Annons

Fyrverkerier innehåller cancergift

Miljögiftet hexaklorbensen är en vanlig ingrediens i nyårsraketer, enligt danska kemister. Nu ska Kemikalie­inspektionen granska fyrverkeripjäser i Sverige.

Kemikalieinspektionen har under de senaste dagarna köpt in en försvarlig arsenal av nyårsraketer. Syftet är att undersöka om de innehåller hexaklorbensen, en av tolv värstingar bland miljö­farliga kemikalier vilka brukar kallas the dirty dozen.

– Om ämnet finns i Danmark är sannolikheten stor att det finns även här, säger Frida Ramström, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Hexaklorbensen har tidigare ingått i bland annat syntetiskt gummi och ammunition. Stora mängder användes också för att skydda vete och annat utsäde från att mögla.

I Sverige blev ämnet förbjudet år 1980. Sedan 2004 omfattas det av Stockholmskonventionen, ett globalt initiativ för att stoppa all produktion och spridning av vissa långlivade organiska föroreningar.

För två år sedan rapporterade danska kemister att de trots förbudet hade hittat hexaklorbensen i fyrverkeripjäser sålda i Danmark.

– I många fall var halten mycket hög, säger Flemming Hovgard Jørgensen, kemist på den danska Miljøstyrelsens kemikalieinspektion.

Sedan dess har laboratorier i Danmark och Österrike analyserat sammanlagt 82 olika fyrverkeripjäser, samtliga importerade från Kina. En fjärdedel visade sig innehålla hexaklorbensen. Den högsta uppmätta halten var 4,4 procent.

Resultaten har nyligen lett till att andra länder i EU, bland annat Sverige, beslutat sig för starta en granskning av fyrverkerier som kommer att pågå under de kommande två åren.

Flemming Hovgard Jørgensen känner inte till någon annan produkt än fyrverkerier som innehåller hexaklorbensen. Han understryker att mängderna är små jämfört med äldre tiders användning.

– Men ämnet är förbjudet, och vi vill bli av med det helt och hållet, säger han.

Hexaklorbensen har mycket lång livslängd. Det är fettlösligt och anrikas i näringskedjorna. I djurförsök orsakar det cancer i levern och andra organ, samt skador i hjärnan, immunsystemet och hormonbalansen.

Bortsett från detta är ämnet som gjort för fyrverkerier. Det är billigt, kemiskt stabilt och innehåller mycket av grundämnet klor, som ger flammorna vackra färger.

Under fyrverkeriernas tidiga historia var färgskalan begränsad. De första pjäserna lär ha brunnit av för mer än tusen år sedan i Kina, där någon fick idén att göra krut genom att blanda svavel, kol och kaliumnitrat. Det brinnande krutet utvecklar intensiv hetta. Den höga temperaturen alstrar ljus i nyanser mellan orange och vitt.

Andra färger uppstår när elektroner rör sig mellan specifika energinivåer hos förgasade kemikalier. Sådana färger fick sitt stora genombrott under 1800-talet. I dagens fyrverkeripjäser är de viktigaste färgämnena metallklorider. Bariummonoklorid ger grön färg, strontiummonoklorid röd och kopparmonoklorid blå.

En hake är att dessa salter lätt suger upp fukt från luften. Det kan göra laddningen blöt och svår att tända.

Lösningen är att sammanföra metall och klor i ångform under själva förbränningen. Då kan en del av förbränningsenergin sätta fart på elektroner hos metallkloriden så att klart lysande färger uppstår.

För att detta ska fungera behövs förutom metaller en så kallad klordonator, till exempel hexaklorbensen. Mycket brinner upp i krutlågorna, men förbränningen kan vara ofullständig och dessutom bilda andra farliga klororganiska ämnen. Från blindgångare sipprar ämnet ut under lång tid.

– I dag finns bra alternativ, till exempel pulver av PVC-plast och klorerat gummi, säger Per Alenfelt, pyroteknisk kemist på företaget Nammo liab i Lindesberg.

Länge ansåg fyrverkerimakare att hexaklorbensen var oumbärligt för att få lågor att lysa blått, eller blinka mellan rött och grönt. Men i dag är det fullt möjligt att använda alternativa klordonatorer även för sådana avancerade effekter, enligt Per Alenfelt.

Metaller i fyrverkerier kan också orsaka miljöproblem. Bly ger en fin knastereffekt. Under några timmar runt millennieskiftet fylldes Stockholmsluften av 275 kilo bly från fyrverkerier. Det motsvarar det samlade nedfallet över staden under drygt fem månader. Bly är numera förbjudet och det går utmärkt att använda vismut i stället. Trots det kan bly fortfarande förekomma.

Även halterna av vanadin, krom, nickel, mangan och molybden var hundratals gånger högre än normalt under millenniefirandet, enligt analyser gjorda av Miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Per Alenfelt vill inte överdriva fyrverkeriernas miljöeffekter. De används trots allt ganska sällan. Men han har ett enkelt råd som kan göra tolvslaget mer miljövänligt.

– Man kan gå ihop i grannskapet och köpa några bra pjäser tillsammans, i stället för att alla ska ha sitt eget fyrverkeri. På så vis blir mängden mindre per person, säger han.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Per Snabrud

Greetings from Finland!

You wrote a story about fireworks who keep to one self some poisonous chemicals, Fyrverkerier innehåller cancergift. I found it via SVT.

We have had similar pieces of news here in Finland during early winter 2010. Check link tips next and if you do not know any Finnish and if you do not have any Finnish knowing people there at Forskning & Framsteg use Google´s or Altavista´s translators.

http://www.aamulehti.fi/cs/Satellite/Kotimaa/1194659797871/artikkeli/lap...

http://www.aamulehti.fi/cs/Satellite/Kotimaa/1194659849789/artikkeli/tuk...

Happy New Year 2011!!!

W: Kari Ratilainen

Lägg till kommentar