Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Nytt dricksvatten från rymden

Jag undrar om allt vatten, i alla former, som finns på och i jordklotet och i luften alltid varit lika mycket.
/Robert Wahlgren

Publicerad

Bild: IStock

Svar av Aage Sandqvist, professor emeritus i astronomi, Stockholms universitet

Kort svar: Ja. Med undantag för jordens tidigaste epok har den totala mängden vatten, inklusive ånga och is, varit i stort sett oförändrad.

Längre svar: Av jordens totala vattenmängd på cirka 1 340 miljoner kubikkilometer är nu för tiden 97 procent saltvatten, i form av hav och en liten del grundvatten. Av resterande 3 procent, som består av sötvatten, är 69 procent infryst i is, glaciärer och permanent snö, 30 procent befinner sig i grundvattnet och 1 procent utgörs av bottenis, permafrost och ytvatten (sjöar, floder med mera). Vattnet i atmosfären utgör endast en tusendels procent av den totala mängden och vattnet i växter, djur och andra former av liv utgör endast en tiotusendels procent. Fördelningen av vatten har dock varierat ganska kraftigt under årmiljonerna, till exempel vid istider.

Varifrån kom allt detta vatten, som är så livsviktigt för oss här på jorden? Enligt gängse teorier skapades vattnet i det stora interstellära moln ur vilket vår sol och vårt solsystem föddes för 4,6 miljarder år sedan. Att vatten, i form av vattenånga, finns i stora mängder i interstellära moln har bevisats av den svenska satelliten Odin, som har observerat strålning från vattenmolekylerna i många av dessa moln, ur vilka stjärnor föds. Det anses dock att vattenmolekylerna i inre delen av solsystemet inte överlevde den allra första mycket heta processen när jorden bildades, och att jorden därför inledningsvis helt saknade vatten. Men längre ute i det nybildade solsystemet frystes vattenmolekylerna in i objekt, såsom i asteroider och kometer. Därefter blev jorden, under ett par hundra miljoner år i början av sin existens, kraftigt bombarderad av dessa objekt från det yttre solsystemet. Här har Odin igen gett värdefulla insikter efter att ha observerat vattenånga i över ett dussin olika kometer, bland annat kometen Schwassmann-Wachmann, som föll i bitar under sin färd mot solen i maj 2006. Sönderfallet ledde till att mängden vatten som kokade bort från kometfragmenten ökade dramatiskt – från hundra kilo till ett ton i sekunden.

Eftersom kometer och asteroider fortfarande – fast ytterst sällan – kolliderar med jorden, kan vatten fortsätta att tillföras jorden. Men i det totala sammanhanget rör det sig om obetydliga mängder.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor