Annons

Gäller Maslows behovstrappa fortfarande?

Abraham Maslows behovstrappa måste vara en av de mest kända psykologiska teorierna. Men tas den fortfarande på allvar i psykologin? Jag har svårt att tro på denna strikta indel-ning i olika trappsteg.

/Pontus

Publicerad:

2014-03-05



Abraham Maslow var en amerikansk psykolog.

Abraham Maslow (1908–70) och Carl Rogers var på 1950- och 1960-talen viktiga företrädare för det som kallas den tredje kraften inom psykologin (psykoanalysen och behaviorismen var de andra två), det vill säga den humanistiska psykologin.

Maslow formulerade redan 1943 en idé om hur människors motivation fungerar, det som kom att kallas Maslows behovstrappa. Maslow vidareutvecklade sin idé på 1950-talet, men det är andra som har infört tanken på en behovstrappa.

Behovstrappan har blivit ett mycket populärt tema i läroböcker i psykologi, populärvetenskapliga verk och i managementböcker, så populärt att Maslows idé har kallats för och använts som en teori med vetenskapligt empiriskt stöd. Det är en enkel och lockande idé som är lätt att ta till sig, men det finns också problem med den.

Behovstrappan utgör en hierarki eller en trappa av (oftast fem) olika behov – fysiska behov, trygghetsbehov, gemenskapsbehov, behov av uppskattning och till sist behov av självförverkligande. Flera behov kan vara väckta samtidigt, men modellen säger egentligen att människor prioriterar något av dem på så vis att de ”lägsta” eller mest grundläggande och fysiska behoven måste tillfredsställas innan behov på nästa nivå blir aktuella. Om de lägre liggande behoven inte är tillfredsställda, menar många att det uppstår en risk för psykisk ohälsa, men detta är inte verifierat. Att det är fråga om en hierarki är därmed osäkert, eftersom gemensamhetsbehovet kan vara i förgrunden även om man har det materiellt illa ställt – och då faller egentligen idén om en hierarki.

Maslows behovstrappa är egentligen inte en teori, möjligen en modell, som har mycket litet empiriskt stöd, och som inte är tillräckligt specificerad för att kunna prövas empiriskt (det är en viktig anledning till att någon mer omfattande prövning inte har gjorts). Det finns visserligen några studier som har utförts med bland annat chefer, men resultaten är inte konsekventa eller speciellt entydiga. Dessutom är det inte klarlagt om det finns andra behov (fler eller färre), till exempel behovet av kontroll och förutsägbarhet i tillvaron.

Ytterligare kritik, som man kan rikta mot idén om en behovstrappa, är att den är så generell att den i grunden inte tar hänsyn till de olikheter som finns mellan människor eller mellan kulturer när det gäller behov.

 /Björn Nilsson, universitetslektor i socialpsykologi, författare till flera böcker i psykologi och socialpsykologi

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar