Annons
”Dagens fantasy har tagit över indianbokens roll”

Yvonne Pålsson är forskare vid Umeå universitet och har skrivit boken I Skinnstrumpas spår. 

Bild: 
Sven Persson

”Dagens fantasy har tagit över indianbokens roll”

Yvonne Pålsson vid Umeå universitet har forskat om indianböckernas historia.

Författare: 

Publicerad:

2013-08-05

1 | Varför har du forskat om indianböcker?

– Jag arbetade tidigare som barnbibliotekarie. Då blev jag intresserad av de indianböcker som gavs ut på 1970-talet, och genrens förändring. Det finns ingen tidigare forskning om de populära indianböckerna.

2 | När kom de första indianböckerna?

– De första i Sverige var översättningar av James Fenimore Cooper. Den siste mohikanen översattes 1828, och bearbetades för barn framåt mitten av 1800-talet. Där kan man säga att indianboksgenren föddes. I slutet av 1800-talet hängde svenska barnboksförfattare som exempelvis Richard Melander på, och började skriva om indianer på svenska. År 1892 kom hans I Sitting Bulls land.

3 | Hur var bilden av indianerna i böckerna?

– Mycket fördomsfull. Indianerna beskrivs antingen som onda och blodtörstiga eller som goda och ädla. Men i båda fallen underlägsna de vita och dömda till undergång. Det handlade om typisk exotisering, man skrev ingående om deras hudfärg och ”svarta stickande ögon” och liknande. Det skulle dröja till 1960-talet innan en mer nyanserad bild tog form.

4 | Vad hände då?

– På 1960- och 70-talen skedde förändringar på många plan, framför allt i synen på utomeuropeiska folk. Det syns även i indianböckerna. Man började skriva dokumentärt om indianernas liv i reservaten, och betrakta saker och ting mer ur indianernas perspektiv. Det påverkade både historiska och samtidsinriktade indianböcker.

5 | Skrivs det indianböcker nu för tiden?

– Nej, nästan inte alls. Visst förekommer indianer i barnböcker, men det går inte att jämföra med indianboksgenren som den såg ut under stora delar av 1900-talet. Nu uppmuntras indianer i USA att själva skriva böcker. År 2008 översattes en ungdomsbok skriven av en indian till svenska, om hur det är att växa upp i ett reservat.

6 | Hur har du bedrivit din forskning?

– Jag har kartlagt de böcker som finns på svenska, och sedan läst dem utifrån ett postkolonialt perspektiv. Det innebär att man försöker se hur ett förtryckt minoritetsfolk har beskrivits och gestaltats under en längre tidsperiod. Det handlar om några hundra böcker, om man räknar in de översatta. Det märks att dessa böcker är skrivna efter tydliga mallar. Den vite hjälten utsätts för faror – han kan vara nära att dö eller brännas på bål av indianer – men återvänder sedan till civilisationen. Så är det inte i nyare indianböcker, där finns inga givna hjältar.

7 | Hur lästes dessa böcker?

– De var oerhört populära! För hundra år sedan bestod omkring 20 procent av barnlitteraturen i Sverige av indianböcker. Och denna starka ställning bestod ända in på 1950-talet. Så detta var vad massor av pojkar läste. Jag har läst flera memoarer av män som berättat om hur de fascinerades av indianböckerna i sin ungdom, hur de läste och sedan gick ut och lekte det som de hade läst om. Böckerna om Skinnstrumpa och Hjortfot har verkligen präglat flera generationer svenska män!

8 | Varför denna fascination för indianer?

– De var lagom exotiska och okända med fjäderskrudar och krigsmålningar. Och böckerna var förstås oerhört spännande och hjältarna räddades alltid på de mest mirakulösa sätt.

9 | Finns det någon motsvarighet i dag?

– Ja, fantasylitteraturen. Där har vi exakt samma typ av ungdomslitteratur: där utspelas kampen mellan gott och ont, man möter exotiska figurer och främmande världar. Och fantasyn blev populär just när den klassiska indianlitteraturen började ifrågasättas.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar