Annons

Avgångsbetyg. Drygt 10 procent av eleverna lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Bland de utrikesfödda är andelen 35 procent.

Bild: 
Fredrik Sandberg / TT

Skolans växande kunskapsklyftor

Det är stora skillnader vad gäller skolprestationer mellan barn som är födda i Sverige och utrikesfödda. Ledande skolforskare menar att det är ett allvarligt problem, som hittills inte har tagits på tillräckligt allvar.

Författare: 

Publicerad:

2014-07-30

Det finns många åsikter om invandringens effekter på de svenska skolresultaten. Men vi behöver varken främlingsfientliga överdrifter eller välvilliga skönmålningar – det råder nämligen ingen brist på fakta i frågan. Det finns betydande skillnader vad gäller skolresultat mellan invandrade och svenskfödda. Det framgår tydligt av SCB:s rapport Integration – en beskrivning av läget i Sverige från december 2013. Om man ser till meritvärdet, som sammanfattar slutbetygen från grundskolan, så har utlandsfödda, som kommit till Sverige från så gott som hela världen, lägre meritvärde än svenskfödda. Tydligast sticker gruppen pojkar från Afrika ut – och inom alla grupper klarar sig flickorna bättre än pojkar i skolan.

Om man ser till hur många som inte uppnår gymnasiebehörighet i sitt slutbetyg i nian är mönstret likartat. Under perioden 2007–11 uppnådde 9 procent av inrikesfödda (hit räknas även andra generationens invandrare) inte gymnasiebehörighet. För de utrikesfödda är siffran 35 procent. Mer än var tredje utrikesfödd uppnår alltså inte gymnasiebehörighet, vilket innebär godkända betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andra språk. Detta är en ökning sedan början av 2000-talet, då motsvarande siffra var 27 procent.

Invandrare från våra grannländer i Norden eller från Nordamerika/Oceanien klarade sig bäst i detta avseende, medan de som kom från Afrika eller Asien klarade sig sämst. Mer än hälften av dem som är födda i Afrika uppnår inte gymnasiebehörighet efter grundskolan.

Hur länge man har bott i Sverige påverkar förstås resultaten, återigen mätt som andel gymnasiebehöriga. Här sticker gruppen pojkar som är födda i Afrika ut. Även bland dem som varit i Sverige i mer än tio år klarade hela 26 procent inte få gymnasiebehörighet – i de flesta andra invandrargrupper ligger denna siffra på strax under 20 procent.

Också bland relativt nyanlända invandrare, som varit i Sverige i högst fyra år, visar sig de som kommit från Afrika och Asien ha avsevärda problem. Bland dem uppnår 76 procent – mer än tre fjärdedelar – inte gymnasiebehörighet (inom andra nyanlända invandrargrupper ligger siffran kring 50 procent).

– Detta är både underrapporterat och alarmerande, säger Jan-Eric Gustafsson, som är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Vi vet sedan tidigare att de som kommer till Sverige i tioårsåldern ofta får stora problem med att klara sig i skolan. Det är varken deras eget eller skolans fel – men Sverige är ett land med ett ovanligt språk. Därför är det svårt att jämföra oss med länder som Kanada eller Storbritannien. Vi vet också att kunskaper och kultur i hemlandet spelar stor roll för hur man lyckas i den svenska skolan.

Dessa data bygger på slutbetyg i grundskolan, och en förklaring skulle kunna vara att lärare diskriminerar utlandsfödda i sin betygsättning. Men den förklaringen håller inte. Det finns studier vid Uppsala universitet som visar att om man jämför slutbetyg med resultaten på nationella prov så blir ”utlandsfödda elever i genomsnitt […] mer generöst betygsatta i slutbetyget i svenska och matematik, än svenskfödda” (IFAU, rapport 2007:22).


Sambanden mellan betyg och födelseland
Meritvärdet är summan av de 16 bästa betygen, G=10 poäng, VG=15 poäng och MVG=20 poäng. Max är alltså 320 poäng. 

Källa: Stativ, Scb

Det stora gapet mellan svenskfödda och utlandsfödda av andelen som uppnår gymnasiebehörighet har dessutom – trots en generös betygsättning av utrikesfödda – vuxit över tid, vilket förklaras av att invandringen från Afrika har ökat. Vilka länder man invandrar från är alltså högst relevant i sammanhanget – och invandringen till Sverige domineras av människor från länder i Asien och Afrika. Förutom återinvandrade svenskar toppar Syrien och Somalia invandringen till Sverige, följt av Polen, Afghanistan och Eritrea.

Även enligt Pisa-rapporten från december 2013 finns det i Sverige ”betydande skillnader” i prestationer mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, och Sverige är ett av de länder som har störst kunskapsklyftor mellan invandrade och infödda elever. De största skillnaderna i matematik mellan olika elevgrupper finns i Frankrike, som toppar statistiken med 84 poäng i resultatskillnad mellan infödda elever och utlandsfödda.

Sverige kommer på andra plats av OECD-länderna, med 80 poängs resultatskillnad. Snittet i OECD-länderna är 39 poängs resultatskillnad. Gruppen födda i Sverige med utländsk bakgrund (födda i Sverige av utländska föräldrar, en grupp som klassas som svenskfödda i SCB:s studier ovan) har 45 poängs resultatskillnad gentemot dem med svensk bakgrund, vilket även det ligger högre än OECD-snittet på 33 poäng.

Mönstret återfinns även bland dem som presterar bäst i skolan. I Sverige fick 9 procent av de infödda eleverna toppresultat på Pisa-provens matematikdel. För svenskfödda med utländsk bakgrund och utlandsfödda är siffran 2,5 respektive 2 procent.

Invandringens omfattning påverkar hur mycket dessa skillnader inverkar på skolresultaten som helhet. I Sverige har omkring 15 procent av 15-åringarna utländsk bakgrund. Av dem är 6 procent födda utomlands, och 9 procent är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. År 2013 nådde invandringen till Sverige en rekordnivå, och i nuläget tar Sverige emot flest asylsökande per capita inom EU.

Även bland de utlandsfödda som tar sig in på gymnasiet ökar kunskapsklyftorna gentemot de svenskfödda, berättar Jan-Eric Gustafsson. Men det är den växande gruppen utlandsfödda som inte går ut grundskolan med fullständiga betyg som är mest bekymmersam, eftersom de får så dåliga förutsättningar för att ta sig in på arbetsmarknaden eller att fortsätta med studier.

– På lång sikt är detta ett utomordentligt allvarligt samhällsproblem, säger Jan-Eric Gustafsson.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

12

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Då inte svenska läsare är vana vid klassificering baserad på härkomst, något som är standard i andra västländer, så tycker jag att artikeln har en allvarlig brist. Det hade varit bra med ett klarläggande om vilka länder som avses med asien och oceanien. Asiater, i meningen koreaner, kineser och japaner klarar sig internationellt bättre än kaukasiska vita.
Däremot alla arabländer, klarar sig väsentligt sämre och endast marginellt bättre och även till och med sämre än afrikanska elever. Syrien, Palestina, iran , Irak, Pakistan, är alla exempel på regioner där eleverna klarar sig dåligt. Jag är inte helt säker på vilken definition av oceanien som använts, Australien och nya Zeeland eller ytterligare länder?

En lättare och mera precis indelning får man om man ser till vilken religion folk tillhör. Muslimer klarar sig klart sämst, den konfucianska-buddistiska bl

Hyser viss förståelse inför förhållandet att man uttrycker sig försiktigt..
Detta område är ju minerad mark!
Vi lever ju i klotets enda land där det är ett politiskt axiom att "alla har lika värde" och "alla är jämlika".
Att ens antyda skillnad.. livsfarligt !

Alla människor är självklart lika mycket värda. Det är inget politiskt axiom i Sverige utan grundtesen i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Man får befinna sig väldigt långt ute i den politiska periferin för att anta en annan ståndpunkt.
Till jämlikhet är det dock lång väg kvar...

Det är ju dessa konsekvenser Sverigedemokraterna varnat för. Man bör undvika att skapa situationer med svårhanterliga problem helt i onödan, detta då det finns en hög risk att de inte kommer att kunna lösas.

Det är ju inte alls överraskande med tanke på den allt större icke-västliga invandringen och den allt sämre integrationen. Det är därtill inte heller förvånande med tanke på den samlade forskningen om förutsättningar för lärande:

http://www.theguardian.com/science/2013/dec/11/genetics-variation-exam-r...
http://psychology.uwo.ca/faculty/rushtonpdfs/2008%20Med%20Hypotheses.pdf

Kontroversiellt men sant.

Jag skulle också gärna vilja veta hur Oceanien respektive Asien har definierats av författaren. I Asien ligger ju såväl Pakistan med i sammanhanget lågpresterande invånare som Japan och Korea med högpresterande invånare.

Hur många invandrare tror du vi har från Japan? Det är väl uppenbart vad som menas.

Nej det är inte uppenbart, då hade jag inte undrat.

Herrejä...r säger jag bara, vilka siffror! Och just alla är överens om att dagens svenska skola håller långsammare tempo än de med högre PISAresultat. Nog är det ett kommande "utomordentligt allvarligt samhällsproblem" alltid.

Och inget vill eller kan de flesta partierna göra, inte ett dugg.... Det finns förstasidor idag som vittnar om hur svårt skolor har att hitta lärare. Vikarier och blivande pensionärer är vad man försöker med. Ju stökigare skolorna blir pga ungdomar med liten studievana, lågutbildade föräldrar och låg respekt för svensk kamratlig lärarstil, desto färre vill jobba som lärare, i alla fall dessa skolor. Stackars de ungar som är studiemotiverade (och inte kommer in någon annanstans)... Lärarna lär inte få problem att hitta nytt skoljobb.

jadu, det är sanning i det du säger men om det är eleverna som är stökiga och har liten studievana då är jag säker på att deras föräldrar också vill ändra på det, dvs att det har inte så mycket med föräldern och göra om det är eleven som skiter i skolan fast föräldrarna vill verkligen förändra det.

Lägg till kommentar