Annons
Ekvationer från kvantfysiken

Några av kvantfysikens formler och ekvationer.

Bild: 
Oktalstudio, Istockphoto

Kvantfysiken och mystiken

Forskning & Framsteg tog en titt på övertolkningar av kvantfysiken, flera decennier innan de "kvantfysiska glasögonen". 

Författare: 

Publicerad:

2016-08-24

”I den här boken applicerar vi kvantfysikens lagar i våra liv” står det i presentationen av boken Livet med kvantfysiska glasögon. I pratbubblan på bokomslaget säger författarna ”Vi lovar dig som läser boken mirakler därför att vetenskapen faktiskt säger det”. När DN granskade boken förbluffades många av författarnas drastiska påståenden om vad kvantfysiken skulle ha att säga om människolivet, om hälsa och sjukdomar, och om chansen att få en lägenhet.

Sådana utsagor har naturligtvis ingenting att göra med den kvantfysik som med matematiska funktioner beskriver partiklar och hur de växelverkar med varandra. Men kvantfysikens bildspråk är ofta suggestivt, och många har genom decennierna lockats att ta en del metaforer och använda dem på helt egna sätt. Det brukar ofta handla om hur tankar och känslor skulle vara kopplade till materian. En exempel på en profil i sammanhanget är författaren och föreläsaren Danah Zohar, som skrivit boken Kvantjaget (utgiven på svenska 1993) och som bland annat undervisar i ”kvantledarskap”.  

Att använda kvantfysikspråk på det här sättet är något som tycks ha tagit skruv och spritts i populärkulturen på 1970-talet, inte minst på grund av en grupp fysiker som var väldigt aktiva i den kaliforniska motkulturen på den tiden. Gruppen kallade sig Fundamental fysiks group, och ett par av dess medlemmar gjorde sig kända genom att koppla samma kvantfysik med sin egen tolkning av österländsk filosofi. 

Den sortens kvantmystik diskuterades i Forskning & Framsteg 5/1984, i en artikel av Sven Ove Hansson: ”Bekräftar fysiken mystiken?”

Det är ingen slump att just kvantfysiken blivit föremål för denna sorts omtolkningar. Kvantfysiken handlar om sådant vi inte kan föreställa oss med de begrepp vi använder för att beskriva vardagsvärlden. Den använder ett otillgängligt matematiskt språk, och vid varje försök att uttrycka kvantfysikaliska samband utan formelspråk blir man påmind om vardagsspråkets otillräcklighet. Det är då lätt att hamna i paradoxala uttryckssätt, som t ex att en elektron — den elementarpartikel som kretsar runt atomkärnan — är ’både våg och partikel’.

 I själva verket är en elektron varken en vågrörelse eller en partikel, med dessa ords vanliga betydelse. Den är av en tredje sort, som har vissa egenskaper gemensamma med vågrörelser och vissa med partiklar. Detta förhållande kan beskrivas motsägelsefritt med matematiska termer. Men det går inte att föreställa sig en biljardkula eller vågorna på en vattenyta. Mikrovärlden är inte en lilleputt-version av vardagsvärlden.

Sven Ove Hanssons poäng illustreras av Platt-Johan och Normal-Johan i Kjell Ekebergs serieteckningar.

Det är kanske inte så konstigt att försöken att översätta kvantfysiken till vardagsspråk kittlar fantasin, men det gäller att hålla tungan rätt i munnen och inte tro att metaforerna verkligen motsvarar den vetenskapliga beskrivningen. Kvantfysiken utlovar inga mirakler. 

 
Serierutor där Platt-Johan, som bara känner till platta former, försöker beskriva en cylinder.

Platt-Johan.

Bild: 
Kjell Ekeberg, Forskning & Framsteg 5/1984.
 
Serierutor där Normal-Johan försöker beskriva en elektron med vardagsliknelser.

Normal-Johan. 

Bild: 
Kjell Ekeberg, Forskning & Framsteg 5/1984.
 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar