Annons

Forskningsetik och klimatdebatten

Författare: 

Publicerad

2007-12-11
I dagens upplaga av Uppsala Nya Tidning finns två insändare om klimatförändringar och deras orsaker. Dessa är de senaste i raden av insändare den senaste månaden som debatterar de antropogena effekterna på jordens klimat. Som ni förstår är de olika skribenterna i sak oense, men det är inte sakfrågan jag framför allt funderat över när jag läst dessa inlägg utan forskarens ansvar och etiska förhållningssätt till vetenskapliga teorier och hypoteser.De som debatterat är uteslutande docenter och professorer både inom naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Det som satte igång debatten var en forskares undran hur någon naturvetenskapligt skolad person kunde ifrågasätta att människan i mycket stor omfattning påverkar klimatet och han ansåg i princip att detta var ett oetiskt förhållningsätt eftersom vedertagna fakta från IPCC talar ett så tydligt språk.Detta inlägg fick inte stå oemotsagt så värst länge utan redan någon eller några dagar senare påpekade andra forskare i Uppsala att man visst kunde ifrågasätta omfattningen av den antropogena påverkan på klimatet... och så var debatten igång. Jag har i min vardag som forskare mött många kollegor som varit både helt ense med IPCC att vi verkligen påverkar klimatet på ett konkret sätt, andra som varit något mer avvaktande och, framför allt, förvånansvärt många som varit skeptiska för att inte säga kritiska till den massmediala bilden av klimatförändringarna orsakade i stort enbart av människan och våra utsläpp av växthusgaser. Detta har fått mig att många gånger undra var forskningssverige står i klimatfrågan? Finns det fler outtalat skeptiska forskare än vad vi tror? Det vore intressant att på något sätt få reda på detta. Kanske en anonym enkätundersökning bland landets samtliga professorer och docenter skulle ge ett intressant svar. Kanske skulle vi i denna enkät delas in inom vetenskapsområde för att se om synen varierar mycket mellan vetenskaperna i sakfrågan. Onekligen en intressant tanke. Något för FoF kanske?En annan fråga som jag också funderat över i sammanhanget är när det vedertagna blir så vedertaget att man som forskare inte längre får ifrågasätta (som ju är forskningens kanske största uppgift), dvs vad är etik i denna debatt? Våra forskningsråd satsar stora pengar på klimatforskning, med rätta, och våra politiker övertrumfar varandra med klimatmedvetet förhållningssätt, också säkert på sikt bra. Men det finns kanske en baksida också. Pengar som satsas på klimatforskning tas från andra viktiga forskningsområden eftersom de totala forskningsanslagen inte höjs. Vad får det för konsekvenser? I och med att den offentliga forskningsdebatten helt domineras av klimatförändring tappar vi fokus på andra ödesfrågor där naturvetenskapen bör ha en framträdande roll? Hur många känner att de ödesfrågor vi diskuterade för 10-20 år sedan, nämligen överbefolkning och tillgång till rent vatten (båda i och för sig kopplade till klimatdebatten) finns på agendan idag? Jag gör det i alla fall inte!

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar