Permafrosten ska hålla fröerna vid liv i 100 år

Kan ett frö fortfarande gro efter att ha förvarats 100 år i permafrost? Det vill forskaren Åsmund Asdal och hans kollegor ta reda på. 35 år in i experimentet ser det ganska lovande ut.

Publicerad

Fröerna som ingår i hundraårsexperimentet är placerade i vackra glasrör. I dag är det vanligare att förvara fröerna i aluminiumpåsar.
Bild: Nordgen

När fröer är frysta kan de bevaras länge, frågan är bara hur länge. Åsmund Asdal är forskare vid Nordgen, som tidigare hette Nordiska genbanken. På Svalbard leder han och hans kollegor världens mest tidskrävande frögroningsprojekt.

Hur fick ni idén att lagra in fröer i permafrosten på Svalbard?

– Grobarhetstiden förlängs när fröer är frysta, och på så sätt kan länder spara sina viktigaste fröer för framtiden. För att säkra de genetiska resurserna i den nordiska fröbanken började Nordiska genbanken se sig om efter en plats med permafrost där frön kunde förvaras naturligt frysta utan något behov av ytterligare frysanläggningar. Valet föll på en nedlagd kolgruva på Svalbard där permafrosten höll stabila temperaturer på mellan 3 och 4 minusgrader året om. De första säkerhetskopiorna från den nordiska frösamligen lagrades in 1984. Två år senare etablerades hundraårsexperimentet. Vi ville övervaka hur frön av viktiga nordiska jordbruks- och trädgårdsgrödor behöll sin groningsförmåga när de lagrades i gruvan. Sedan 1986 har fröerna därför grobarhetstestats med jämna mellanrum. Vi övervakar också förekomsten av fröburna växtsjukdomar.

Åsmund Asdal är anställd av Nordgen och arbetar också som koordinator för det globala frövalvet på Svalbard.
Bild: Nordgen

Ni har precis analyserat resultaten från grobarhetstesterna 35 år in i experimentet, är det något som sticker ut?

– Ja, det var lite förvånande att alla grönsaker hade klarat sig så bra och gror lika bra nu som för 35 år sedan. Grönsaksfrön som gurka, sallad, lök, rödbetor, blomkål och morot uppvisade endast en minimal grobarhetsförlust. Råg och vete började förlora livskraft ungefär 10 år in i försöket och vissa gräsarter påbörjade en motsvarande nedgång efter cirka 25 år. Rapsfrö har haft en kraftig nedgång de senaste fem åren.

Hittade ni växtsjukdomar?

– Alla de fröburna växtsjukdomarna har överlevt så vi kan dra slutsatsen att de svampar och virus som följer med frön in i en genbankssamling överlever bra i permafrost.

Finns det liknande experiment sedan tidigare?

– Det finns nog inget motsvarande försök som ska pågå så länge som hundra år, men det har gjorts många försök med så kallad artificial aging där man utsätter fröerna för olika slags belastningar som motsvarar åldrande.

Vad hoppas du på?

– Att jag kommer att engageras för att skriva slutrapporten år 2086, det hade varit otroligt!

Hur gammal är du då?

– 129 år.

Du arbetar också som koordinator och verksamhetschef för det globala frövalvet som också ligger på Svalbard. Berätta om det!

– Ja, man kan säga att säkerhetslagringen i kolgruvan fungerade som inspiration till att anlägga ett globalt frövalv där alla världens fröbanker kunde lagra säkerhetskopior av sina frösamlingar i händelse av naturkatastrofer, krig eller annat. Frövalvet invigdes 2008 och just nu finns där 1 280 677 fröprover från 111 genbanker. Samlingen kyls ner till 18 minusgrader så det är mycket kallare än i kolgruvan. FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation har en genbanksstandard som rekommenderar långtidslagring av frö vid minus 18 grader, något som de flesta genbanker också följer.

Är slutsatserna från kolgruvan intressanta för arbetet med det globala frövalvet?

– Egentligen inte. Frön behåller sin förmåga att gro mycket längre om de lagras vid 18 minusgrader än om de lagras i temperaturer strax under 0 grader. Men fröerna i kolgruvan har fortfarande bättre överlevnad än om fröna inte varit frysta. Eftersom lagringsplatserna inte är jämförbara startade vi under 2020 ett liknande hundraårsexperiment för det globala frövalvet, och fröna kommer att testas för första gången 2030. Genbankerna testar regelbundet sina egna fröprover, men det är mycket intressant och värdefullt för fröbankerna att få mer allmän kunskap om hur länge frön kan överleva.

I den nedlagda kolgruvan på Svalbard ligger temperaturen stabilt mellan 3 och 4 minusgrader året om.
Bild: Nordgen

Fröerna som lagras i permafrosten på Svalbard

  • Korn (Hordeum vulgare)
  • Vete (Triticum aestivum)
  • Råg (Secale spannmål)
  • Engelskt rajgräs (Lolium perenne)
  • Timotej (Phleum pratense)
  • Ängsgröe (Poa pratensis)
  • Rödklöver (Trifolium pratense)
  • Ärta (Pisum sativum)
  • Beta (Beta vulgaris)
  • Raps (Brassica napus)
  • Lök (Allium cepa)
  • Sallad (Lactuca sativa)
  • Gurka (Cucumis sativus)
  • Morot (Daucus carota)
  • Blomkål (Brassica oleracea v. botrytis)

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Miljö & klimat

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor