Annons
Kaffet är hotat
Bild: 
Johnér Bildbyrå

Kaffet är hotat

Det kan bli brist på gott kaffe i framtiden. Hotet kommer från kaffebärborren som lägger sina ägg i kaffebönorna. Nu gynnas skalbaggen av det varmare klimatet.

Författare: 

Publicerad:

2012-03-07

Kaffe är ett gift för många insekter. Koffeinet angriper nervsystemet så att insekten paralyseras eller dör. Men den millimeterlånga kaffebärborren, Hypothenemus hampei, hör till ett fåtal arter som har utvecklat förmågan att effektivt bryta ner koffein. Den gnager hål i kaffeplantans frukt och injicerar sina ägg. Inom några veckor har äggen kläckts och utvecklats till halvt genomskinliga larver som sakta tuggar i sig frukten och lämnar den oskyddad mot svampangrepp. I värsta fall går hela skörden förlorad.

Under större delen av kaffekulturens månghundraåriga historia har kaffebärborren levt ett undanskymt liv. Ända in på 1980-talet var den sällsynt utanför några få områden i centrala Afrika. Sedan dess har insekten börjat härja i nästan alla världens drygt 70 kaffeodlande nationer.

– De enda undantagen i dag är Kina och Nepal, där kaffeodlingen har startat relativt sent. Men det är en tidsfråga innan de också drabbas, säger Juliana Jaramillo, insektsforskare vid African insect science for food and health i Nairobi, Kenya.

Hon leder en forskargrupp som har kommit fram till att ett varmare klimat är en viktig faktor bakom kaffebärborrens framfart i kaffeodlingarna.

Inom släktet Coffea finns över hundra arter, men bara två av dem odlas kommersiellt: Coffea arabica är den överlägset viktigaste ekonomiskt och anses godast. Coffea canephora (även känd som robusta) är billigare, växer i lägre terräng och används främst till snabbkaffe.

Ingen vet när eller var bruket att brygga kaffe uppstod. Däremot är det väl belagt att drycken var populär i Jemen redan år 1450. Därifrån spred sig kaffekulturen inom den muslimska världen, och senare till alla jordens hörn.

Arabica-buskar växer vilt i Etiopien, sydöstra Sudan och norra Kenya. De ingår i undervegetationen i skogar på mer än 1 600 meters höjd och trivs bäst i temperaturer som bara avviker några få grader från vanlig inomhustemperatur. Om det blir varmare eller kallare sjunker både avkastning och kvalitet.

Kaffebärborren är också temperaturkänslig. För att äggen ska utvecklas till fullvuxna individer bör temperaturen ligga på mellan 20 och 30 grader. Juliana Jaramillo och hennes medarbetare har analyserat temperaturmätningar gjorda i staden Jimma i Etiopien och upptäckt att det fram till år 1984 var så kallt i området att insekterna behövde mer än ett år för att alstra en ny generation. Sedan dess har temperaturen stigit och insekten ger numera upphov till mellan en och två nya generationer per år.

I Tanzania har kaffebärborrar nyligen påträffats 300 meter högre upp i terrängen än för bara tio år sedan. Dessutom har väderfenomenet La niña drabbat Östafrika med ovanligt torrt och varmt klimat, vilket har lett till allvarliga utbrott av kaffebärborrar i regionen, bland annat i Rwanda.

Juliana Jaramillo räknar med att insekten orsakar skador för uppåt 3,5 miljarder kronor per år i hela världen. Många av de drabbade är lantarbetare med dagliga inkomster som inte ens når upp till hälften av vad en svensk är van att betala för en latte. I tropiska länder livnär sig uppskattningsvis 100 miljoner människor på att producera kaffe.

Juliana Jaramillo har själv växt upp på en kaffeodling i Colombia och har sett människor få sina liv förstörda av kaffebärborrar. Hon tror inte att odlarna kan lösa problemet genom att flytta till svalare trakter längre upp längs sluttningarna.

– Den odlingsbara marken på högre höjd är mindre, och plantorna är mycket känsliga för jordmånen och andra faktorer i miljön, säger hon.

Nyligen har hennes forskargrupp utnyttjat klimatmodeller för att göra en prognos för kaffebärborrens framtid i östra Afrika. Beräkningarna tyder på att insekterna kommer att kunna alstra ända upp till tio nya generationer per år i mitten av det här seklet. Detta kommer att få allvarliga följder för produktionen av arabicakaffe och för befolkningen i drabbade områden, skriver forskarna i den vetenskapliga tidskriften Plos one.

I teorin är det möjligt att utrota kaffebärborren genom att rensa bort alla infekterade bär från buskarna, men det kräver enormt mycket arbete. Besprutning är en annan möjlighet. Ett problem är att insekterna lever den största delen av sitt liv inne i bären, vilket skyddar dem mot besprutningsmedel.

Bland kemikalierna, som trots detta används, finns endosulfan, som är förbjudet i Sverige och EU. Ämnet är långlivat och kan bland annat skada nervsystemet hos människor och andra djur. Sedan i fjol finns endosulfan med på en lista över långlivade miljögifter som inte bör användas alls enligt den så kallade Stockholmskonventionen, en överenskommelse mellan över 170 länder. Det har dock inte hindrat odlare från att bespruta sina buskar upp till sex eller sju gånger per år i fruktlösa försök att utplåna kaffebärborren.

Juliana Jaramillo förespråkar en annan lösning: skuggkaffe. I traditionella odlingar växte kaffebuskarna i skuggan av höga träd. I slutet av 1970-talet kom sorter som klarar direkt solljus och ger högre avkastning. De nya buskarna fick draghjälp av marknadskrafter och av politiker som närde förhoppningar om ökade exportintäkter. Vid millennieskiftet hade utvecklingen gått så långt att odlingen av skuggkaffe hade upphört nästan helt i Latinamerika.

Men nu håller trenden sakta på att vända. Juliana Jaramillo planerar att jämföra angreppen av kaffebärborrar i odlingar i sol respektive skugga tillsammans med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala.

– Det finns flera skäl till att skuggkaffe bör klara sig bättre, säger Mattias Jonsson, ekolog vid SLU.

Det finns studier som tyder på att skuggodling gynnar kaffebärborrens fiender, till exempel parasitsteklar. Dessutom mognar bärens ytterskal långsammare i skugga, vilket kan fördröja angrepp och göra det svårare för borren att tränga igenom.

Skuggan i sig bidrar också till att sänka temperaturen en aning. Det borde motverka det övertag som kaffebärborren får i ett varmare klimat.

Mattias Jonsson handleder två studenter som just nu är i Kenya och kartlägger insektsangreppen på ett tjugotal kaffeplantager i sol respektive skugga.

– Vi borde ha resultaten klara framåt hösten, säger Mattias Jonsson.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

2

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Huga hur ska vi klara oss...

Intressant!

Lägg till kommentar