Annons

Vaccinet behöver inte vara perfekt

Efter flera decennier av bakslag växer hoppet på nytt om ett vaccin mot hiv.

Författare: 

Publicerad:

2012-05-09

När viruset som orsakar aids var identifierat verkade ett vaccin vara inom räckhåll. ”Vi hoppas ha ett vaccin redo för tester inom ungefär två år”, sade USA:s hälsominister Margaret Heckler vid en presskonferens år 1984.

Nästan tre decennier senare väntar världen fortfarande på ett effektivt vaccin. Att väntan har blivit så lång har flera orsaker.

Hiv har en svårslagen förmåga att mutera och byta skepnad, och därmed ducka för immunsystemets attacker. Viruset angriper dessutom celler i just immunsystemet. Ytterligare ett problem är att man inte vet hur ett effektivt vaccin bör påverka immunsystemet.

Traditionellt brukar vaccinforskare försöka framkalla ett immunsvar liknande det hos en person som har blivit frisk efter en infektion. Men det har inte varit möjligt för hiv. Forskarna känner inte till något fall där viruset fått fäste i en människa som sedan blivit fri från hiv tack vare sitt eget immunsystem. Så det finns inget facit.

– Vi tror att det behövs ett brett immunsvar, säger Bo Hejdeman, överläkare på Venhälsan vid Södersjukhuset i Stockholm.

Han är en av forskarna bakom hivis – det vaccin som testas i Sverige, Tanzania och Moçambique. Behandlingen består av sammanlagt fem injektioner utspridda över två år.

De tre första sprutorna är ett så kallat dna-vaccin som tränger in i kroppen via en jetstråle (se grafik). Insprutade bitar av arvsmassa från olika hiv-stammar ska aktivera immunceller så att de ger sig på både viruspartiklar och infekterade celler.

Denna så kallade cellförmedlade immunitet kompletteras sedan med ytterligare två sprutor som ger upphov till antikroppar mot hiv. Sprutorna innehåller samma hiv-gener som dna-vaccinet, men de är förpackade i ett kokoppsvirus – som även användes när smittkoppor utrotades.

Testerna med hivis-vaccinet startade i Stockholm år 2005. Det är praxis att testa vaccin i de länder där de har utvecklats för att undvika misstankar om att fattiga länder utnyttjas. Två år senare fortsatte försöken i Tanzania. Framgången var allt annat än given. Historien visar att många vacciner som verkar lovande i laboratorier och vid inledande försök inte har fungerat i större studier.

Ett ovanligt hårt bakslag inträffade i september år 2007. Läkemedelsföretaget Merck presenterade de första resultaten av ett vaccintest på 3 000 personer i nio länder. Men vaccinet var inte bara verkningslöst som skydd mot hiv – det till och med ökade risken att bli smittad för några av de vaccinerade.

Det blev en tankeställare. Vissa forskare menade att det var lönlöst att fortsätta med tester innan grundforskningen kommit längre. Men några entusiaster stretade på, och det gav utdelning.

År 2009 rapporterade forskare i USA och Thailand att ett vaccintest på över 16 000 thailändare faktiskt minskade risken att bli smittad med 31 procent. Liksom hivis handlar det om en kombination av två olika slags vaccin. Inget heltäckande skydd, men ändå. Resultaten tände ett nytt hopp hos luttrade forskare.

Bo Hejdeman bedömer att ett vaccin som skyddar mellan 70 och 80 procent av dem som vaccineras är tillräckligt bra för att bromsa hiv-virusets framfart i områden där det härjar som värst.

– Jag har haft fel förut, men om jag måste gissa så tror jag att ett sådant vaccin kan finnas om tio år, säger Bo Hejdeman.

Försöken med hivis har så här långt visat att det inte ger några allvarliga biverkningar, och att det alstrar både antikroppar och mördarceller riktade mot hiv. Men det återstår många års arbete innan forskarna vet om det verkligen skyddar mot smittan.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar