska läggas att taktikröstningen har ökat från omkring 5 procent på 1970-talet till över 15 procent. Det framgår av statsvetarna Sören Holmbergs och Henrik Oscarssons rapport Allt mer lättrörliga väljare.

Samtidigt bestämmer vi oss allt senare. På 1960-talet bestämde sig 20 procent först under valrörelsen. Nu är siffran över 50 procent. Under de senaste decennierna har de stora partierna, framför allt Socialdemokraterna, minskat i opinionen under valrörelserna. Valrörelsernas vinnare är ofta småpartierna.

Vad vi röstar på är alltså allt svårare att förutsäga. Klass är inte längre någon stark förklaringsfaktor. Vårt yrke och vår ekonomi bestämmer nu i mindre grad vilket parti vi väljer. Inte heller geografin kan längre förklara vårt röstande. För 30 år sedan var skillnaderna mycket tydligare mellan land och stad än vid senaste valet.

Ålder och kön ger däremot större utslag. Denna utveckling har varit tydlig under 2000-talet. Kvinnor röstar alltmer rödgrönt och män alltmer borgerligt. På samma sätt ser forskarna att yngre oftare röstar rödgrönt, och äldre borgerligt. Köns- och åldersröstandet är dock rätt svaga tendenser, jämfört med ovanstående faktorer.

Även om väljarna verkar vara alltmer svårfångade, så ökar det politiska intresset. Färre tycker att det ”partikäbblas” och att debatten är ”svårbegriplig”. Fler anser att valrörelsen är ”spännande” och ”saklig”.

Detta betyder sammantaget att årets valrörelse borde bli viktigare än någonsin tidigare.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Väljarnas otrohet är förklarlig.
Det råder ett allt större demokratiskt underskott. Ideologierna är "suddiga i konturerna" och delvis överlappande. Politikernas dialog med invånarna är dålig; detta kan ske med hänvisning till valresultaten, efter vilka en grupp personer styr t ex en kommun i fyra år. En följd är att lobbyister fått ta över det som borde varit folkligt inflytande.
De yngre väljarna lockas tyvärr av odemokratiska rörelser på grund av att de inte känner att de får komma till tals. Det går nog att övertyga unga som äldre att jämlikhet i fråga om inkomst och förmögenhet inte kan tvingas fram annat än via ett totalitärt system. Däremot går det att skapa ett system, som fördelar makten till de röstberättigade medborgarna i t ex den kommunala politikens planering, budgetering etc.
De flesta har också märkt att tillståndet för Europas demokrati inte får någon direkt hjälp av EU. Europas struktur med nyliberal näringslivspolitik kan leda till destruktion av våra demokratiska värden. Detta borde förhindras - och det borde EU-valdebatten handla om.

Lägg till kommentar