Adam eller apan?

Undervisningen om livets uppkomst kan likna ett smörgåsbord. Religiösa skapelseberättelser dukas upp bredvid evolutionsteorin. Elever får själva bestämma vad de ska tro på. Det hävdas i en ny doktorsavhandling i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. För vissa lärare blir evolutionsteorin en fråga om tro, inte om vetenskap.

Läser man avhandlingen Den förhandlade makten, får man ta del av intervjuer där lärare i både biologi och religion berättar: ”Jag tror ju mer på Darwinismen än på skapelseberättelsen och menar att jag undervisar ju om både-och. Och jag är noga med att ta upp att alla inte är överens vare sig om Darwinismen eller skapelseberättelsen.”

En annan lärare framhåller att man ska presentera skapelseberättelsen och evolutionsteorin som jämbördiga alternativ: ”Man skall vara så neutral som möjligt.”

Ännu en lärare säger: ”De olika skapelsemyterna eller olika religioners förklaringar är inte fel utan bara olika sätt att se på saken.”

Eller: ”Det kan ju vara svårt att vara objektiv som lärare om man vet på något sätt att vetenskapen säger en sak och så kommer då elever, som har en väldigt stark religiös tro och hävdar någonting annat, men då måste man ju respektera det.”

”Jag trodde inte det var sant. Jag trodde jag kommit hundra år tillbaka i tiden”, berättar en lärare som kommit ny till en av de undersökta skolorna.

En del lärare gör alltså rena kunskapsfrågor till frågor om individuella värderingar. Men hur vanligt är det egentligen?

– Jag har försökt välja så vanliga skolor som möjligt, så det kan inte vara någon ren tillfällighet att jag fått de svar jag fått, säger Fredrik Sjögren, som skrivit doktors­avhandlingen om dessa kulturella värderingskonflikter i högstadiets undervisning.

– Men det går inte att med statistisk säkerhet säga hur vanliga dessa förhållningssätt är. Men jag vågar nog påstå att det är ganska vanligt.

Fredrik Sjögren har i sin forskning bland annat intervjuat 39 lärare på fyra skolor i olika delar av Sverige – i storstäder och på landsbygden. Frågan om livets uppkomst blir i många skolor ofta en ”livsåskådningsfråga” eller en fråga om personlig övertygelse. Att som lärare förespråka den ena teorin eller en den andra framstår för vissa av dem som gammaldags. Fredrik Sjögren är själv förvånad för resultaten och menar att konflikterna ibland drivs på av påstridiga föräldrar.

Vilka föräldrar är det då som opponerar sig?

– Utifrån mina intervjuer verkar det vara praktiserande kristna, säger Fredrik Sjögren. Det kan handla om folk från Jehovas vittnen eller från frikyrkor. Det finns få belägg för liknande konflikter med övriga religioner eller andra kulturer, men konsekvensen blir individualisering av kunskap överlag – det är inte bara praktiserande kristna som själva får välja vad de vill tro på.

Fredrik Sjögren har inget svar på hur man ska hantera problemet. Han ser det som ett led i en förändring av hur vi ser på kunskaper, undervisning och skola.

– Vi har också en alltmer decentraliserad skola som är utsatt för konkurrens. Och med allt större brukarinflytande ges ju elever och föräldrar en allt starkare position gentemot läraren.

Kan man säga att läraren har abdikerat från katedern?

– Ibland. Lärarna hanterar situationen på två olika sätt, säger Fredrik Sjögren. Några menar att de inte gillar vad som sker, men de har insett maktförhållandena och kapitulerar. Andra tycker att det är rimligt att inte ha något tolkningsföreträde, och frågar sig varför man som lärare förväntas sitta inne med alla sanningar.

Konflikterna handlar, förutom om evolutionsteorin, även om saker som synen på samkönad sex och på muslimsk huvudduk.

– Lite tillspetsat kan man säg att individualiseringen av kunskap är priset vi betalar för att ha ett mångkulturellt samhälle inom ett skolsystem, säger Fredrik Sjögren.