Annons

10 frågor till Inger Enkvist, författare och språk- och litteraturforskare.

”Den svenska skolans kris går långt tillbaka”

Inger Enkvist är professor i spanska vid Lunds universitet. Hennes bok God utbildning och dålig handlar om den svenska skolan i en internationell jämförelse.

Författare: 

Publicerad:

2014-02-01

1 | Vad krävs för att ge en god utbildning?

– Det behövs framför allt välutbildade lärare som kan ägna sig åt sin huvuduppgift – att utbilda. Men det behövs även elever som inser att det krävs ansträngning för att nå resultat. Och det krävs även föräldrar som stödjer inte bara sitt eget barn, utan skolan som helhet. Allt detta hittar vi till exempel i Finland, ett land som många i debatten återkommer till.

2 | Varför är den finska skolan så bra?

– Den är lik den svenska skolan fram till 1970. Att den sedan blev så bra har till och med förvånat finländarna själva. Och de har förklarat det med att de var ett fattigare land än Sverige, och inte hade råd med experiment med oklara resultat. Så de var försiktiga och vågade inte börja reformera skolan, som vi har gjort i Sverige.

3 | Vad gjorde vi i stället?

– I och med att vi antog 1969 års läroplan för grundskolan så betonades skolans sociala ansvar allt mer – det blev lika viktigt som inlärningsresultaten. Allt mer ansvar lades på läraren för andra saker än att lära ut. Men en lärare hinner inte hur mycket som helst under en begränsad lektionstid.

4 | Så den svenska skolkrisen har gamla rötter?

– Absolut. I dag talas det mycket om problemen med kommunaliseringen och med friskolorna. Och på så vis kan vi fördela ansvaret lika mellan höger och vänster. Men i ett lite längre historiskt perspektiv ser man att krisen går längre tillbaka. Vi har fokuserat på omhändertagande mer än på inlärning. Men omhändertagande ger inga kunskaper.

5 | Finns det fler länder än Finland att lära av?

– Ja. Förutom de östasiatiska länderna som gått starkt framåt, så har Polen och Estland gjort enorma framsteg. Det är länder som haft mindre pengar än Sverige och som uppfattat att de befunnit sig i kris – och som insett att skolan kan vara en nyckel till framgång. De har satt upp tydliga mål för skolarbetet, de mäter resultaten noga och de rekryterar goda lärare.

6 | Vad har vi mer att lära av dem?

– De har helt enkelt tagit skolan och inlärningen på allvar. I svenska skolor har eleverna fått diskutera vad man ska ha kunskaper till, men det kan inte 10-åringar bedöma själva. Denna inställning genomsyrar den svenska skolan.

7 | Men om skolans kris är så gammal, varför har vi rasat så brant i mätningarna de senaste åren?

– Jag tror att det har att göra med att de gamla välutbildade lärarna har börjat gå i pension. De hade djupa kunskaper i sina ämnen, och kunde lära ut. Samtidigt har vi sett att kvaliteten på nyare lärare har sjunkit dramatiskt. Det finns ämnen där man bara har en tredjedel behöriga lärare.

8 | Om du fick råda, vad skulle göras för att rädda skolan?

– Vi borde återförstatliga skolan och höja lönerna, Sveriges lärarlöner har sjunkit jämfört med andra länders. Samtidigt måste kraven på lärarna höjas. Sedan tror jag på att införa examen – även om detta är impopulärt. Vi avskaffade real- och studentexamen på 1960-talet, trots att det var en tydlig kontroll på vad som är målet för skolan. Alla länder som får bra resultat på Pisa har någon typ av examen: Polen, Finland, Estland, de östasiatiska länderna. Ska vi inte dra lärdom av deras framgångar och inse att vi har gått fel väg?

9 | Men missgynnar inte detta de svaga eleverna?

– Nej, just de behöver tydliga mål. Och vi vet att skolan i Sverige på 1960-talet, när vi hade examen, gjorde att många elever från hem utan studietradition gick vidare. Men framför allt finns det inga genvägar. Att gå i skolan ska vara krävande. Annars lär man sig inget. Alla som blivit bra på något vet att det krävs ansträngningar.

10 | Hur ser framtiden ut?

– I bästa fall får vi en Pisa-chock och ett krismedvetande. Men nu tävlar politiker om att säga att de ska satsa på skolan i den meningen att ge skolan mer pengar, trots att den svenska skolan redan är en av de dyraste i världen. Ska vi lägga ännu mer pengar på något som fungerar dåligt? 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

7

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Det pratas väldigt mycket om att staten ska ta över. Men den Finska skolan är ju kommunal. Vore det inte bättre att behålla skolan kommunal och göra som de gör i Finland? I stället för att åter igen organisera om...eller?

Snälla, överuppskatta inte de östasiatiska utbildning. Och inte PISA studier heller. Utan titta på kriterierna lite närmare och hur verkligheten ser ut där. I Japans skolor t ex är fokus inte på förstöelse och analys - alls!, utan man lär sig bara utantill. Det behövs för examen och sen gömmer man bort allting för att för mer behövs inte det. Vilket tidslöseri! Undantag finns visst, men jag ser bara väldigt få. Alltså, var gärna lite försiktig med sådana bedömingar ...

Jag har lite funderingar kring denna text:

Fråga 1. Utbildning och kunskap för den som ska utföra en uppgift är såklart viktigt. Men det står även att elever måste förstå att de ska anstränga sig. Menar du att de förstod det förr men inte idag och på vilket sätt anstränger inte barn sig idag? På vilket sätt stöttade föräldrar skolan förr men inte idag?

Fråga 3. En lärare hinner inte hur mycket som helst, nej. Menar du att föräldrar inte uppfostrar sina barn och ej lär dem grundläggande värderingar så skolan får stå för det? (Inget som förvånar mig dock då många individer i det svenska samhället har ett tankesätt där ansvaret anses vara på samhället och myndigheter...)

Fråga 5. På vilket sätt har inte Sverige tydliga mål vad gäller kunskap och inlärning? Tycker inte det görs annat än sätts upp mål, dokumenteras, diskuteras och analyseras... Kanske läggs för mycket fokus på detta istället för att fokusera på barnen och inlärningen?

Förr hade man säkert fokus på färre inlärningsområden och mer basik kunskap. Det kan ju också vara så att kraven på vad man ska kunna idag skiljer sig avsevärt från förr då man redan efter några års skolgång ansågs vara kompetent för en massa olika jobb som man inte anses klara idag utan högskola. Att sålla ut meningslös kunskap kan kanske också vara en ide för att öka kunskapen i det som lärs ut. Varför ska t ex praktiskt taget alla människor ha läst matte B för att komma in på högskola? Det är helt meningslös kunskap för de flesta människor..

6. På vilket sätt skulle inte barn kunna förstå varför man behöver lära sig vissa saker och varför skulle det vara dåligt att förklara det?

7. Detta köper jag inte för fem öre! Hur många har man inte hört som berättat om lärare som tryckt ner hela deras personlighet i skolan. Människor som aldrig fått lära sig att tänka själva utan bara ska disciplineras, sitta stilla och lära sig saker utantill. Lärare som bara står framme vid tavlan och öser ur en massa (ofta väldigt meningslös) information utan att ha kontakt med eleven om en djupare kunskap infinner sig. Att upprepa fakta är inte detsamma som att ha kunskap.

Jag undrar också vad dessa lärare som nu försvinner har gjort de senaste 30 åren av sin karriär om det nu var de som var så välutbildade och bra för eleverna?

Till sist, om nu Finland är så bra, varför gör man då t ex inte läxor aktivt i klassrummet istället som man gör där? Det känns väl ganska naturligt att det man pratar och och går igenom ofta är det man lär sig. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/laxor-i-svenska-skolan-doms-ut_8612248...

Jag har gått på skolor i flera länder och måste erkänna att Svenska lärarnas kunskapsnivå är lågt! Studenterna vill inte heller kämpa. Kunskap värderas inte högt i samhället heller. Det är sexigare att vara fotbollspelare, artist eller en luffare! ; ) Man har ju skämt bort studenterna och lagt all ansvar på dåligt betalda lärare. Vilken idiot som helst kan fatta att detta är inte hållbart. Politikerna kommer och går var fjärde år och någon långsiktig plan har de inte. De orkar inte med fundamentala förändringar.

Instämmer helt med Ingers analys! Är ingen skolmänniska men har alltid hävdat att den svenska skolans förfall inleddes med avskaffandet av Real- och Studentexamen på 60-talet. Jag lägger skulden för detta på Palme och den därpå följande "68-vänstern". Därefter följde "elevdemokrati", avskaffande av både betyg och läxor. En till alldeles för stor del analfabetisk invandring har inte gjort saken bättre. Jag är evigt tacksam för att jag började skolan 1953 och hann därmed att lämna skolan innan raset.

Otroligt bra resonemang och analys! Själv tycker jag att Inger borde få mycket mer uppmärksamhet i samhället och borde få plats i dagens strålkastare för att jag tycker att hon kan lösa problemet av försämrad utbildning i Sverige.
/En stor beundrare

Lägg till kommentar