Annons
Bild: 
Johan Jarnestad

Mikrovågor, folie och vatten stoppar isen

Publicerad:

2015-02-22

Hittills har den svenska vindkraften främst funnits i södra delen av landet. Men nu är utbyggnaden störst i norr. Där kan dock nedisning av vindkraftverken ofta ge kraftigt minskad elproduktion, ökat slitage och mer buller. För att få bort isen värms kraftverksvingarna med olika metoder.

Isbildningens konsekvenser

Bullrar mer Isen gör att det låter mer när vingarna roterar. Risken för bullerstörningar ökar.

Risk för iskast Isklumpar som lossnar kan slungas iväg flera hundra meter.

Ökat slitage Både vingblad och verkens mekanik slits vid kraftig nedisning och ger extra kostnader för reparation och underhåll.

Mindre el med is

Nedisning gör att kraftverkens vingblad får sämre aerodynamik. De utnyttjar inte vinden lika effektivt och har svårare att dra runt generatorerna. Om isbeläggningen blir för stor måste verken stoppas. Vattenfall har redovisat ett produktionsbortfall på 20 procent under ett helt år, på grund av nedisning för en vindkraftspark i Norrland utan system för avisning.

Beprövade metoder


Varmluft i vingarna Fläktar blåser in drygt 60 grader varm luft i bladen så att isen lossnar. 

Bild: 
Johan Jarnestad

+ Robust metod som redan finns i drift vid många verk.
- Långsam, eftersom hela bladet värms upp inifrån.


Ledande folier En tunn ledande folie bakas in i vingarnas framkant. När verket ska avisas värms folien med elektricitet.

Bild: 
Johan Jarnestad

+ Snabb, då bara ytskiktet värms upp.
- Folien kan öka risken för blixtnedslag.

Nya metoder


Varmvatten från helikopter Isen smälts med varm vatten som sprutas från helikopter. Vattnet hämtas från en tank på en lastbil. Varmvattentanken värms upp med oljebrännare och munstycket styrs med en joystick i helikoptern.

Bild: 
Johan Jarnestad

+ Effektiv nödfallsåtgärd för verk utan avisningssystem.
- Kräver fossilt bränsle, utnyttjar inte verkets egen el.


Mikrovågsuppvärmning En beläggning med nanopartiklar av kol sprutas eller målas på bladen. Beläggningen värms upp med mikrovågor från sändare inuti bladen.

Bild: 
Johan Jarnestad

+ Ingen ökad risk för blixtnedslag, snabb, enkelt att laga beläggningen.
- Ännu så länge på utvecklingsstadiet.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar