Annons

Tokigt om evolution

Författare: 

Publicerad

2013-08-12

Evolution kan användas som ett märkligt argument. Ett exempel på en felaktig användning dök nyligen upp på Svenska Dagbladets opinionssida. Göran Burenhult och Staffan Lindeberg berättar för läsare att människans matsmältningsapparat formades för 30 miljoner år sedan. Det är inte den enda felaktigheten i texten.

Ett vanligt missförstånd kring evolution handlar om att arter skulle ha utvecklats under en speciell tid för att sedan “vara klara”. Det gäller till exempel “levande fossil”, ett begrepp som bör undvikas eftersom det ger en felaktig bild av att evolutionen skulle ha avstannat bara för att en organism sett likadan ut under väldigt lång tid – när det i själva verket krävs evolution för att upprätthålla ett utseende. Det är inte samma hajar som simmade runt dinosaurien Spinosaurus som lever idag. På samma sätt menar Burenhult och Lindeberg att när du “sväljer en tugga är ditt matsmältningssystem och din ämnesomsättning i princip den samma som hos en människa för 100 000 år sedan”. Men det är ju fel, och hade de inte just menat att det formades för 30 miljoner år sedan?

För ungefär 7000 år gjorde en mutation det möjligt för en del individer i centrala delarna av Europa att dricka mjölk i vuxen ålder utan att få magproblem. Liknande mutationer har uppstått i andra delar av världen . Alla bär inte på mutationen, så det gäller inte alla människor på hela jorden. Vi är olika.

Förmågan att bryta ner stärkelse är mycket bättre hos människor än hos andra människoapor och är bättre hos befolkningsgrupper som länge ätit en stärkelserik diet. Så när författarna till artikeln skriver att “moderna dna-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren” så är det helt enkelt fel. Förmågan att bryta ner stärkelse och att bryta ner mjölksocker i vuxen ålder har förändrats efter det.

Välfärdssjukdomar är nog så allvarliga i sig, det går inte att för den skull använda falska argument i hopp om att hitta en lösning. Det hjälper ingen.

Kommentera:

31

Dela artikeln:

Kommentarer

Saker och ting händer förvånasvärt snabbt.

http://www.pnas.org/content/108/41/17040.abstract

Trams!!!
Det författarna säger är ju att vårt matsmältningsystem inte har förändrats nämnvärt under de senaste 10 000 åren då spannmålsprodukter blivit vår huvudföda och att dessa fröer har en evolutionär fördel av att göra sig så oätliga som möjligt för predatorer genom kemisk krigsföring i form av antinutrienter och rena gifter.

Är du vegan eller bara vegaterian för att kunna blunda för denna fakta?

Naturligtvis är vårt matsmältningssystem ett resultat av vår evolutionära historia, liksom den har förändrats när vi bytt föda och våra tillagninsmetoder förändrats genom historien. Läs gärna mitt inlägg. Det handlar inte om kost eller matsmältning i sig. Det handlar om hur begreppet evolution användes av artikelförfattarna. Syftet var att visa att vi människor inte blev "färdiga" under någon viss tid under vår historia utan att vår evolution bäst ses som en fortgående process.

Som exempel, med länkar till vetenskapliga artiklar, tog jag upp att laktostolerans och effektivare nedbrytning av stärkelse utvecklats hos flera mänskliga populationer under kort tid -- de senaste 10 000 åren. Det artikelförfattarna skriver är att vårt matsmältningssystem inte förändrats under de senaste hundra tusen åren och jag tyckte att mina två exempel på ett tydligt empiriskt sätt motsade detta. Artikelförfattarna skriver också att "människans matsmältningsapparat och ämnesomsättning formades för över 30 miljoner år sedan" och där tycker jag att de ur en snäll synvinkel är otydliga, skulle jag vara sträng så hävdar jag att de motsäger sig själva. De skriver vidare att "moderna DNA-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren" och det är helt enkelt fel (referens).

Om vi nu ska gå in på fröerna -- artikelförfattarna ger även förslag på vad man bör äta och i deras förslag ingår frukt och bär, som innehåller frön, samt nötter som är frön. Jag har svårt att förstå vad som skulle skilja dessa frön från dem som författarna menar skyddar sig "genom att anrika skyddsämnen [...] i särskilt hög koncentration". Å andra sidan är det inte näringsinnehållet och sekundära metaboliter som kan försvåra näringsupptaget som är min poäng -- den är snarare att artikelförfattarna använder begreppet evolution på ett ovetenskapligt sätt.

Jag har svårt att se hur min egen kosthållning skulle påverka mina påståendens giltighet. Själv är jag övertygad om att kosten är en viktig bidragande faktor för epidemin av välfärdssjukdomar, men jag köper inte artikelförfattarnas evolutionära resonemang eftersom det bevisligen inte stämmer och eftersom de använder begreppet evolution på ett felaktigt sätt. Om du har läst bevis i vetenskapliga artiklar för att stärkelsenedbrytningen inte blivit mer effektiv genom genfördubblingar i samband med jordbrukets framväxt så får du gärna dela med dig av dem.

Slarvig läsning

Jag blir lite förvirrad när jag läser dina invändningar mot Borenhult och Lindbergs inlägg i SvD. Såvitt jag kan se bygger du en halmdocka (http://sv.wikipedia.org/wiki/Halmdocka) genom att tolka framställningen i artikeln som att Borenhult och Lindberg hävdar att den mänskliga matsmältningsapparaten idag är fullkomligt identiskt med hur det såg ut för länge sedan. Du sätter sedan eld på halmdockan genom att anföra två motexempel.

Att refutera en teori genom motexempel är naturligtvis en kraftfull argumentation men det är en väldigt svår läsning att få det till att Borenhult och Lindberg inte skulle acceptera en kontinuerlig evolution och de sentida mutationer som du exemplifierar. Tvärt om så markerar man ju tydligt att ett det finns utrymmer för detta. Det som hävdas (och som du korrekt citerar) är att när du "sväljer en tugga är ditt matsmältningssystem och din ämnesomsättning *i princip* den samma som hos en människa för 100 000 år sedan". Reservationen "i princip" visar att författarna är mycket väl medvetna om att det skett vissa förändringar.

Du ger ytterligare ett citat, “moderna dna-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren”, och du konstaterar, med stöd av två motexempel, att "det helt enkelt är fel". Här gör du dig däremot skyldig till en felcitering genom att utlämna den faktiska kvantifieringen. Det fullständiga citatet är "Moderna DNA-analyser visar att det inte skett någon förändring i vår genetiska uppsättning de senaste 40 000 åren – mindre än 0,02 procent."

0,02 procent är inte mycket, men med tanke på genomets storlek torde de två mutationer du anför väl rymmas inom detta. Ditt påstående att "det helt enkelt är fel" är alltså helt enkelt fel.

Det jag ser som en av Borenhult och Lindbergs huvudpoänger är att det givet de analyser de åberopar inte finns utrymme för några *stora radikala* skillnader i hur matsmältning och ämnesomsättning ser ut i nutidsmänniskan jämfört med för 40 eller 100 tusen år sedan. Om detta ska ifrågasättas så måste du rimligtvis visa på brister i de anförda DNA-analyserna snarare än något annat.

Jag tycker också att det saknas anledning av att vara raljerande över att Borenhult och Lindberg talar om olika tidsspann. Man för fram att grundprinciperna för primaters matsmältningsapparat uppstod för 30 miljoner år sedan. Sedan har (eller snarare tidigare) har man ett exempel där man tar till en rund siffra på 100 000 år och gör ett påstående där man extrapolerar från data om hur DNA såg ut för 40 000 år sedan. Jag finner det ganska absurt att göra tolkningen att Borenhult och Lindberg i sin artikel på något sätt påstår att det inte skett några förändringar på de mellanliggande 29.9 miljoner åren.

Med allt detta sagt så finner dock även jag det svårt att helt följa Borenhult och Lindbergs i den senare delen av artikeln. Jag är inte riktigt säker på vad de egentligen vill ha sagt och som du påpekat så är påståendet att mjölk skulle vara en artfrämmande föda för människan olyckligt eftersom det åtminstone till viss del är felaktigt.

Tack för din välformulerade kommentar. Jag håller med i din invändning om att Borenhult och Lindberg lämnar utrymme för en viss osäkerhet. Jag valde att inte ta upp det eftersom de argumenterar på ett sätt som om osäkerheten inte fanns där, men också för att det hade blivit en betydligt längre text. Jag valde helt enkelt att angripa deras argumentationskedja. Att artikelförfattarna refererar till evolutionshistorien på ett otydligt sätt är olyckligt och gör det svårt att bemöta deras påståenden.

Jag är helt enig med dig om din sista mening. Just idén om att det skulle finnas en specifik "artföda" för människan som skulle vara ett resultat av den föda som intagits under en specifik tid i vår utvecklingshistoria, att matsmältningsapparaten skulle vara anpassad till just denna föda, det är just det som jag vill argumentera emot.

Någon halmdocka tycker jag inte att jag gör eftersom jag inte tycker mig måla upp en falsk bild av artikelförfattarnas åsikter. Det kan man naturligtvis diskutera, men precis som jag skriver i inlägget är det hur de använder begreppet "evolution" som jag argumenterar emot. Men som sagt, jag är helt enig med dig att jag kunde ha nyanserat mitt sätt att presentera deras åsikter. Det är ju trots allt så att endast en liten del av vårt genom (dna) består av proteinkodande gener, en liten mutation kan få en stor effekt -- till exempel göra det möjligt för vuxna människor att dricka mjölk utan att få magbesvär.

Nu sa jag samma sak men lite kortare nedan. Ingen normalbegåvad människa uppfattade artikelförfattarna annorlunda. Dessutom, även om dina citat hade varit korrekta så begriper ju alla som gått ur grundskolan att evolutionen inte är någon som sker en tid och sedan stannar upp i något färdigt stadium.

Det blir då ännu mer konstigt när du efter 2-3 påpekanden om att du missuppfattat/förvrängt författarnas uppfattning i frågan återigen hävdar att det du vill argumentera emot är fortsatta samma missuppfattning. Nämligen att människans "artföda" skulle vara något som intagits "under en specifik tid".

Ska detta tolkas som att du efter fler påpekanden om att du inte fattade budskapet i artikeln fortfarande inte fattar?

Jag tycker mig inte ha missuppfattat eller förvängt författarnas uppfattning i frågan. I själva verket företräder de en tanketradition som funnits en längre tid, medan de argument jag för fram är mer sentida. För att förtydliga min poäng kan du läsa den här recensionen i The Guardian av boken Paleofantasy som tar upp just den här debatten.

Sedan vill jag tillägga att artikelförfattarna skriver att "föreställningen att bröd och mjölk inte skulle vara artfrämmande föda är stark", därför gav jag exempel på just evolutionära anpassningar som förbättrar upptaget av näringen i mjölk och stärkelse.

Så det kanske fortfarande lutar åt att du inte har fattat vad de har skrivit.

Jag ifrågasätter inte att man kan hitta skriande okunskap om evolution i USA, Somalia och på andra platser där folk inte får lära sig tillräckligt i skolan. Men vad man än kan säga om den svenska skolan så kan ingen normalbegåvad människa gå igenom grundskolan utan att uppfatta vad evolution är för något.

Men du vill alltså på fullt allvar hävda att de två artikelförfattarna inte har tillräckliga kunskaper om evolutionen för att ta sig igenom åk6?

Sedan är det såklart en helt annan sak var man ska dra gränsen för "artfrämmande". Många djur är till exempel motståndskraftiga mot gifter hos ormar som jagar dem eller som de äter, men inte helt immuna (t.ex. honungsgrävling, igelkott och jordekorre). Är det då artegen föda när honungsgrävlingen äter en orm som ger den ett farligt bett (om 100 000 år kanske honungsgrävlingen är helt immun, eller ormens gift dödligt för den) eller slutar jordekorre att vara skallerormsmat för att de blir motståndkraftiga mot giftet?
Det är samma sak här, att man som vuxen kan bryta ned laktos betyder inte att laktos är nyttigt och det betyder inte heller att allt annat i mjölken (t.ex. vaselprotein) har blivit nyttigt för människan att äta. Vi kan däremot säga att det har varit en fördel för människorna i norden att kunna bryta ned laktos.

Mad menar du med att mat är "nyttig"

Att mat skulle ätas för att den är "nyttig" är ju faktiskt ett mycket modernt påfund. Att det dessutom skulle finnas speciellt artegen föda som djur bör hålla sig till är ju helt enkelt inte sant. Många djur är specialiserade på viss föda, men det är inte samma sak som att annan mat är skadlig för dem, i fall de skulle få tag på den. Däremot inte sagt att viss mat kan vara skadlig/giftig för vissa djur men nyttig för andra.

Djur väljer nog sin föda på andra kriterier.
1 Går det att få tag på (utifrån mina förutsättningar som djur. Svårt för en fjäril att jaga harar till exempel)
2 Går det att stoppa i munnen
3 Går det att tugga (om jag nu har tänder vill säga)
4 Gör det mig mätt (finns tillräckligt energiinnehåll och livsnödvändiga spårämnen)
5 Har jag eventuellt lärt mig av mina föräldrar att hitta maten eller att jag borde undvika det.
6 Har jag ätit det förut med lyckat resultat. eller blev jag sjuk (därför äter vi inte gärna sådan mat som vi råkade stoppa i oss under senaste vinterkräksjukan)

återupprepa, prova, utvärdera och lär av misstag samt studera andra (eventuellt art)fränder.
Listan kan nog göras längre men du kommer aldrig att komma till punkten där ett djur väljer bort föda på grund av att "det där passar inte min art". Det är bara hittepå :-)

Ja det är ju också ett begrepp utan klara gränser som autister m.fl. vill ha det. För ett svältande barn är ju socker blandat med margarin nyttigt och för en person som lever med morötter som basföda så är inte morötter så nyttigt.

Sedan är det snarast motsatsen, djur utvecklas kring den föda de har tillgång till, de utvecklar inte kosthållning efter vilken föda de gillar.

Det sista är helt rätt och enda gången man behöver bry sig om vilken föda man väljer är ju när det finns föda som djuret inte är utvecklat för att äta. Om du häller ut mängder av småkakor och bröd i skogen så äter vildsvinen det och får karies och andra välfärdssjukdomar, häll ut potatis och sockerbetor och vildsvinen fortsätter att vara friska. Vildsvinen hoppar inte över baugetten för att den är artfrämmande, tvärtom de tycker att den är det godaste de kan hitta i skogen. Baugetten innehåller nämligen precis det de letar efter, snabba kolhydrater, men i en koncentration långt mycket högre än de kan finna naturligt. Så länge det inte finns bröd i skogen är det inget grisarna behöver tänka på, utan de kan bara äta allt de kommer över som smakar gott. Samma sak är det med människor om man släpper ut dem i det vilda utan människoskapad föda, helt oavsett om det ställe de släpps ut på mest tillhandahåller frukt eller mest feta djur.

Lägg till kommentar