Svar av Lisa Freyhult, universitetslektor i fysik vid Uppsala universitet

Att ljusets hastighet i vakuum är konstant är ett experimentellt faktum. Det spelar därför ingen roll hur ljuskällan rör sig, hur konstigt det än kan låta. Ett historiskt viktigt experiment som utfördes av Michelson och Morley i slutet av 1880-talet liknar faktiskt det tankeexperiment du beskriver i din fråga. I experimentet lät man ljusstrålar färdas i olika riktningar genom en experimentuppställning. Eftersom experimentet utfördes på jorden, som rör sig genom rymden, tänkte man sig att ljusets relativa fart borde skilja sig åt beroende på vilken väg ljuset tog genom experimentet. Detta visade sig dock inte vara fallet.

Resultatet förvånade den tidens fysiker och blev upptakten till att Einstein utvecklade den speciella relativitetsteorin. Den ger oss verktyg att räkna på hastig­heter ända upp till ljusets.

Om jag går och samtidigt kastar en boll framåt i min rörelseriktning blir bollens hastighet relativt marken summan av min hastighet och den hastighet jag kastar med. Kastar jag i stället bollen bakåt medan jag går så blir dess fart relativt marken differensen av bollens och min fart. Detta sätt att beräkna hastigheter fungerar bra i vår vardag men är egentligen inte helt exakt, utan en förenkling. Vid väldigt höga hastigheter, i närheten av ljushastigheten, leder denna förenkling till helt felaktiga svar. Där måste man använda relativitetsteorin när man räknar på hastigheter nära ljusets.

Texten är uppdaterad senast 23 juni klockan 15:55.