Annons

Tortyr på "rätt" sätt

Trots att det är förbjudet att tortera brottslingar i de flesta demokratier diskuteras om, och i så fall när, tortyrliknande förhörsmetoder ska få användas.

Författare: 

Publicerad:

2008-06-01

I början av året erkände den amerikanska underrättelsetjänsten CIA att den vid tre tillfällen utsatt fångar för waterboarding. Det är en moderniserad variant av skendränkning och klassas av många människorättsaktivister som tortyr. Andra menar att det i likhet med framtvingad sömnlöshet snarare ska ses som en hårdför men ibland nödvändig förhörsteknik.

USA har i likhet med de flesta andra demokratier ratificerat FN-konventionen mot tortyr. Ändå meddelade president George W. Bush en månad efter CIA:s erkännande att han inte tänkte förbjuda förhörsmetoder som waterboarding, eftersom de lett till avslöjanden som stoppat terroristattacker. Beskedet har lett till diskussion om och när det kan vara tillåtet att använda tortyr.

Den tickande bomben

I botten för diskussionerna finns idén om den tickande bomben: säg att en terroristgrupp hotar spränga en atombomb och att underrättelsetjänsten har en misstänkt som kan tala om var atombomben finns och desarmera den.

Vilka metoder är i så fall tillåtna för att få den misstänkte terroristen att tala?

- Frågan handlar om vad vi anser oss kunna använda för metoder för att försvara demokratin, och därför är det intressant även för oss i Sverige, säger Kenneth Hermele, forskare vid Institutionen för samhällsvetenskap, Växjö universitet, som följt debatten i USA.

- Vi måste inse att också demokratier använder sig av tortyr och våld i kampen för demokratin och rättsstaten, så vi kan inte blunda för den här frågan, fortsätter han.

Samma sak menar Magnus Norell vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI:

- I länder som Israel och USA har man tvingats att diskutera detta. Samtidigt måste vi komma ihåg att de länderna liksom vi helt har förbjudit tortyr.

En av företrädarna för en mer försonlig attityd gentemot tortyr är den amerikanske juristen Alan M. Dershowitz. Han menar att på samma sätt som det finns regler för hur man krigar, vad man får och inte får göra i ett krig, bör det finnas förordningar för hur och när tortyr ska få användas. Detta ligger i linje med folkrätten, menar han. Därför måste man reglera de metoder som faktiskt förekommer. Rimligt vore till exempel att låta domstolar fälla avgörandet om vilka metoder som får användas, resonerar Dershowitz.

Det minst onda

Den kanadensiske politikern och filosofen Michael Ignatieff intar en mer pragmatisk ståndpunkt. Han anser att tortyr ska vara förbjudet, men att de som fälls ska få lindriga straff om tortyren använts för att rädda liv. I sin bok The lesser evil: Political ethics in an age of terror skriver han att demokratiska rättsstater ibland tvingas välja det mindre onda - vilket kan vara just tortyr - för att rädda liv.

Men Magnus Norell är kritisk:

- Problemet är ju att man i så fall ger ett slags godkännande till tortyren i efterhand, vilket kan ge signaler om att det är OK. I Israel har exempelvis högsta domstolen uttalat sig och förkastat användande av tortyr med hänvisning till att sådana metoder inte hör hemma i en demokrati. Det tycker jag är en rimligare hållning.

En annan fråga är förstås om det över huvud taget går att lita på information som lämnats under tortyr.

- Det finns uppgifter från anonyma källor inom den israeliska säkerhetstjänsten som tyder på att tortyr och hårdför förhörsteknik inte ger tillförlitlig information, säger Magnus Norell.

Inte effektivt

Enligt juridikprofessorn Jeannine Bell vid Indiana University School of Law-Bloomington finns det inget som tyder på att tortyr skulle vara effektivare än förhör som hålls av erfarna förhörsledare. Undersökningar som bygger på intervjuer med militärer och andra personer som genomfört förhör med misstänkta terrorister visar att de flesta anser att våld sällan leder till användbara uppgifter. "Tortyr är för amatörer", säger de. Den effektive förhörsledaren vet i stället hur och när frågorna ska ställas.

Dessutom, menar Jeannine Bell, som är skeptisk till att reglera när tortyr ska tillåtas, finns alltid risken att våldet trappas upp så att torteraren tappar kontrollen över sitt beteende.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

ANG TORTYR
Överträffar ljusetshastighet=c, super modem?
Måtte jag ha då jag skrev ett inlägg ang tortyr och stasi mm här:

http://blogg.expressen.se/l-hs/entry.jsp?messid=584864

Skrev kollade då och då medans jag tvättade, och åkte sedan till bolaget och gick på biblioteket och deras datorer,
Såg då jag sökte på nätet på" l-hs blogg"

(det går inte att gå rakt in på blogggarna på bibblan, de blir grålagda och man ser dem inte)

Och mitt inlägg var inte där, jag uppdaterade och gick in på profilsidan men , den var ej kvar.

Jag kollade mina mejlkonton om expressen tyckt att något var fel och tagit bort den, och skickat mejl om det (saker som går att se på internet) men inte.

Böt dator på bilbblan, men samma sak inlägget borta.

Åkte hem och tänkte att jag fick en gång röd text ovanför ett inlägg om att det inte var godkänt, och att det nog var samma hemma i stugan, men inte, inlähget var där och allt var som vanligt. (fick ringa suport för modemet lade av senare)

SÅ slutsatsen är att mitt modem går snabbare en ljuset, och bibliotekens datorer är bara mottagliga i hastigheter under c :)

Ett fall i Tyskland, där man hade en kidnappare som inte ville avslöja vart offret var gömt och det var bråttom att rädda denne, så hotade polisen, kidnapparen, och man fick fram sanningen. (Mins inte det hela men det är ungefär så som situationen såg ut)

Tortyr är inte bra men i fallet ovan så är ju "force majeure" något att ha i åtanke också.

Hade polisen tagit fel på person så hade det ju varit ett riktigt Människo/Folkrätts brott.

I fallet med den "Tickande bomben" så är det ju själv klart att om man vet att en person lagt en A-bomb någonstans, att man måste få veta vart den är,

men då det går att ta fel på personer (var med själv om två" lekar" med väldigt lika personer) så måste man ha typ film och DNA innan man ens överväger att ta till tortyr.

En CIA agent hotade tydligen tredje person, och det är inte roligt, speciellt om den hotade inte visste något mm

Lägg till kommentar