Annons
Omstridd diagnos stoppar lokförare

”Rättvisan har segrat”, säger Torolf Jansson.

Bild: 
Louise Billgert

Lokföraren med Aspergers syndrom har vunnit

Torolf Jansson får äntligen börja köra tåg igen. Rättsväsendet har kommit fram till samma sak som forskarna: Aspergers syndrom är i sig inte någon säkerhetsrisk.

Författare: 

Publicerad:

2013-01-25

Torolf Jansson hade skött sig prickfritt i över tjugo år när han blev av jobbet sommaren 2010. Transportstyrelsen bestämde att ingen människa med diagnosen Aspergers syndrom är lämplig som lokförare, vilket F&F berättade om i nummer 5/2012. Flera forskare var kritiska mot den tolkningen.

Nu är den rättsliga prövningen klar. Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att inte ompröva Kammarrättens dom, som slår fast att diagnosen i sig inte är någon trafikfara. Det betyder att en person med Aspergers syndrom har rätt till en individuell prövning. Ingen ska uteslutas enbart på grund av diagnosen.

 – Det känns nästan overkligt att det är klart. Rättvisan har segrat, säger Torolf Jansson.

Domen kan få betydelse även för andra med neuropsykiatriska diagnoser.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

3

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Det var då för väl. Det FINNS sunt förnuft ändå :) Grattis, Torolf!

Grattis Torolf!
Jag undrar hur sådan här direktiv från Transportstyrelsen kommer till. Vem där har kompetens att bedöma att personer generellt med en np diagnos inte kan sköta ett så pass kvalificerad jobb. Vilka rådgivare har de som beslutat detta och vilka är det som beslutar? Hur går det till att transportstyrelsen får hitta på sådant här? Undrar om inte formuleringen "hets mot folkgrupp" eller i alla fall diskriminering av personer med funktionshinder kan användas. Är det något för diskrimineringsombudsmannen?
En oneklig parallell är också kravet att vid ansökan om körkortslämplighet att man måste ange om man har en np diagnos. Vad finns det för forskning som stöder att personer med np diagnoser generellt skulle vara olämpliga att köra bil och måste ha läkarintyg inte bara då utan skall leta efter en psykiatriker regelbundet som skall kunna intyga att man fortfarande är lämplig när man väl fått körkortet.
Vad finns den uppbyggda och vetenskapligt baserade verksamhet i riket som kan sköta detta? Är det så att det är så lätt att ge sig på denna stora grupp människor med np diagnoser så att det är därför man genomför dessa direktiv?
Finns det belägg för att man på detta sätt kommer åt de verkliga trafikbusarna eller är det bara bekvämt och visar att man gör något, oavsett om det finns någon som helst vettighet i detta? Behöver inte vetenskap föregå myndighetsbeslut som ingriper så mycket i människors liv?

Det uppstår missförstånd för att AS - liksom alla diagnoser - innehåller det obligatoriska kravet på funktionsnedsättning. Strikt logiskt kan en person som INTE är funktionsnedsatt som lokförare "FÅ" AS om han tvingas omplaceras till ett yrke med stora krav på social förmåga och flexibilitet. Det är tyvärr den logiska bristen i själva diagnossytemet. Sålunda krävs SUNT FÖRNUFT vid alla dessa befömningar! Hjalmar. Överläkare, neuropsykutredare.

Lägg till kommentar