Stamceller från klonat människoembryo

Forskare i USA har isolerat mänskliga stamceller från ett klonat embryo. Tidigare har sydkoreanska forskare rapporterat samma genombrott. Men den gången var det lögn.

Publicerad
Ett mänskligt ägg töms på kromosomer genom ett tunt glasrör (t.h.). Med nya kromosomer blir cellen ett embryo som bildar stamceller.
Bild: OHSU Photos

Den sydkoreanske forskaren Woo Suk Hwang slog världen med häpnad i februari 2004. Han hade använt delar av metoden som ledde till kloningen av fåret Dolly för att tillverka ett mänskligt embryo. Syftet var aldrig att klona en människa, utan att ta fram stamceller som skulle kunna bota en lång rad sjukdomar – allt från parkinson till hjärtsjukdomar och diabetes. Problemet var bara att resultaten senare visade sig vara påhittade.

Nu rapporterar forskare vid Oregon health & science university i USA att de har lyckats göra vad sydkoreanerna bara fabulerade om. Självklart har andra forskare nagelfarit rapporten, som är publicerad i tidskriften Cell, och faktiskt hittat några felaktiga bildtexter och andra misstag. Men det finns inga anklagelser om fusk. Outi Hovatta, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, har tagit del av resultaten:

– Den här gången är det på riktigt, det kan vi lita på, säger hon.

Huvudförfattaren Shoukhrat Mitalipov och hans medarbetare överförde kärnan från en hudcell till ett mänskligt ägg tömt på kromosomer. Den nya cellen fick ligga i en näringslösning och började dela sig.

Tidigare har den här typen av embryon sällan bildat fler än 8 celler – långt under de cirka 150 som behövs för att ge upphov till en så kallad blastocyst med användbara embryonala stamceller.

Men den här gången gick det bättre. Forskarna i USA kunde utvinna celler som på alla sätt liknar stamceller från ett vanligt mänskligt embryo. Sådana embryonala stamceller kan ge upphov till alla slags vävnader i kroppen.

– Våra resultat erbjuder nya sätt att tillverka stamceller åt patienter med skadade vävnader eller organ, säger Shoukhrat Mitalipov.

Om cellkärnan kommer från patienten själv är risken för avstötning minimal. Därmed går det att skräddarsy embryonala stamceller så att de passar en viss person.

Sydkoreanen Woo Suk Hwang publicerade sin lögnaktiga rapport om samma sak i den ansedda tidskriften Science år 2004. Efter avslöjandet bad han tårögd om ursäkt och blev senare dömd till villkorligt fängelse i två år.

Experiment med mänskliga embryon har alltid varit omstridda. Vissa religiösa grupper anser att embryon har mänskliga rättigheter och därför inte ska användas i experiment. Efter skandalen blev forskare som arbetade med embryonala stamceller ännu mer ifrågasatta. Somliga tappade sugen och valde i stället att satsa på andra projekt.

En oväntad upptäckt år 2006 väckte nytt hopp om skräddarsydda stamceller. Japanen Shinya Yamanaka förde in några nya gener i mogna hudceller så att de backade tillbaka till ruta ett i sin utveckling. Resultatet blev så kallade inducerat pluripotenta stamceller (iPS) som är påfallande lika embryonala stamceller. Och det går att tillverka dem utan att förstöra vare sig ägg eller embryon.

Den nya metoden spred sig snabbt till stamcellslaboratorier runt om i världen. I fjol belönades upphovsmannen Shinya Yamanaka med ett Nobelpris i medicin eller fysiologi.

Samtidigt kämpade ett fåtal forskare vidare med att framställa embryonala stamceller ur klonade embryon. En av orsakerna är att den Nobelprisbelönade iPS-tekniken leder till genförändrade celler. I värsta fall kan ingreppen i arvsmassan orsaka tumörer.

Kloningstekniken, däremot, gör det möjligt att tillverka embryonala stamceller helt utan extragener. Sådana celler anses vara genetiskt stabila. Men länge kunde de bara framställas från möss och apor.

Forskarna i USA har gjort en lång rad försök med celler från apor för att förfina sina metoder. De flyttade kärnan från en mogen hudcell till ett tömt ägg och odlade embryot i olika näringslösningar. Därefter gick de vidare till mänskliga celler. Enligt pessimistiska prognoser skulle de behöva tusentals mänskliga ägg för att få fram en enda så kallad embryonal stamcellinje.

– I ett fall lyckades vi efter försök på bara två ägg, så metoden är mycket effektiv, säger Shoukhrat Mitalipov.

150 celler

Hittills har liknande försök med mänskliga embryon bara bildat 8 celler. Nu har forskarna sprängt den avgörande gränsen på 150 celler.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor