Annons

På sikt blir hjärnan trög

Bruket av cannabis har ökat bland svenska ungdomar under 90-talet. Cannabis är nu den vanligaste drogen näst efter alkohol och nikotin i hela västvärlden. Men de allra flesta som testar drogen slutar inom loppet av några få år, kanske för att det går allt trögare att tänka.

Trots att cannabis i de flesta länder är olagligt att inneha och vara påverkad av finns cirka 20 miljoner användare i USA och Europa, främst unga människor. Först under 1960-talet blev cannabis intressant i västvärlden och därmed också definierat som ett hälsoproblem. Näst efter nikotin och alkohol är cannabis i dag den mest använda drogen i västländerna.

Undersökningar vid amerikanska universitet rapporterar att cirka 25 procent av studenterna (17-21 år) hade testat cannabis under det senaste året. Andra studier visar sam stämmigt att nära en fjärdedel av västungdomar under 25 år hade använt cannabis under den senaste månaden och att var tjugonde 15-50-åring använder cannabis 1 gång per vecka eller mer. De flesta som testar gör det i yngre tonåren, i en tid av nyfikenhet och sökande efter upplevelser. Undersökningar visar också att de flesta som testar inte fortsätter. Av dem som fortsätter slutar uppåt 90 procent inom loppet av tre år.

Man räknar med att 10 procent av dem som någon gång har använt cannabis utvecklar beroende och att mellan en tredjedel och hälften av dem som använder cannabis varje dag kommer att förlora kontrollen över sitt missbruk.

Slutar fundera över sig själv

I Sverige tycks bruket hos elever i årskurs 9 gradvis ha ökat under 1990-talet, från 3 procent som någon gång hade testat år 1989 till 10 procent bland pojkarna och 8 procent bland flickorna under 2000. Men det är ingen större skillnad i dag jämfört med 1989 på siffran över hur många människor totalt som någon gång har testat cannabis, 8-9 procent. Under de senaste tolv månaderna har en på hundra någon gång använt cannabis.

Effekten av cannabis jämförs ofta med effekten av alkohol. Alkoholen påverkar människors upplevelser generellt och ger därför liknande rus som cannabis, men inte de förstärkningar av inre och yttre upplevelser och den utdragna eftereffekten på flera dagar som är typisk för cannabis. Det är svårt att beskriva cannabis speciella sätt att påverka människor. Min uppfattning är att cannabis försämrar en individs förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och förmågan att reflektera över sig själv, något som inte tydligt kommer fram i de sammanställningar som har gjorts om hur cannabis påverkar hälsan (se artikeln på sidan 12).

Det är svårt att neuropsykologiskt mäta hjärnans funktioner på grund av dess komplexitet. Därför är det inte konstigt att man inte har kunnat mäta den försämring som cannabis medför. Förmodligen är det först efter cirka fem års regelbundet missbruk som instrumenten förmår fånga nedsättningen i de vardagliga tankefunktionerna (se rutan på sidan 11).

Uppskruvade upplevelser

Cannabis är kemiskt ett komplicerat preparat som skapar förändrat medvetandetillstånd och störd tidsuppfattning. Cannabisruset präglas först av ett fnissigt utåtriktat tillstånd, då det är svårt att fånga tankarna. Efter 30-45 minuter övergår det i ett mer inåtvänt stadium under cirka fyra timmar, vilket kännetecknas av passivitet och upplevs som eufori med rika associationer. Psykologiskt upplever den påverkade att normala upplevelser förstärks. Effekten kan jämföras med att skruva upp volymknappen på en radio. Allt man ser eller upplever blir intensivare.

I det perspektivet är det lätt att förstå den positiva attityden till cannabis, eftersom den ger upplevelser utöver det vanliga. Denna process kan vara grunden för att ett drogrelaterat minnessystem etableras: det som lagras i minnet under påverkan av cannabis kan individen uppleva med full styrka bara i samma tillstånd. Individen får en känsla av att vara normal först när han eller hon är påverkad. Detta är sannolikt en viktig anledning till cannabisberoendet. Erfarna missbrukare söker i regel det andra, inåtvända tillståndet eftersom de då erhåller en känsla av normalitet. Den kan däremot inte erhållas utan att man passerar det första fnissiga stadiet.

Segare att tänka

Till skillnad från andra narkotiska preparat är cannabis fettlösligt, vilket innebär att det tar lång tid att bryta ner. Halveringstiden är cirka fem dagar. Det är fortfarande osäkert om det är detta som på något sätt bidrar till de negativa långtidseffekterna.

Först när en individ har använt cannabis regelbundet, kanske en gång i veckan under en tvåårsperiod, blir den kroniska effekten tydlig - den som missbrukaren definitivt vill undvika, eftersom den innebär ett tankevakuum. Cannabis långsiktiga påverkan på tankeprocesserna beror på att de verksamma beståndsdelarna, cannabinoiderna, minskar energitillförseln till hjärncellerna. Ämnesomsättningen minskar och hjärncellerna får svårare att arbeta.

Cannabinoiderna förstärker det system, GABA, som förhindrar kommunikationen mellan hjärnans olika områden. Cannabis försvagar därför en människas förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet. Hon får svårt att upprätthålla en ändamålsenlig strategi, att lösa tänkbara framtida problem och att sammansmälta psykets olika delprocesser till en reflekterande helhet. Hit räknas också självreglerande förmåga, som att kritiskt granska sitt eget beteende, att vara uppmärksam och att kunna handla på grundval av samlad kunskap, allt prestationer av språkförmåga och minne (se rutan på sidan 11). Försämringen av tankefunktion sker inte i ett slag, utan kommer smygande. Om missbrukaren gör ett uppehåll som varar längre än tre veckor kommer han eller hon att uppleva en förbättring.

Trots intensivt cannabismissbruk kan vissa personer fungera väl. Denna individuella skillnad kan bero på emotionell styrka, motivation att vara välfungerande, initial begåvningsnivå, social kompetens osv. Funktionsnedsättningen leder sannolikt ändå till en avskärmad, passiv hållning till livet.

Inre lycksalighet sätts på sparlåga

I slutet av 1980-talet upptäcktes cannabisreceptorer i hjärnan, dvs mottagarstrukturer som är känsliga för cannabinoiderna. De flesta finns i hjärnbarken, särskilt i frontalloben, och i områden som färgsätter våra upplevelser, styr koordination och minnessystem, som hippocampus, cerebellum och basala ganglierna.

I den främre delen av hjärnan sker de processer som leder fram till beslut med hjälp av de kognitiva, förståndsmässiga, och motoriska funktioner som beteendet kräver. Under det akuta ruset, när dessa funktioner försämras (bild 1), upplever missbrukaren det i regel som förhöjd kreativitet och intelligens, eftersom förmågan till kritisk granskning av det egna beteendet minskar.

Det finns en annan typ av receptorer som är kopplade till immunsystemet. Cannabinoiderna liknar substanser i vårt immunsystem. Det finns skäl att anta att när cannabinoidhalten är hög i kroppen så tolkar immunsystemet detta som att det finns tillräckligt med skydd mot sjukdomar och sänker därför sin beredskap.

Strax efter upptäckten av receptorerna fann man också att kroppen tillverkar en cannabinoidliknande substans. Den fick namnet anandamid efter ett ord på sanskrit som betyder inre lycksalighet och är bl aansvarig för den process som färgar upplevelser emotionellt Det finns skäl att tro att en del av svårigheterna med att sluta med cannabis beror på att kroppens halt av anandamid minskar av rökningen, vilket innebär en känsla av tristess och likgiltighet.

Svårfångade avvikare

Oftast är det inte allvarliga störningar utan olika brister i det normala vardagslivet som är de vanligaste tecknen på att en person missbrukar cannabis, dvs känslor av otillräcklighet och brist på ambition. De som röker cannabis kan mycket väl vara välintegrerade individer i vårt samhälle och utföra sina arbetsuppgifter tillfredsställande, speciellt under den tidigare fasen av missbruket då de kroniska effekterna ännu inte har hunnit påverka dem.

Sedan mitten på 1980-talet finns i Sverige behandlingstekniker för att hjälpa cannabismissbrukare med att omorientera sig från det tankemönster som utvecklats under missbrukstiden. Förr kom oftast cannabismissbrukare med 15 till 20 års missbruk. I dag upptäcks i regel missbruket långt tidigare.

De unga som i dag söker hjälp gör det oftare för att de upplever en psykologisk och social brist som de kompenserar med cannabisruset. Behandlingen inriktar sig i mindre grad på preparatet och i högre grad på att återerövra den intellektuella kontrollen för att på egen hand lösa de sociala och psykologiska problemen.

Av Thomas Lundqvist, leg psykolog och fil dr vid Rådgivningsbyrån, Lunds universitetssjukhus samt vid Avdelningen för medicinsk neurokemi, Lunds universitet. Hans forskning finansieras av superbus.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

47

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Alkohol innehåller lösningsmedel. Lösningsmedel har visat sig lösa upp fett. Vi vet sedan tidigare att hjärnan till största del betår av fett. Alkohol är ett mkt kraftigt gift. etc etc, bla bla bla. På sikt leder detta till att alkoholbrukaren/missbrukaren löser upp hela sin hjärna. Kvar blir då ett tomt kranium.Ovanstående text är en ironi över hur "nyanserad" jag tyckte att denna artikeln var. När ska ni lära er att skilja på bruk och missbruk samt effekter av bruk vs. effekter av missbruk? Mitt första stycke ger inte en speciellt nyanserad beskrivning av alkohol! Lika onyanserat är det att låsa cannabisforskningen till att endast beröra missbruk och missbrukets effekter för att därefter ta ståndpunkt för/emot. Tänk om vi kunde vara lika inkonsekventa i andra frågor. Eller varför inte alla frågor?! Vad skönt det hade varit..så avslappnat och enkelt. Vi undersöker en smal aspekt, (negativa effekter av cannabismissbruk) av en mycket smal del i en fråga. Sedan bestämmer vi oss. Det är inte ifrågasatt huruvida man kan bli trög av cannabis. Det stämmer. Det som fallit bort i berörd artikel är följande; När inträder de kognitiva försämringarna? Man bör ha varit flitig påpipan en period innan det inträffar. I regel så märker brukaren det själv varpå en självreglering av konsumtionen inte är ovanlig. I annat fall handlar det inte mest om att drogen har ett fast grepp om brukaren som inte kan sluta. Det är fel. Det handlar oftast om att personen för stunden anser sig kunna prioritera cannabis. Ofta pga att det inte för tillfället upplevs medföra några hinder eller svårigheter. Det kan handla om att man har ett jobb som inte kräver någon större tankekapacitet, att man är arbetslös och endast presterar inför sig själv.Eller att man pga medicinskt syfte är tvungen att göra en prioritering till fördel för cannabiskonsumtion.Varför lägga tid och resurser på en växt som för länge sen har bevisat sina fördelar och relativa harmlöshet. Detta vågar jag hävda pga av att det inte finns några belägg om att cannabis kan orsaka permanenta skador på hjärnan. Detta handlar väl inte om, som Lundqvist menar att hjärnan är för komplex för att låta sig mätas. Jag trodde att permanenta skador på hjärnan till följd av tillförsel av främmande substans alltid var av materiell karraktär och gick att beskåda genom skiktröntgen? Hursomhelst. Rent hypotetiskt har jag hellre något som lagras i hjärnan och lämnar stillsamt utan att förstöra något än något som är vattenlösligt och drar direkt men löser upp hjärnan på utvägen. Dessutom är cannabis mer civiliserat och värdigt som intoxikationsmedel. PS: vad är Superbus för lirare? Läkemedelslirare kanske? Skulle inte förvåna mig. Bevisa att jag har fel i frågan och jag blir glad!MvhAdelsmanPPS: På sikt blir skallen tom!!:DS

Så sant! skillnad på Bruk o missbruk!

HEJ läser en massa forkning om haschets o mariuanans alla bivärkningar men fins det någon foskning på mäniskor här i sverge eller är det bara råttor dom testar?

Haha, tror inte att det finns några fler än människan som har receptorer för THC, forskning har gjort på apor dock (under reagans tid som president i USA) dessa visade på att hjärnan skadades MEN det visades sig bero på att dom kvävde aporna, = massa rök ingen syre..

Människan är långt ifrån unik. Alla ryggradsdjur har cannanbinoidreceptorer.

Faktum är att råttor faktiskt har receptorer för cannabinoider. Läste här om dagen att efter att ha injicerat endorfiner i en råtta skulle cannabis ha minskat "beroendet" efteråt.

Jag håller med om mycket i artikeln, trots att den riktar in sig på generella effekter av missbruk. Men påstår man att man blir sämre på kritiskt tänkande av att röka brajj så har man ingen aning om vad man pratar om, det är ingen åsikt, det är fakta!

Vissa verkar tro att de blir "odödliga" av cannabis, men det är inte för att de röker på utan för att de är allmänt dumma människor. Hur kommer det sig att de flesta jag känner som under påverkat tillstånd ifrågasätter alltifrån den totalt misslyckade narkotikapolitiken till meningen med livet, maktmissbruk, guds existens, läkemedelspatent och hur vi behandlar våra pensionärer om de har försämrad förmåga till kritiskt tänkande. Och hur kommer det sig att de flesta jag vet som slutat med cannabis har tagit det belutet i påverkat tillstånd om de nu saknar självdistans?

Nu har jag inte forskat på råttor för att komma fram till detta, utan bara iaktagit beteendet hos cannabispåverkade MÄNNISKOR, vilket kan vara anledningen till att mina fältstudier inte överrensstämmer med svensk narkotikaforskning, eftersom den senare bygger på iaktagelser av beteendet hos råttor.

Ett stort tack till Thomas Lundqvist som kan framföra objektiv information om såpass tabubelagt ämne!

Vilken skräpartikel. Bara en massa obelagda påståenden och gissningar. Pseudoforskning för bidragspengar. Nils Bejerot hade varit stolt!

Jag hittar bara spekulationer i texten. Var finns faktan?

Att injicera rent THC är inte jämförbart med att bruka cannabis. När man röker cannabis får man även i sig andra cannabinoider, varav vissa visat sig motverka de potentiella negativa effekterna av THC. Så att jämföra rent THC med cannabis är inte gångbart eftersom de inte har samma konsekvenser för kroppen.

Dessutom så visst, cannabis är inte nyttigt, men ett bruk av cannabis är inte särskilt farligt, precis som ett bruk av alkohol inte är särskilt farligt, medan ett missbruk av cannabis är farligt, precis som ett missbruk av alkohol är farligt. Dessutom så är det lättare att komma ur ett cannabis missbruk då beroendet endast är psykiskt, medan ett alkohol beroende är både psykiskt och fysiskt och ett fysiskt beroende är generellt svårare att ta sig ur. För att ta sig ur ett psykiskt beroende räcker allt som oftast att hitta en ny hobby man kan ägna sig åt.

Sen kan jag hålla med om att en större andel % av cannabis konsumenterna är lite korkade jämfört med den andel av alkohol konsumenterna som är korkade. Men det beror mycket på att i och med att cannabis är olagligt så är det en större andel allmänt kriminella personer som brukar drogen då sådana personer lättare får kontakt med personer från den världen, och att allmänt kriminella personer som sysslar med mindre brott här och var är lite mer korkade är nog inget påstående taget ur luften. De har ju själva lyckats ta sig till den sitsen att det behöver begå mindre brott.

Lägg till kommentar