Annons
Världens första implantat som styrs av viljan

Implantatet vid armstumpen översätter nervsystemets impulser till signaler som styr protesens rörelser.

Bild: 
Integrum

Världens första implantat som styrs av viljan

Läkare vid Sahlgrenska universitets­sjukhuset har genomfört en operation där en viljestyrd armprotes fästs permanent vid kroppen.

Författare: 

Publicerad:

2013-03-04

Vanliga proteser omsluter den amputerade kroppsdelen. Men den nyutvecklade protesen fäster mot armstumpen med hjälp av en inopererad titanskruv, vilket ger en mer stabil och bekväm anslutning till kroppen. Efter operationen växer benvävnaden samman med implantatets infästning i benet, något som kallas osseointegrering.

– Tekniken är välbeprövad, den har använts för tandimplantat sedan 1970-talet, säger överläkare Rickard Brånemark på Sahlgrenska universitetssjukhuset, som ledde operationen.

Men det som gör det nya implantatet riktigt revolutionerande är att titanskruven som fäster protesen vid kroppen, även överför elektriska impulser från nerverna i armstumpen. Titanskruven innehåller ett gränssnitt som förstärker och vidarebefordrar impulserna till protesens olika delar. Resultatet blir en stabil, viljestyrd robotarm med hög precision. Protesen går dock fortfarande att ta av.

De flesta motoriserade proteser använder kontakter som fäster mot huden. Men signalerna från kontakterna störs ofta av nervimpulser från andra muskler. Dessutom blir signalöverföringen dålig vid höga och låga temperaturer. Det nya implantatet löser de här problemen, eftersom elektroderna befinner sig inuti armen.

Den nya tekniken medför även att nervsystemet kan ta emot information från protesen, ett slags artificiell känsel som förbättrar precisionen i rörelserna ytterligare.

– Den nya tekniken förvandlar dumma proteser till smarta proteser, som kan kommunicera med kroppen, säger Rickard Brånemark.

Patienten som fick det nya implantatet vill vara anonym. Men Rickard Brånemark meddelar att operationen har gått bra och att den nya protesens rörelseförmåga motsvarar förväntningarna. Patienten kommer under det närmaste halvåret att träna på att använda den nya protesen. Rickard Brånemark och hans forskarkollegor räknar med att den nya protesen ska kunna utföra minst dubbelt så många rörelser som vanliga proteser klarar av.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar