Annons

Solen sätter snurr på asteroider

Förutom gravitationskraften påverkar även solens ojämna uppvärmning asteroidernas öde i solsystemet.

När de knöliga, potatisformade asteroiderna träffas av solstrålarna värms skilda delar av ytan upp olika mycket, och dessa skillnader får asteroiden att stråla ojämnt tillbaka ut i rymden. Olikheterna i utstrålning skapar en sorts jetkraft som ger extra snurr åt asteroiden eller bromsar den. Effekten kallas YORP, ett ord bildat av den första bokstaven i dess fyra upptäckares efternamn, och uppmättes nyligen hos två asteroider som rör sig relativt nära jorden - 2000 PH5 och 1862 Apollo.

Ett varv runt den egna axeln, alltså ett dygn hos den lilla 2000 PH5 som är 100 meter tvärs över, tar bara tolv minuter. Men om hastigheten ökar med en millisekund per år, blir dygnslängden om 15 miljoner år bara 20 sekunder. Apollo, som är 1 400 meter i diameter, snurrar i dag runt sin axel på tre timmar, men om 2-3 miljoner år har den tiden halverats. Då kan det också hända att asteroiderna ramlar ur sina banor mellan Mars och Jupiter och ger sig i väg mot solen och oss. Sådant har hänt förut.

Om inte centrifugalkraften sliter itu dem före dess, vill säga. Apollo har redan en liten följeslagare, en skärva som lossnat under tidigare epoker. Och det kan hända igen, för asteroider är rätt löst sammansatta stenkroppar från solsystemets barndom.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar