Annons

Javisst skall lärarna ha 10 000 kr mer i månaden

Javisst skall lärarna ha 10 000 kr mer i månaden

Jag har, tillsammans med min kollega Hans Thunberg på KTH, ansvarat för Sveriges största gymnasielärarutbildning inom naturvetenskap under tio år. Programmet heter Civilingenjör och Lärare (CL) och är en kombinationsutbildning som ges tillsammans med Stockholms universitet. Av de examinerade studenterna väljer en knapp tredjedel lärarbanan i första hand. Det är ganska imponerande! Ty en nyutbildad lärare kan endast se fram emot en sisådär 22 000 kr i månadslön efter fem års studier. En erfaren gymnasielärare i 55 års-åldern når knappt upp till 28 000 kr. Dennes eventuella dotter, som just gått ut en civilingenjörsutbildning, har ungefär samma ingångslön i sitt första jobb.

Att Du sitter och läser den här bloggen beror sannolikt på att Du tyckte det var roligt med matematik och naturvetenskap i gymnasiet. Och sannolikt är det också att det var bra och engagerade lärare som inspirerade dig. Så var det också i många fall för våra studenter, och ett antal är verkligen ivriga att få komma ut i skolan och undervisa och pröva sig själva som pedagoger.

Men i Sverige som helhet ser framtiden mörk ut. De studenter som idag lämnar gymnasierna ser inte lärarbanan som ett alternativ längre. Vi har gått från ett söktryck om tio sökande per plats på lärarutbildningarna till drygt en sökande per plats idag. Ett alarmerande exempel: de studenter som påbörjar en gymnasielärarutbildning i kemi är idag färre än tio. Jag säger det igen: i Sverige påbörjar årligen färre än tio studenter en gymnasielärarutbildning i kemi! De flesta studenter går på CL.

CL-studenterna kan välja om de vill arbeta som civilingenjörer eller lärare när de är klara. Eftersom alla studenter har gjort många veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i skolan, kan de göra mycket medvetna val. När jag har pratat med studenterna har det visat sig att ett av de viktigaste skälen till att de INTE väljer lärarbanan är att som lärare får de inte vara just lärare. De har, under sin VFU-tid i skolan, upptäckt att den önskade tiden för pedagogiken numera alltmer måste avstås till förmån för administration, möten, utvecklingssamtal, omorganisationer osv. Och de förstår nu också varför de såg så många stressade lärare när de själva gick i skolan.

Men jag tolkar ändå lönen, eller snarare bristen på den, som den viktigaste orsaken till att så få väljer läraryrket. Låg lön och avsaknaden av karriär ger låg status. Sveriges lärarlöner ligger på 22:a plats bland 32 OECD-länder! Varför välja ett loser-yrke med fem års utbildning, låg lön, svaga karriärsmöjligheter och där man inte får tillräckligt med tid att jobba just med undervisning?

Men det här är inte ett olösbart problem. Karriärfaktorn kan höjas genom införandet av lärarlegitimation och flera tjänster som lektor med ämnesansvar ute på skolorna. Och staten kan skjuta till 10 000 kr i månaden åt varje verksam lärare i Sverige, så att de åtminstone börjar närma sig ekonomer och civilingenjörer. Och detta utan att vi skattebetalare kommer att märka särskilt mycket! Vill Du veta hur? Kommentera i så fall det här blogginlägget.

Kommentarer

Vill definitivt veta hur

Inlagt av Lisa (inte verifierad)

Vill definitivt veta hur staten kan skjuta till 10 000 kr till varje verksam lärare utan att den gemene skattebetalaren märker av det.

Väldigt bra, men väldigt

Inlagt av AnonymDaniel W (inte verifierad)

Väldigt bra, men väldigt skrämmande. SKL skriker dock så högt så de inte ens hör sig själva så fort någon pratar om att gå över "märket" i alla avtalsförhandlingar. De verkar helt ointresserade av utbildning, det är bara kontroll och budget som styr skolan idag.

Efter 26 år som lärare i

Inlagt av Ingela Bursjöö (inte verifierad)

Efter 26 år som lärare i naturvetenskap och teknik har jag, trots att jag verkligen tycker jag har ett meningsfullt yrke, blivit ganska cynisk vad det gäller rekryteringen till professionen. Hade vi verkligen tyckt att det skulle varit de vassaste knivarna i lådan som valde läraryrket hade vi inte för 20 år sedan accepterat att intagningspoängen till universitetets lärarutbildningar sjönk, att kommunaliseringen tog bort den nationella likvärdigheten, att avtalen försämrades. Dagens situation har vi bäddat för i två decennier. Minst. Frågan är hur lång tid det tar att återuppbygga läraryrkets attraktivitet. Frågan är om den politiska muskelkraften finns, detta är ju en långsiktig samhällsfråga som man inte kan kassera in vid nästa val om fyra år. Min förhoppning står således till utbildningsvetenskaplig forskning, att den kan visa lägesrapporter och ge förslag till vägar framåt. Framför allt att politiken lyssnar till forskningen istället för att ensidigt drivas av ideologiska förtecken vilket gör skolsystemet ytterst sårbart för regimskiften. Fram tills dess, lönedriven rekrytering, javisst!

Jag skriver i mitt

Inlagt av Jan Scheffel

Jag skriver i mitt blogginlägg att det inte alls är svårt att realisera 10 000 kr mer i månaden åt lärarna. Då kommenterar Du kanske: "Hallå, det finns cirka 120 000 verksamma lärare i grundskolan och gymnasiet. Det skulle innebära ett tillskott om 200 pix i månaden från varje skattebetalare..."

Det finns andra vägar att gå! Totalt sett behöver regeringen skrapa ihop knappt 15 miljarder om året. Det kan exempelvis göras så här: 1) reducera u-landsbiståndet med 5 miljarder (motsvarar 1/6 av dagens belopp), 2) höj energiskatterna med 5 miljarder (vi vill bli av med fossil energi och få en inriktning mot nya energiformer), 3) minska avdragsrätten för skulder och räntor i deklarationer med 5 miljarder (storleksordningen 1 %; skulle knappt märkas). Notera det intressanta: det GÅR att ge lärarna de välbehövliga 10 000 kronorna utan att vare sig skattebetalarna eller svensk ekonomi drabbas särskilt hårt. Jag har ovan visat på en möjlig väg.

Visst skulle det vara juste

Inlagt av Anonym (inte verifierad)

Visst skulle det vara juste med mer lön, men det jag saknar som lärare är framförallt tid. Jag sökte mig inte till läraryrket för att göra karriär och tjäna pengar, utan det som lockade mig var möjligheterna att vara kreativ, arbeta självständigt och ha tid till utveckling. Det är också detta som saknas. Jag tjänar nämligen ganska bra, men tycker inte att det är kul att undervisa längre. Allt jag gör är att rätta, rätta, rätta.

Dessutom tror jag inte heller att staten (skattebetalarna) har någon lust att ge varje lärare 10 000 kr extra. Trist att säga det, men alla lärare förtjänar inte det heller. Alla jobbar inte så hårt. Det är bättre med individuell lönesättning, och kanske att staten istället riktar in sig på att ordna så att kommunerna ser till att skolorna anställer fler lärare och att dessa lärare också är bra lärare. Det är helt absurt att det får gå runt riktigt risiga och ointresserade lärare på våra skolor.

Kommentera

Annons