Annons

Sverige sett på nytt sätt

En ny turistkarta över Sverige utgår från turistens syn på vad som finns attse.

Författare: 

Publicerad:

2003-06-01

Nu finns en tidigare aldrig skådad indelning av Sverige - i turistregioner.Den nya kartan har skapats av professor Bengt Sahlberg och analytikern SaraNordin vid Turismforskningsinstitutet Etour vid Mitthögskolan i Östersund.Huvudsyftet är att regionindelningen ska användas för statistik av skildaslag. Strävan har varit att kartan ska överensstämma med såvälkonsumenternas som producenternas syn på resmålen i Sverige.

De indelningar som finns i dag är antingen för stora (21 län) eller för små(289 kommuner). I de fall de är ungefär lagom många (70 s karbetsmarknadsregioner) innefattar de helt olika typer av resmål. Ettexempel är Mora A-region som omfattar både norra Siljansområdet och södrafjällvärlden med Sälen och Idre - två mycket olika turistdestinationer.

Den nya kartan delar in Sverige i 42 turistregioner. Indelningen bygger påregionernas geografiska läge och deras historiska förankring i turisternasegna mentala kartor. Exempelvis används välkända namn som Österlen,Glasriket och Tornedalen.

Under remissomgången till olika regionala turistorganisationer haruppfattningarna ibland gått isär mellan de orter och kommuner som tydligtingår i en turistregions kärna och dem som befinner sig i regionensutkanter. De förstnämnda vill värna mot utspädning av det egna varumärket,medan de andra gärna vill tillhöra ett populärt och etablerat område.Bengt Sahlberg och Sara Nordin tar gärna emot synpunkter från F&Fs läsareinför en framtida revidering av kartan. Sänd breven till redaktionen såvidarebefordrar vi dem.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Hej!Vet inte om forskarna bakom ”nya Sverige-bilden” (FoF 4/03) fortfarande tar emot synpunkter, men jag gör ett försök. Inledningsvis: tanken är förstås utmärkt. Att söka naturliga regioner istf administrativa gränser.En väldigt massa klokt finns gjort och nedlagt i denna karta.Sedan hamnar man iaf i det administrativa, eftersom – tydligen? – kommunen satts som minsta enhet.Här nere i Sydsverige med våra jämförelsevis små kommuner är det i stort OK, även om jag gissar att i man t.ex. i en del regioner som når kusten får falla tillbaka på slagord som ”mångfald” när det kommer till marknadsföring (Blekinge...).Men i min egen sommarkommun, Härjedalen, slår det snett.Vår kommundel, Ytterhogdalstrakten i gamla Hogdals kommun, har mycket lite gemensamt med fjällbygderna i nordväst, om man betraktar det ur den besökandes – turistens, resenärens, sommargästens – synvinkel. Skogsbygden hör till det långa stråket genom vårt land som börjar nere i Dalslandstrakten nånstans och sträcker sig upp till finska gränsen (och långt bortanför den), Inlandsbanans och Inlandsvägens land. Det som turisten – eventuellt... – lockas av där är andra ting - och på andra tider. Kommunikationen tenderar att gå på längs, där fjällbygdens går mer på tvärs. Och så vidare.Visst finns en glesbygdsproblematik gemensam, men den delas ju med sådär 75% av områdena på kartan. Och visst skapar gemensam administration gemensamma band för invånarna, men de är ju dels tämligen färska, dels är det ju inte i försa hand invånarnas upplevelse det handlar om här.För det gamla landskapet Härjedalen finns i och för sig en äldre historisk gemenskap, som kunde motivera att Svegs- och Lillhärdalsbygderna förs samman med fjällregionen, men hur tungt väger den, jämfört med naturgeografi, kommunikationer och befintlig turistnäring?Och för just Hogdalsbygdens del, som hör till Hälsinglands landskap och aldrig varit norskt, finns inte ens den kopplingen.Men även Svegsområdet hör naturligt mycket mer samman med skogsbygderna i söder, norr och öster.Orsa finnmark, som nu delas mellan ”Siljansbygden” och ”Södra Norrlandskusten” (!) är t.ex. ett naturligt turistiskt ”uppland” till Sveg (som ju i sig inte har så glänsande mycket att bjuda på...)Detta är storskogarnas, kanotledernas, älg- och bäversafarinas & dansbandsvägarnas land, och har inte mycket mer gemensamt med exvis Helags eller Tänndalen än vad Gotland eller Västerbottenskusten har, utöver det geografiska grannskapet.Här är ett flagrant fall av det som i artikeln besrkivs på följande vis:"Ett exempel är Mora A-region som omfattar både norra Siljansområdet och södra fjällvärlden med Sälen och Idre - två mycket olika turistdestinationer."Naturligare vore, om nu inte kommungränsen utgör ett oöverstigligt hinder, att knyta fjällregionen (grovt räknat Funäsdalen & Ljungdalen med hithörande fjäll, dvs även en bit av Bergs kommun), till region ”Jämtlandsfjällen” och resten av Härjedalen och Berg, samt åtminstone Dala-delen av Ljusdals kommun bilda ett eget område, (”Nedre Norrlands skogsland” eller dylikt). Om detta område anses för litet kan man förstås låta det växa i valfri riktning.Men som sagt, jag antar att detta är en öppen dörr som slås in, och att kommungränserna ännu utgör ett oöverstigligt hinder. Inte minst som det tydligen bl.a. handlar om att skapa och hantera statistikI så fall må detta likväl få tjäna som en droppe med ambitionen att bidra till stenens urholkning.mvhTorbjörn JacobssonHornsgatan 146b11728 Sthlmmail hem: annalena.jacobssonamundson@telia.commail jobb: torbjorn.jacobsson@svt.se

Lägg till kommentar