Beskedet om ett direkt samband mellan alkohol och cancer ska finnas på alla förpackningar med alkoholhaltiga drycker som säljs på Irland från och med den 26 maj 2026. Texten ska vara röd, skriven med versaler och finnas på en etikett med storleken minst 3 gånger 6 centimeter. På etiketten ska det bland annat också framgå hur många kalorier och gram alkohol produkten innehåller.

Föga förvånande har märkningskraven lett till protester. Irländska vinimportörer varnar för att producenter kommer att lämna marknaden. Italienska vintillverkare talar om en attack mot medelhavsdieten, och tolv alkoholexporterande länder – bland andra Australien, USA och Kanada – har som medlemmar i Världshandelsorganisationen WTO uttryckt farhågor för att de irländska etiketterna ska störa den internationella handeln.

Även i Sverige finns kritik mot det irländska beslutet.

– Det som irländarna har formulerat, att det finns stark evidens för ett samband mellan alkohol och dödlig cancer, är väldigt dubiöst, säger Sara Sundquist, generalsekreterare på branchorganisationen Sveriges producenter av alkoholdrycker, Spaa.

Hon är också kritisk mot att försöka påverka folk med varningsetiketter.

– Det finns ingen evidens för att det funkar, säger hon.

I Sverige finns omkring 750 företag som tillverkar öl, vin, cider, sprit och andra alkoholhaltiga drycker. Många är små och nystartade. Gårdsförsäljning är en viktig fråga för medlemmarna i Spaa, som ingår i Spirits Europe, en europeisk intresseorganisation för alkoholproducenter.

Självklart blir företagarna oroliga av prat om krav på att deras produkter ska märkas med varningar för dödlig cancer. Sämre reklam är ju svår att föreställa sig. Men vad säger forskningen om de omdiskuterade frågorna? Finns det stöd för ett direkt samband mellan alkohol och dödliga cancer­former – eller är sambandet dubiöst?

– Jag ska ge dig en analys som vi har fått av en alkoholforskare som har tittat på det här med evidens. Han jobbar själv med alkoholprevention och just åtgärdsevidens, säger Sara Sundquist på Spaa.

Hon skickar en rapport som blev klar i oktober 2024. Den visar sig vara sammanställd av någon som heter Gregor Zwirn och driver en konsultbyrå inom marknads- och opinionsundersökningar i Wien, Österrike. Han presenterar sig ofta som forskare kopplad till University of Cambridge – utan att nämna att hans forskning handlar om ekonomisk historia, inte alkohol eller cancer. Gregor Zwirn har aldrig publicerat resultat om alkoholens hälsoeffekter i någon fackgranskad medicinsk tidskrift.

Hans rapport – beställd och betald av intresseorganisationen Spirits Europe – är starkt kritisk mot forskningen bakom de irländska planerna på att införa etiketter med budskap om ett direkt samband mellan alkohol och cancer.

– Etiketterna är missvisande, säger Gregor Zwirn.

Med hänvisning till data från World cancer research fund pekar han på att vetenskapen är spretig och motsägelsefull. Alkohol ökar risken för cancer i munhålan, svalget, matstrupen och flera andra organ, enligt organisationen. För vissa cancerformer finns ingen känd undre säkerhetsgräns. För andra ökar risken först vid högre konsumtion, omkring två till tre standardglas per dag. Det betyder att bilden är komplicerad, enligt Gregor Zwirn.

– Och sedan det som sällan nämns: Risken för njurcancer minskar vid konsumtion av upp till tre drinkar per dag, säger Gregor Zwirn.

Alkohol kan alltså både öka och minska risken för cancer. Konstigt. Detta kan ge en bild av att sambandet är oklart, och att det finns goda grunder för tvivel. Men i själva verket ger vetenskapen klart besked.

World cancer research fund förklarar på sin webbplats att det finns gott vetenskapligt stöd för att alkohol faktiskt minskar risken för njurcancer. Men nästa mening slår fast att den ökade risken att drabbas av andra cancerformer med råge överväger alkoholens skyddande effekt mot just njurcancer. Den som vill minska risken för cancer, oavsett vilken form, får ett entydigt råd av organisationen: ”Alkohol har inga fördelar när det gäller att förebygga cancer – att dricka över huvud taget ökar risken. För att skydda dig mot cancer rekommenderar vi att inte dricka alkohol alls.”

Samtidigt är alkohol långt ifrån den enda orsaken till att människor får cancer. Mer än två tredjedelar av alla cancerfall beror på slumpmässiga genförändringar, enligt en uppskattning från Cancerfonden. En knapp fjärdedel beror på faktorer som går att påverka – i första hand rökning, solvanor och övervikt.

Ungefär 3 procent av de svenska cancerfallen beror på alkohol, enligt Cancerfonden. Det motsvarar omkring 2 000 nya fall per år i Sverige. För hela världen är andelen strax över 4 procent, motsvarande nära 750 000 nya cancerfall per år, enligt en rapport i tidskriften Lancet Oncology.

I forskarvärlden har sambandet mellan alkohol och cancer varit etablerat i decennier. Redan år 1988 bedömde Världshälsoorganisationens institut för cancerforskning Iarc (International agency for research on cancer) att det är vetenskapligt belagt att alkohol orsakar cancer hos människor. Iarc placerar alkoholhaltiga drycker i samma riskklass som bland annat tobaksrökning, asbest och joniserande strålning.

En lång rad organisationer som granskat den tillgängliga forskningen håller med om att alkohol orsakar cancer, bland annat Världshälsoorganisationen, amerikanska National cancer institute och svenska Cancerfonden. När den högst ansvarige för folkhälsofrågor i USA, läkaren Vivek Murthy, avslutade sitt förordnande i januari i år publicerade han en rapport med titeln Alcohol and cancer risk. Den slår fast att det finns en stark koppling mellan alkohol och minst sju olika cancersjuk­domar.

Samtidigt säger företrädare för alkohol­industrin att sambandet är ”väldigt dubiöst”. Gregor Zwirn skriver i sin rapport att budskapet på Irlands kommande varningsetiketter är ”problematiskt”. Han påpekar att det finns hundra­tals cancerformer, men att bara ett fåtal av dem har en känd koppling till cancer.

– Med andra ord: 96 procent av alla cancer­former är inte på något sätt kopplade till alkoholkonsumtion, säger han.

Det låter betryggande. Men vissa cancerformer är ytterst sällsynta, andra vanliga. Bland dem som faktiskt har en tydlig koppling till alkohol finns tjocktarmscancer – en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Dit hör också bröstcancer som är den i särklass vanligaste cancerformen bland kvinnor.

Den typen av informationen är väsentlig, åtminstone om man vill undvika att få cancer över huvud taget. Uppgiften om att 96 procent av de kända cancerformerna saknar koppling till alkohol är snarast ett blindspår.

I sin rapport beskriver Gregor Zwirn gång på gång forskningen bakom Irlands kommande varningsetiketter med ord som ”osäker”, ”oklar” och ”diskutabel”. Budskapet till läsarna är att forskarna helt enkelt inte vet.

I vetenskapshistorien finns det gott om liknande exempel. Intressegrupper inom olika branscher har ansträngt sig för att frammana tvivel i syfte att hejda eller bromsa oönskade lagar och regler. Efter de första larmen om att tobaksrök kan orsaka cancer slog tobaksindustrin tillbaka. I boken Merchants of doubt från 2010 beskriver de amerikanska vetenskapshistorikerna Naomi Oreskes och Erik Conway hur tobaksbolag bland annat finansierade forskning om sjuka hus för att hitta alternativa förklaringar till cancerfallen. För om cancer orsakas av mögel eller något annat i inomhusluften så finns det skäl att tvivla på kopplingen till tobak.

Strategin formulerades tydligt i ett ökänt memo från 1969: ”Tvivel är vår produkt”, skrev en av cheferna på det amerikanska tobaksbolaget Brown & Williamson ”eftersom det är det bästa sättet att konkurrera med det faktiska kunskapsunderlag som finns i allmänhetens medvetande.” Målet var inte att överbevisa sina motståndare. Det var att undvika lagar som skadade affärerna. Under många år lyckades tobaksindustrin med det genom att sprida tvivel.

En forskare som bidrog till detta var den svenske läkaren och miljömedicinaren Ragnar Rylander. Han publicerade studier som ifrågasatte riskerna med passiv rökning – utan att berätta att han var avlönad av tobaksbolaget Philip Morris. Det framgår av en utredning gjord av universitetet i Genève där han utförde en stor del av sin forskning.

Boken Merchants of doubt beskriver hur snarlika strategier tagits i bruk för att ifrågasätta forskning om bland annat DDT, sur nederbörd, ozonförstörande ämnen och utsläpp av växt­husgaser. I samtliga fall var dimridåerna avsedda att sprida tvivel om vetenskapliga belägg för negativa effekter.

Att alkohol är dåligt för hälsan är något de flesta känner till. En färsk enkätundersökning bland befolkningen i 14 EU-länder visar att 90 procent vet att alkohol ökar risken för leverskador. För kopplingen till hjärtsjukdomar var motsvarande siffra 68 procent – men bara 53 procent för cancer.

Forskarna bakom studien noterar att européerna – som dricker mest alkohol per capita i världen – är okunniga i frågan om vilka former av cancer alkohol kan orsaka, i synnerhet när det gäller bröstcancer. 28 procent av den irländska befolkningen känner till den ökade risken för bröstcancer. I Sverige är andelen bara drygt hälften så stor, 15 procent.

– Det är väldigt lite. Därför är det viktigt att gå ut med information, säger Helena Jernström, professor i experimentell onkologi med inriktning mot integrativ cancerepidemiologi vid Lunds universitet.

Personligen anser hon att det borde finnas etiketter med varningar om ökad risk för cancer på flaskor och burkar med alkohol.

– Om man tycker att det är okej på cigarettpaket så borde det också vara okej på förpackningar med alkohol, säger hon.

Många länder har redan obligatoriska etiketter med information om risker av skilda slag. I text och bild upplyser de bland annat om att alkohol kan skada foster och orsaka trafikolyckor. Turkiet använder den mest generella varningen av alla: ”Alkohol är inte din vän.” Däremot är etiketter med specifika upplysningar om cancer sällsynta. Än så länge är Sydkorea det enda land som infört dem. Dock kan tillverkarna välja mellan tre olika budskap, varav ett inte alls nämner risken för cancer.

I slutet av 2017 testade territoriet Yukon i nordvästra hörnet av Kanada tre olika etiketter. En av dem upplyste om att alkohol kan orsaka cancer. Forskare vid bland annat University of Victoria hade tänkt sig att försöket skulle pågå i åtta månader. Men efter bara några veckor krävde tre av alkohol­industrins lobbyorganisationer att för­söket skulle stoppas. Efter hot om rättsliga processer fick de sin vilja igenom.

Senare beslutade Yukons territoriella regering att försöket skulle få fortsätta, men utan den omstridda canceretiketten. Avbrottet, det slopade budskapet och stor medial uppmärksamhet kring konflikten gjorde det svårt att avgöra vilken effekt etiketterna hade på folks dryckesvanor. Experimentet gav helt enkelt mindre tillförlitliga resultat. Trots det rapporterade forskarna att den totala alkoholkonsumtionen per capita i Yukon-territoriets huvudstad Whitehorse föll med drygt 6 procent medan försöket pågick.

Händelsen visar hur alkoholindustrin aktivt motverkat forskning om etiketternas effekt. Denna brist på vetenskapliga studier använder branschens lobbyister i sin argumentation. Konsulten Gregor Zwirn, som är avlönad av alkoholindustrin, anser att varningsetiketter inte bör införas innan storskaliga befolkningsstudier ger pålitliga belägg för att de fungerar – alltså forskning av det slag som alkoholindustrins egna intresseorganisationer har ansträngt sig för att stoppa.

Men enligt Gregor Zwirn handlar hela etikettfrågan egentligen om något annat än vetenskap.

– Den riktiga avsikten är att stigmatisera eller avnormalisera alkoholhaltiga drycker i vårt samhälle, säger han.

Spirits Europe fortsätter att bekämpa Irlands planer på obligatoriska varningsetiketter. Intresseorganisationen har bland annat lämnat in ett officiellt klagomål till Europeiska kommissionen om att de bryter mot reglerna för EU:s inre marknad. Gregor Zwirn tvivlar dock på att Europeiska kommissionen kommer att stoppa etiketterna.

– Men frågan är fortfarande i viss mån öppen, säger han.