Högtryck räddar liv

– Jag trodde att jag var under vattnet. Jag drömde mycket och hade hallucinationer. Det kändes så verkligt, men inte alls skrämmande.

Patienten Hans Kimsjö tittar på kontrollpanelen till den stora tryckkammaren. Första gången han var här hängde hans liv på en skör tråd. När han rullades in i ”Nemo”, som kammaren kallas, var han inte längre kontaktbar.

– Jag hade sökt akut för nackspärr, men de hittade inget och jag fick åka hem. Symtomen blev värre, jag hade svårt att svälja så två dagar senare åkte jag in igen. Då upptäckte man att jag hade en stor infekterad böld mellan svalget och nackkotorna.

Vid det här laget pratade han grötigt och hade svårt att andas. Det blev ambulanstransport till Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Det sista han minns var att de passerade Västerbron.

Hans Kimsjös räddning blev hyperbar oxygenbehandling, HBO, i kombination med antibiotika och dränering av bölden. På Karolinska finns en av världens modernaste HBO-enheter med beredskap att dygnet runt ta emot patienter med livshotande infektioner, rökskador (kolmonoxidförgiftning) och personer som drabbats av dykarsjuka.

För intensivvårdskrävande patienter finns numera en kammare där patienten kan få syrgas via respirator eller mask, samtidigt som personalen på insidan kan ge full intensivvård under pågående HBO. Genom en sluss i ytterväggen kan personalen skicka ut prover och få in blod, plasma och läkemedel. En och annan espresso och kanelbulle har också passerat slussen.

– Det här är stans dyraste fyrarummare, säger Mattias Kristiansson vid Enheten för hyperbarmedicin på Karolinska, och Hans Kimsjös läkare på avdelningen.

– Den väger 126 ton så det var inte helt lätt att få den på plats.

Nemo är tillverkad i Tyskland och i nuläget lär den vara världens största. Flera intensivvårdskrävande patienter kan behandlas samtidigt i olika rum, och det går att slussa personal in och ut under pågående behandling.

Kammarväggarna är tillverkade av stålplåt, tätt spantad med kraftiga balkar på utsidan. Dörrarna består av sju centimeter tjock aluminiumplåt.

– Vi behandlar vanligtvis patienterna vid ett tryck på 2,8 bar. Kraften på en sådan här dörr motsvarar 52 ton. Det är alltså fråga om rejäla krafter när kammaren är trycksatt, förklarar Mattias Kristiansson, som ofta är den som sitter vid spakarna på utsidan.

I Hans Kimsjös fall skulle det visa sig att HBO blev räddningen i ännu ett krisläge. När den akuta infektionen väl hade klingat av, upptäckte man nämligen att hans nacke var instabil. De strukturer som håller ihop nackkotpelaren hade blivit försvagade av den svåra infektionen, så man var tvungen att sätta in skruvar och stag för att stabilisera den. För att minska risken för att kvarvarande bakterier skulle ge en infektion på ytan av det främmande materialet, fick han HBO även efter ingreppet.

– Utan den här behandlingen skulle jag nog inte ha klarat operationen, säger Hans när han stiger upp från britsen i Vätö. Det är en av avdelningens fyra enmanskammare, så kallad monoplace, alla namngivna efter öar i Stockholms skärgård. Genom att de är trycksatta med syrgas slipper patienten andas genom mask. Två av tryckkamrarna är extremt slimmade. Hans testade att ligga i en sådan men fick avbryta.

– En del klarar den, men för mig blev den lite väl trång. Då väntade jag hellre några timmar tills en av de större blev ledig.

Under en behandlingssejour får patienten syrgas i tre perioder om 25 minuter vardera. I pauserna som varar i 10 minuter andas patienten vanlig luft med bibehållet tryck i kammaren. En behandling tar alltså sammanlagt ungefär en och en halv timme.

Trycket motsvarar ett dykdjup på 18 meter, men eftersom patienten andas syrgas under huvuddelen av tiden finns det ingen risk att drabbas av dykarsjuka. De flesta fördriver tiden med att titta på film som visas på en tv ovanför kammaren.

Kombinationen syrgas och högt tryck verkar på flera olika sätt i inflammerad, infekterad eller skadad vävnad. I en mjukdelsinfektion, som den Hans Kimsjö hade, är det brist på syre i själva infektionshärden. Det gör att bakterierna kan jobba ostört. Neutrofilerna, en typ av vita blodkroppar som har central betydelse vid bakterieinfektioner, behöver nämligen stora mängder syre för att kunna döda inkräktarna.

Med HBO syresätts den infekterade vävnaden så att neutrofilerna kan ta upp kampen mot bakterierna. Man hjälper alltså kroppens eget immunförsvar att själv vinna slaget mot infektionen. HBO ökar dessutom effekten hos många typer av antibiotika, däribland aminoglykosider.

– Effekten av HBO är dramatisk när det gäller livshotande infektioner, säger Mattias Kristiansson.

Merparten av de omkring 150 patienter som behandlas här under ett år är dock inte olycksfall eller har akut livshotande sjukdomar. De flesta är diabetiker med svårläkta sår och cancerpatienter med komplikationer efter strålbehandling.

Per Båke besvärades av urinträngningar efter prostatacancer som hade behandlats med strålning, så kallad brachyterapi. Det visade sig att han hade fått strålcystit, en inflammation i både urinröret och blåsan. Besvären skulle gå över, fick han veta, men så blev det inte. Tvärtom.

– Efter tio, tolv toalettbesök på en natt är man inte människa dagen efter. Jag hade dimsyn av trötthet på dagarna och jobbet blev lidande.

Per Båke sökte på internet efter någon behandling som skulle kunna hjälpa honom. Efter att ha läst om HBO tog han upp saken med sin onkolog.

– Trots att hon inte visste så mycket om HBO hade hon vänligheten att remittera mig till avdelningen på Karolinska. Jag fick en behandling om dagen i 40 dagar. Redan när halva tiden hade gått behövde jag inte längre ha med mig kissflaska in i kammaren, och nu har jag inga problem alls.

Genom att HBO-behandlingen stimulerar nybildning av blodkärl kan den förbättra genomblödningen i vävnad med dålig blodcirkulation. Det är den effekten som man är ute efter när man behandlar diabetiker. Sjukdomen gör att kapillärbädden i fötter och ben skadas, vilket medför att blodförsörjningen gradvis försämras. Svårläkta fotsår låter inte så dramatiskt, men faktum är att HBO ofta kan rädda ett ben undan amputation.

I Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården finns HBO bara med som experimentell behandling, men nyligen publicerades en svensk studie i tidskriften Diabetes Care som kan innebära ett genombrott för metoden. Närmare hundra patienter behandlades i tryckkammare, hälften slumpades till att få syrgas i maskerna medan den andra hälften bara fick luft, det vill säga placebo. När patienterna följdes upp ett år efter avslutad behandling hade såren läkts hos dubbelt så många i gruppen som fick HBO jämfört med placebogruppen.

Omläggning av diabetessår i hemmet kostar omkring 2 500 kronor per vecka och patient i Sverige. HBO av diabetessår kostar för närvarande omkring 90 000 kronor per patient. Det motsvarar nio månaders såromläggning, vilket inte är ovanligt när det gäller kroniker.

Ett annat användningsområde för HBO är syresättning av vävnad som har varit utsatt för ischemi, syrebrist, till exempel efter trauma. Död vävnad kan inte räddas, men däremot celler som befinner sig i gråzonen.

– Det är vävnad som annars riskerar att drabbas av så kallade reperfusionsskador när blodcirkulationen kommer i gång igen, säger Mattias Kristiansson.

Just nu pågår en studie där man testar om HBO kan förbättra läkningen av öppna underbensfrakturer där Karolinskas HBO-enhet deltar.

I framtiden kan även traumatiska hjärnskador bli ett forskningsområde. På Rigshospitalet i Köpenhamn har man nyligen behandlat en soldat med halvsidesförlamning efter en skottskada i huvudet. Han har nu återfått rörligheten i armen och kan gå med stöd.

Traumatiska hjärnskador är normalt sett inte en accepterad indikation för HBO. I USA finansierar militären en stor randomiserad dubbelblindstudie om HBO-behandling av den typen av skador, eftersom många amerikaner drabbas i Irak och Afghanistan.

– HBO är en avancerad och stundtals dyr behandling, men om den gör nytta för svårt sjuka patienter så kan den naturligtvis vara kostnadseffektiv, säger Nina Rehnqvist, ordförande i SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.

– Problemet är att det vetenskapliga underlaget hittills har varit för dåligt, men det börjar bli bättre. Verksamheten har drivits av entusiaster och det är inte fel, men det behövs mer forskning.