Beteendevetenskap

Tydlig och transparent kommunikation om att en tävling har gått rätt till kan minska själviskt beteende hos förloraren. Det visar svensk forskning.

För att charma oss människor och få sin vilja igenom gör robotar bäst i att vara ödmjuka och kamratliga – inte stränga och dominerande. Det visar kanadensisk forskning.

Mänskliga beteenden är helt avgörande för smittspridningen under pandemin. Samtidigt finns en risk att människor tröttnar på att följa rekommendationerna. Det menar Daniel Västfjäll, medförfattare till en ny rapport från Kungliga vetenskapsakademin.

Under pandemin har fotbollsfans fått heja på sina favoritlag framför skärmar i stället för på läktarna. Ändå har hemmalagen behållit sitt övertag och vunnit fler matcher. Det visar forskning från Tyskland.

Risken att bli mobbad på jobbet ökar i takt med kulturella skillnader. Utlandsfödda är upp till fyra gånger mer utsatta än svenskfödda, enligt en ny studie från Linköpings universitet.– Det är skrämmande siffror, säger Michael Rosander, biträdande professor i psykologi vid Linköpings universitet.

Genomskinliga munskydd ger läkare ett mer empatiskt intryck, och gör att patienter enklare förstår deras förklaringar. Det visar ny amerikansk forskning.

Skoluppgifter som kräver att elever sätter sig in i någon annans situation gör dem påhittigare. Det visar ny forskning från Storbritannien.

När Stockholms tunnelbana byggs ut saknas rulltrappor i station Sofia. Istället ska hissarna användas även vid en evakuering. Hur det går testas i virtual reality.

Finns det någonting i vaggvisors melodi och rytm som på en grundläggande nivå lugnar barn? Svaret är ja, enligt en studie där vaggvisor från världens alla hörn satts på prov.

Är du grön av avundsjuka, ser rött när du ilsknar till och kallar ibland din vardag för grå? Att koppla färg till känslor är en vanlig företeelse. Hur ser det ut i andra delar av världen – har vi samma associationer?

I skuggan av covid-19 konsumerar det svenska folket dubbelt så mycket digitala nyheter, enligt en ny rapport. Trenden gäller även landets äldsta invånare.

Ju mer kalorier mat innehåller, desto bättre fastnar den i människans rumsminne. Det visar ny forskning från universitetet i Wageningen, Nederländerna.