Annons

Kristina Lundblad: Boken bär sin historia med sig

I projektet Litteraturens gränssnitt undersöker Kristina Lundblad relationen mellan böcker, litteratur och läsning.

Författare: 

Publicerad:

2012-05-10

E-boken väcker starka känslor, både bland ”teknofiler” och traditionalister. Varför då?

– Det är alltid lika intressant att se hur upprörda dessa båda läger blir när frågan debatteras. Men det finns ingen anledning att ställa e-boken mot pappersboken, båda är fantastiska uppfinningar, men det ena kan inte ersätta det andra. Det är farligt att, som många ”teknofiler”, avfärda personer som bakåtsträvare bara för de inte till fullo bejakar varje ny teknisk grunka som marknaden erbjuder. Nu är inte e-boken en simpel pryl utan ett resultat av övergången till en digital kultur. Samtidigt är det uppenbart att det finns ett oerhört motstånd mot den, både bland unga och gamla. Inte ens mina 20–25-åriga studenter är särskilt intresserade av den. Nästan alla vill hellre arbeta med pappersböcker när de kommer ut i yrkeslivet.

Vad beror det på?

– Det handlar i grunden om läsningens funktion. Läsning som aktivitet har många olika funktioner. Syftet med och upplevelsen av att läsa recept, studielitteratur eller romaner skiljer sig radikalt åt sinsemellan. Romanläsning är förknippad med avskildhet, lugn och ro och här tror jag att många erfar en större njutning av pappersbokens materialitet och konstruktion, att man vänder sidor, att man ser på boken hur lång berättelsen är och var man befinner sig i läsningen och att boken bär sin historia som föremål med sig – allt detta är betydelsefulla aspekter som är djupt rotade i kulturen. Det har ingenting med romantik eller nostalgi att göra.

Vilka är e-bokens för- och nackdelar gentemot den tryckta boken?

– Till fördelarna hör den enkla och snabba distributionen, den låga produktionskostnaden, sökbarheten och att man kan bära med sig ett stort antal titlar. Bland nackdelarna finns en rad ännu olösta frågor om kopieringsskydd, rättigheter och delning, som har betydelse för biblioteken. Ett annat problem är att teknikmarknaden domineras av ett fåtal enorma bolag med stor makt. En applikation som ska användas på en iPad måste godkännas av Apple. Det visar att läsplattan sannerligen inte bara är en sorts avancerat papper, utan att denna teknik är inordnad i en global struktur som handlar om ideologi, pengar och makt. Och sedan är ju e-boken inte mycket till inredningsföremål!

Lämpar sig vissa böcker bättre för läsning på platta än andra?

– Egentligen inte, det handlar i hög grad om vana. När antikvatypsnitten, alltså det slags typsnitt vi är vana vid, började dyka upp i svenska texter vid mitten av 1700-talet tyckte folk att de var mycket svårare att läsa än den frakturstil som då var helt dominerande. Vi kommer säkert alla att vänja oss vid att läsa alla möjliga genrer på läsplatta, och plattorna kommer att förbättras successivt.

Vad läser du själv just nu?

Jag läser för närvarande två böcker, dels Max Frischs roman Människan uppträder under holocen, på papper, dels Elisabeth Åsbrinks Och i Wienerwald står träden kvar, som e-bok.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar