Annons
Babyboom på kontoret
Bild: 
Lena Granfelt

Babyboom på kontoret

Bebisar smittar. Särskilt på jobbet. Har du en arbetskamrat som fått barn lockas snart fler kolleger att bli gravida.

När en kollega får tillökning ökar chansen att fler blir gravida. Sannolikheten att någon blir förälder ökar med hela tio procent om en arbetskamrat nyligen fött barn. Effekten är som störst 13–24 månader efter arbetskamratens förlossning. Effekten ökar ännu mer om kollegan är i samma ålder och har liknande utbildning, eftersom de sociala banden är starkare mellan personer med liknande bakgrund.

– De sociala nätverken påverkar oss på flera sätt – de ger oss information, men de påverkar oss även genom normer och beteenden, säger Peter Nilsson, nationalekonom vid Uppsala universitet och just nu gästforskare vid Stanford university i USA. Han är en av forskarna bakom studien om barnafödandets spridningsmönster.

Barnafödandet i Sverige har ökat stadigt under 2000-talets första decennium, och år 2009 visade det högsta födelsetalet sedan 1994. Ökningen verkar dessutom ha fortsatt 2010. Vi är snart i kapp siffrorna från det tidiga 1990-talets babyboom.

I Sverige är barnafödandet tydligt kopplat till de ekonomiska cyklerna med större kullar när tiderna är goda. Att ha barn är dyrt, varför många väntar tills konjunkturen är god och man upplever ekonomisk trygget.

– Särskilt från och med efterkrigstiden präglas Sverige, till skillnad från våra grannländer, av dessa återkommande babyboomar, berättar Peter Nilsson.

Han har tillsammans med kollegan Lena Hensvik, även hon nationalekonomisk forskare vid Uppsala universitet, undersökt andra faktorer än ekonomin som påverkar vid vilken tidpunkt man vill försöka bli gravid, nämligen omgivningens barnafödande, och då särskilt arbetskamraternas.

I takt med att svenska kvinnor har gått ut på arbetsmarknaden under efterkrigstiden, måste ju kollegers påverkan på viljan att få barn ha blivit allt viktigare, resonerade forskarna. Kollegernas barnafödande är en central informationskälla till hur barnafödandet påverkar yrkeslivet – med allt vad det innebär av föräldraledighet, barnomsorg, vabbande och liknande. Även för de rent karriärstrategiska effekterna av barnafödandet bör ju kolleger med småbarn vara de bästa informationskällorna.

Men även om kollegernas påverkan nu är vetenskapligt dokumenterad, så är den av varierande karaktär. En viktig faktor är den sociala ställningen, i undersökningen uppmätt genom utbildningsnivån. Framför allt påverkas man av personer med samma eller högre utbildningsnivå – inte av dem med lägre status. Resultaten stämmer överens med en mängd andra studier: man påverkas av dem med högre ställning. Kvinnor med hög utbildning påverkas alltså att bli gravida bara av kvinnor med samma utbildningsnivå, inte av lågutbildade kvinnor. Lågutbildade kvinnor påverkas av kvinnor med samma utbildningsnivå, men även av högutbildade kvinnor.

Att någon på jobbet blir pappa har viss effekt, men inte alls i samma grad som att någon blir mamma. Kvinnor utan tidigare barn påverkas av såväl förstföderskor som av flerbarnsmammor, medan kvinnor som redan har ett barn inte påverkas av förstagångsföderskor utan av andra kvinnor som får ett andra barn. För tredjegångsföderskor gäller samma mekanism. I dessa fall verkar det som om de sociala banden mellan kvinnor som har barn förstärker besluten att skaffa fler. På längre sikt påverkas även kollegernas syskon – beslutet om att bli förälder sprids uppenbarligen från person till person.

– Smittan förstärks sedan i flera nätverk, till grannar, släktingar, vänner och så vidare, säger Peter Nilsson. Men arbetsplatsen verkar vara den viktigaste smittkällan till barnafödandet, enligt internationella studier.

– Smittan är lika tydlig hos 25- som 35-åringar, säger Peter Nilsson. Men det är främst jämnåriga kolleger som smittar.

Det är framför allt på små arbetsplatser med färre än 10 anställda eller större med fler än 30 anställda som smittan är starkast. Orsaken, enligt Peter Nilsson, är att i små nätverk påverkas vi av alla, just för att gruppen är så liten. Och i större grupper, på uppåt 50 personer, kan vi välja vilka vi umgås med och väljer ofta dem som liknar oss själva i ålder och utbildning – med större påverkan som följd.

Förhållandena i privata och offentliga företag jämfördes, utan att forskarna kunde se någon skillnad. Större skillnad kunde de däremot notera om ledningen på en arbetsplats byttes ut, eftersom upplevd trygghet på jobbet var viktig för en gynnsam smittspridning.

– Med en ny chef minskar smittorisken, säger Peter Nilsson. Det är mycket tydligt. Då kan gamla normer och regler förändras. Om man däremot har haft samma chef i över tre år på en arbetsplats så ökar smittan markant. Vi tolkar det som att förutsägbarheten då är större, vilket gynnar beslut att skaffa barn, med större påverkan som följd.

Studien omfattar 150 000 svenska kvinnor som följdes under åtta år, mellan 1997 och 2004. Dessa utgör hälften av alla kvinnor mellan 20 och 44 år, som 2004 arbetade på arbetsplatser med färre än 50 anställda.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar