Meditation dämpar bruset
När hjärnan inte har något viktigare för sig låter den tankarna fladdra hit och dit. Bruset pågår i speciella nervkretsar – som kan lugnas med meditation.
Bild: iStock
Meditation påverkar hjärnan på många sätt. Den israeliska hjärnforskaren Aviva Berkovich-Ohana vid University of Haifa har upptäckt förändringar i något som kallas DMN, default mode network, hos människor som ägnat mer än 10 000 timmar åt meditation med fokus på mindfulness.
Redan för 20 år sedan upptäckte forskare att aktiviteten ökar i en rad områden utspridda i hjärnbarken hos en person som är vaken utan att koncentrera sig på något särskilt. Aktiviteten är ett slags bakgrundsbrus. Den minskar om man fokuserar på att lösa en matematisk ekvation eller på något annat som är mentalt krävande. Pausernas bakgrundsbrus är en förklaring till att hjärnan – till skillnad från muskler och många andra organ – slukar ungefär lika mycket energi oavsett om den vilar eller kämpar med en specifik uppgift.
Hur skiljer sig aktiviteten i DMN mellan erfarna mediterare och andra?
– Erfarna mediterare har en konstant lägre aktivitet, även när de inte mediterar. Nätverket har en koppling till dagdrömmar och grubbel, som vi ägnar ungefär hälften av vår vakna tid åt. Det kan handla om tankar som: ”Hur ser jag ut?”, ”Vad tänker han om mig?” eller ”Åh, jag borde inte ha gjort det där”. Att ha minskad aktivitet i DMN betyder att man ägnar sig mindre åt sådant, och mer åt att uppfatta hur det känns i kroppen just nu.
Kan det inte vara skadligt att ha minskad aktivitet i DMN?
– Hos dem som har mediterat mycket är aktiviteten lägre, men den är inte borta. Systemet blir mer flexibelt. Det fungerar, men det är inte alltid i gång med grubblerier.
Mediterar du själv?
– Ja, fast inte så mycket. Jag har fyra barn och ett krävande jobb att hinna med. Men varje morgon mediterar jag i tjugo minuter.
