Annons

- Fint litet sample du har där… 

- Ja, det är najs.

Bild: 
iStock

Krönika: Går det att prata om vetenskap på svenska?

Engelskan breder nu ut sig också inom samhällsvetenskap och humaniora. Universiteten blir alltmer tvåspråkiga. Men kanske klarar sig ändå svenskan bättre än vi anar. 

Författare: 

Publicerad:

2016-03-14

I april lägger jag fram min avhandling vid Stockholms universitet. Den handlar om språkanvändning vid svenska universitet. Vilket språk avhandlingen är skriven på? Engelska.

Ungefär nio av tio avhandlingar i Sverige skrivs numera på engelska. Också bland andra vetenskapliga texter dominerar engelskan stort. Det är lätt att få intrycket att engelska används för vetenskapliga ändamål, medan svenska används för de administrativa, sociala och populärvetenskapliga. Men riktigt så enkelt är det inte.

Vetenskapliga texter är slutprodukter, ofta avsedda att publiceras i tidskrifter som kräver engelska. Den som gräver sig lite djupare ner i universitetens vardag märker snart att många språk används i det som föregår en text. Forskare diskuterar forskningsproblem med kolleger, anordnar seminarier, skriver anteckningar, mejlar, undervisar studenter och förmedlar ny kunskap till det övriga samhället. Och här används betydligt fler språk än engelska. Svensktalande forskare använder till exempel helst svenska sinsemellan.

Så här säger till exempel en datavetare om den saken: ”Svenska är ju vårt naturliga gemensamma språk. Det hade känts oerhört konstigt att prata engelska med sina svenskspråkiga kolleger.” Och en fysiker uttrycker det så här: ”Diskuterar man ett problem med någon som är engelsktalande, så diskuterar vi hela projektet på engelska. Och sedan så kanske vi pratar med någon annan som är svensktalande, då kan ju vi föra precis samma konversation men på svenska i stället.”

Det finns stora skillnader mellan olika vetenskapsområden, som över tid har odlat olika idéer om hur den kunskap de producerar bäst kommer till nytta. Lite förenklat kan vi säga att svenskan har stått stark inom humaniora, medan engelska började användas tidigare och mer bland naturvetare, medicinare och teknikvetare. Samhällsvetenskaperna placerar sig ofta någonstans mitt på skalan.

Det finns vetenskapliga tidskrifter där svenska kan användas, men de blir färre. De krymper på grund av att bidragen till sådana tidskrifter sinar, men också därför att fler och fler humanister och samhällsvetare anammar en mer internationell profil.

Det finns en tydlig forskningspolitisk trend där man ser kvalitet och genomslag i forskningen som något som uppstår i dialog med den internationella forskningsfronten. Genom att belöna vissa typer av prestationer vill man därför få fler forskare att sikta mot den. Den som vill maximera chanserna till behållning för sig själv, sin institution eller sitt universitet – den väljer högt rankade internationella tidskrifter som tillämpar peer review-granskning.

Det är en mall som passar vissa discipliner bättre än andra. Det passar också vissa kunskaper bättre än andra. Vad händer till exempel med det mycket lokala, eller med det kunskapsspråk som vetter mot det litterära? Är det frågor för forskningspolitiken eller för kulturpolitiken?

Vad får man för en artikel i Forskning & Framsteg? Enligt formaliserade belöningssystem: inte ett jota. Ändå skriver vi, vilket antyder att betydelse och belöning förblir komplicerade och spännande ting. Så länge svenska används mellan svensktalande forskare och inom populärvetenskapen så kommer svenskan att finnas som vetenskapligt språk. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar