Vetenskapskritisk rektor?
Bild: 
Linda Forsell

Vetenskapskritisk rektor?

Moira von Wright, professor i pedagogik och prorektor vid Örebro universitet, ska bli ny rektor för Södertörns högskola. Men den vetenskapssyn hon har blottat i en tidigare skolrapport är illavarslande.

Författare: 

Publicerad:

2010-05-04

I rapporten Genus och text. När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? (1998) i serien Forskning i fokus som Skolverket ger ut undersökte Moira von Wright läroböcker i fysik för den svenska grundskolan och gymnasiet. Några citat från rapporten ger en bild av en mycket långt gången vetenskapskritik: "Föreställningen om det vetenskapliga tänkandets självklara överhöghet rimmar illa med jämställdhets- och demokrati-idealen." Och: "En demokratisk undervisning kan då inte handla om att ersätta elevens ’vardagsförståelse’ med en ’vetenskaplig’ sådan."

Vad menas med detta?

– Vetenskapen ska självklart vara basen för kunskapen, säger Moira von Wright i dag. Det jag skrivit om handlar om lärande. Jämställdhetsidealen handlar om att komma ihåg att alla lär sig på olika sätt. Jag har aldrig ifrågasatt fysik som vetenskap.

När man läser Moira von Wrights feministiskt inspirerade rapport så framträder paradoxalt nog bilden av kvinnor som mindre förmögna att ta till sig fysikundervisningen. "Faktabaserad, objektiv" kunskap framställs som "manlig" kunskap. Och flickor beskrivs som ointresserade av den abstrakta fysiken.

Är flickor för dumma för fysik?

– Absolut inte, hävdar Moira von Wright. Det finns ingenting i det jag skriver som ska tolkas på det sättet.

Men en genusmedveten fysik förutsätter vidare att en hel del av det "traditionella vetenskapliga kunskapsinnehållet" i fysiken plockas bort, skrev hon i rapporten, som man skulle kunna kalla en uppvisning i postmodern vetenskapsjargong.

Vad menar hon då ska tas bort från fysikundervisningen?

– Här var jag otydlig, säger Moira von Wright, som är professor i pedagogik. Det handlar om hur vetenskapen presenteras. Jag skulle ha formulerat mig annorlunda i dag.

Hon påtalar också i rapporten problem med varningar i fysikläroböckerna – för slitna bildäck, att titta in i solen, svaga isar, dåliga elkontakter med mera. Sådana varningar framstår som "uteslutande" eftersom de kommer från "experter", och särskilt blir flickorna uteslutna, eftersom exemplen kommer från tekniska – manliga – områden, slår hon fast.

Är det inte rimligt att både flickor och pojkar lär sig sådant på fysiken?

– Om skolan ska vara jämställd måste man vara inkluderande, säger Moira von Wright.

Och flickor blir inte inkluderade?

– Jag gör en tydlig skillnad på när jag skriver om genus eller om flickor och pojkar. Manligt och kvinnligt genus är en annan sak.

I rapporten skriver hon dock att just "flickor" blir uteslutna.

Moira von Wright klagar också på att läromedelsförfattarna "uttalar sig förringande om regnbågen" och "tusenårig levnadsvisdom", eftersom de ger en fysikalisk förklaring till den och därmed underkänner gamla sagor och folktro som hävdar att det fanns en skatt vid regnbågens slut.

Fysikens förhållande till det mångkulturella samhället berörs också. "Att naturvetenskapen är formulerad inom den västerländska kulturen kan innebära problem för dem som tillhör en annan kultur. För dem kan naturvetenskapens värden och läromedlens formuleringar uppfattas som en kritik eller attack mot den egna kulturen." (På ett annat ställe i texten fastslås dock att naturvetenskapen är mångkulturell tack vare arabiskt inflytande.)

Finns det belägg för att sådana problem har uppkommit, och hur bör de hanteras?

– Min poäng är att man kan känna sig mer eller mindre inkluderad. Den svenska skolan ska vara till för alla. Elever med olika erfarenheter måste bli bemötta med respekt i läromedlen.

Jaha. Jag blir inte så mycket klokare av hennes svar.

Hur ser hon då på kritiken av rapporten? På sajter som Newsmill (www.newsmill.se) och Vetenskap och folkbildning (www.vof.se) har hon kritiserats hårt för sin relativistiska kunskapssyn och reaktionära kvinnosyn.

– Många har nog inte läst rapporten, gissar hon, och det är en text som handlar om lärande.

Hur ser du på rapporten i dag?

– Den läses av många studenter och det verkar som om den fortfarande tillför någonting.

Björn Rosén är ordförande i Södertörns högskolas styrelse. Om tillsättningen av Moira von Wright säger han bara att hon har förklarat sig i en artikel på debattsajten Newsmill. På upprepade frågor om hur han ser på hennes kunskapssyn svarar han gång på gång:

– Ingen kommentar.

Moira von Wright tillträder som rektor för Södertörns högskola i juli.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

4

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Jag väntade mig att intervjun med Moira von Wright (av Henrik Höjer) i Fof nr 4 skulle innebära att hon i någon mån rehabiliterade sig från den bild man tidigare fått av hennes vetenskapssyn. Eller, som nog hellre vill höra, hennes syn på pedagogiken. Men snarare bekräftas det tidigare intrycket. Att denna tillsättning som rektor för en statlig högskola fullföljs borde vara uteslutet. Om hon enligt Björn Rosén "förklarat sig" på Newsmill så innebär den här intervjun rimligtvis ett steg tillbaka. "Inga kommentarer" till detta är ett katastrofalt ställningstagande.

Jag håller med dig om att ett mer uttömmande svar från MvW hade varit önskvärt, men även en bättre intervju än den av Henrik Höjer hade varit önskvärd. Det jag skulle vilja höra från MvW är förklaringar som denna:

"Istället för att hävda att sagornas 'berättelse om skatten vid regnbokens slut' är felaktig kan en fysikbok lika gärna hävda att sagans berättelse får en annan, djupare betydelse när man känner till att en regnbåge aldrig slutar eller börjar på en bestämd plats: Att vi människor oftar jagar efter det vi aldrig kan uppnå. Fysikboken bekräftar då elevens tidigare erfarenhet och sätter den i ett nytt ljus snarare än förkasta de tidigare erfarenheterna"

Nu är det visserligen jag och inte hon som kommer med denna förklaring, men jag menar ändå att man kan läsa hennes nu rätt gamla rapport utan att uppfatta henne som vetenskapsfientlig. Det kräver dock en rätt stor portion av öppenhet för en språkanvändning som är annorlunda än den man brukar hitta i fysikböcker.

Jag tycker att en fysikbok ska vara tydlig med att sagan om skatten vid regnbågen inte är sann. Det är viktigt att fysikboken är tydlig med det. Man kan dock lägga till för de elvever som undrar om sagan att det förmodligen finns en filosofisk förklaring som eleven vid intresse kan söka upp. Undervisningen bör sen gå vidare med just fysik. Det är viktigt för tydlighetens skull att inte blanda bort ämnet.

När jag hör ordet Södertörn osäkrar jag min hjärna.

Lägg till kommentar