Annons
Bild: 
Björn Öberg

Därför fortsätter lyckan att stiga

Hur bra ett samhälle klarar av att hantera en kris beror på folkets tillit och optimism, något som är kopplat till välbefinnande – lycka. I Sverige tycks vi vara lyckligare än någonsin. 

Författare: 

Publicerad:

2015-09-11

”Landet är fullt av välstånd, butikerna fulla av varor, alla har vad de behöver och mer än så. Ändå är cykloperna inte lyckliga.” Så skrev Karl Ove Knausgård om svenskarna i Dagens Nyheter den 19 maj i år. Men han har fel. Människorna i Sverige är lyckliga, bland de lyckligaste i världen. Enligt den senaste mätningen ligger Sverige på plats 8 i världen. Och lyckan verkar av allt att döma öka.

– På lång sikt har mänskligheten blivit lyckligare; det är jag övertygad om, säger John Helliwell. Vi lever ett längre och friskare liv i mindre korrumperade samhällen. Men våra förväntningar förändras också.

John Helliwell är professor i nationalekonomi vid Vancouver school of economics, och en av redaktörerna för World happiness report, en forskningsinsats som initierats av FN.

– Våra data visar överlag på det sociala sammanhangets betydelse för människors välmående. Men vår sammanställning av data har ju just börjat! Om några år kommer vi att ha långt mer data och framför allt längre tidsserier. Då kan vi på allvar börja förstå mekanismerna bakom lyckan, fortsätter han.

Resultaten har publicerats i årliga World happiness report, och 2015 års rapport kom nyligen. Det är det subjektiva välbefinnandet som står i fokus – det vi i mer allmänna ordalag kallar lycka. När man har testat dessa två begrepp , välbefinnande och lycka, empiriskt, har det framkommit att de påverkas på samma sätt av starka indikatorer, varför de används som synonymer. Forskarna bakom rapporten har inhämtat längre tidsserier från så många undersökningar och länder som möjligt, för att försöka ta reda på såväl lyckans geografi som förändring de senaste tio åren. Rapporten bygger främst på enkäter med i snitt 3 000 respondenter per land, från 158 länder, med hjälp av Gallup world poll.

Relativt små västeuropeiska länder toppar lyckolistan, och i botten hittar vi länder i Afrika söder om Sahara och krigshärjade länder som Syrien och Afghanistan.

– Nordvästra Europas sekulära och protestantiska länder ligger i regel i topp i alla dessa mätningar, säger Bengt Brülde, som är professor i filosofi vid Göteborgs universitet och en av Sveriges ledande lyckoforskare. Det kan inte bara förklaras av vår rikedom, politiska stabilitet eller välfärd. Jag tror att det förklaras av vår rätt unika kombination av individualism och tillit. Vi har relativt stor frihet att leva de liv vi vill leva, oavsett till exempel släktens vilja. Dessutom litar vi både på varandra och på våra myndigheter. Detta är ohyggligt svårt att bygga upp, men väldigt lätt att riva ner. Vår lycka är därför något att värna om. Stora klyftor i samhället hotar tilliten och solidariteten – och därmed lyckan.

Om man jämför med data från tio år tillbaka så visar 53 länder på signifikanta ökningar i World happiness report, medan 41 visar på minskningar. Rent geografiskt är det iögonfallande att länder i Afrika söder om Sahara återfinns såväl bland dem med stora ökningar i lycka (Zimbabwe och Sierra Leone) som bland dem med stora minskningar (Rwanda och Senegal).


Fler nöjda En växande andel svenskar anser att de är mycket nöjda med livet. Frågan löd: ”Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?”


Livets kurva Den globala lyckokurvan under livets lopp, där den självrapporterade lyckan sakta sjunker under livet. I de flesta åldrar rapporterar kvinnor något högre lycka.

Bland dem som ökat sin lycka mest hittar vi påfallande många länder i Latinamerika, och Nicaragua ligger i topp. Och bland dem som minskat mest hittar vi länder i Afrika och Mellanöstern, men med Grekland i botten. (Sverige har i denna mätning en liten, men icke-signifikant, ökning.)

Bland de länder som ökat och minskat mest är effekten mycket stor, mer än vad en fördubbling eller halvering av BNP per capita skulle innebära. Därför är dess utslag långt större än vad den globala ekonomiska krisen, som inleddes år 2007, kan ha medfört.

Bland dem som tappat mest återfinns också de sydeuropeiska länderna Grekland, Italien och Spanien. Deras lyckotapp är alltså större än vad som kan förklaras av ekonomiska faktorer.

En viktig lärdom av detta, enligt forskarna bakom World happiness report, är att hur ett samhälle klarar av en kris spelar stor roll. Det är de underliggande förutsättningarna i form av tillit och institutionell styrka som förklarar hur ett samhälle hanterar en ekonomisk eller social kris. Dessa faktorer påverkar om ett samhälle i kris utlöser konfrontativa eller stödjande handlingar, enligt teorin. Detta förklarar att Grekland och andra sydeuropeiska länder med låg tillit tappade så mycket i lycka – medan Island och Irland, som också drabbades hårt av den ekonomiska krisen, inte förlorade mycket.

– Det handlar om socialt kapital, förklarar John Helliwell. Motståndskraftiga samhällen kan växa av kriser. Det handlar kort sagt om graden av optimism och tillit. När krisen eller katastrofen inträffar så rusar man ut och hjälper varandra. Och det gör alla lyckligare. För vi blir faktiskt lyckliga av att få hjälpa till, och vi blir förstås lyckliga av att få hjälp av grannar och vänner när vi behöver stöd. Så samarbete gör oss lyckliga, men vi måste lita på varandra från början – annars blir det bara värre än tidigare.

Island är dessutom enligt World happiness report världens näst lyckligaste land, efter Schweiz (tidigare år har Danmark legat etta). På både Island och Irland rapporterar till exempel rekordhöga 95 procent att de har någon att lita på i händelse av kris. Snittet i världen är 80 procent. Lärdomen är alltså att krisens hantering och sociala sammanhang är minst lika viktigt för vårt välbefinnande som själva krisen.

Resonemangen stöds av forskning om hur människor klarat andra kriser, som reaktorolyckan i Fukushima i Japan 2011. Där ökade lyckan och välbefinnandet efter krisen, eftersom den utlöste samarbete och samverkan. Och där fanns den tillit som behövdes för att samarbetet skulle fungera under krisen.

– I den senaste rapporten har vi specialiserat oss på ålder, genus och region – hur dessa omständigheter påverkar välbefinnandet, berättar John Helliwell. Och det är uppenbart att landet man lever i påverkar välbefinnandet långt mer än kön eller ålder. Men överlag verkar kvinnor lite, lite nöjdare med livet än män.

För att kunna göra dessa analyser med en god statistisk precision har forskarna alltså i den senaste rapporten sammanvägt flera års undersökningar – där resultaten i regel är rätt stabila över tid. Och det visar sig att i 30-årsåldern är könsgapet som störst mellan män och kvinnor, globalt sett. I den åldern är alltså kvinnor lyckligare än männen. Skillnaden är liten men statistiskt signifikant.

– Men det största gapet mellan könen hittar vi bland unga i Mellanöstern, säger John Helliwell. Vi blev förstås förvånade, med tanke på hur mycket man läser om kvinnoförtryck i den delen av världen. Men svaret är helt enkelt att männen där har det ännu värre. Många unga män är arbetslösa, arga och finns på gatan. Kvinnorna har i regel bättre nätverk och stöd, vilket är viktigt för lyckan. En annan slutsats är att även män mår dåligt i samhällen som är könssegregerade och kvinnoförtryckande.

Så globalt sett rapporterar kvinnor högre välbefinnande, men det finns undantag: I flera afrikanska länder söder om Sahara är männen lyckligare än kvinnorna.

Åldersskillnaden är dock mycket tydligare än könsskillnaden. I regel minskar tillfredsställelsen genom åren fram till 40-årsåldern. Sedan ligger den stilla eller ökar något.

– I många regioner ser vi en U-kurva under livet, men det gäller inte alla delar av världen, säger John Helliwell. I de gamla kommunistländerna ser vi att lyckan bara minskar under livets gång.

Så den tydligaste generella sanningen i frågan är att välbefinnandet minskar tills man är omkring 40 år – sedan varierar den mer.

En annan faktor som är viktig för de länder där lyckan har ökat är styrets kvalitet. I de länder som ökat eller minskat mest i lycka är institutionella förändringar av större vikt än ekonomiska förändringar.

Vad gör en person lycklig?

– Hälsa, inkomst, familj och vänner, säger John Helliwell. Men det räcker inte. Man bör ha en positiv grundinställning till livet. Man måste ha en känsla av att livet har en mening. Det handlar också om att dra lärdomar av motgångar utan att fastna i dem och bli bitter.


Så lyckliga är vi
Var vi bor spelar roll. Landets välstånd påverkar vårt välbefinnande. men även andra faktorer styr. I samhällen där folk känner optimism och tillit är man lyckligare, medan korruption och fattigdom gör människor olyckliga.

Bild: 
Johan Jarnestad

Man ska inte fråga om lycka om man vill veta något om lycka, förklarar Bengt Brülde. I regel frågar man i stället om personen är nöjd med livet eller om hans eller hennes välbefinnande. Ordet lycka är förrädiskt; på svenska associerar många till eufori eller något liknande.

– De här globala enkätstudierna säger en hel del om de grova dragen. Och det finns ju inget bättre sätt. Men visst ska man ta de små skillnaderna med en nypa salt, säger Bengt Brülde. Det är ju rätt talande att vissa afrikanska länder hamnar på 3 på en 10-gradig skala, och de nordiska på runt 8. Detta är svårt att vifta bort, även om kulturella eller språkliga faktorer kan spela in.

– Lyckomåtten är rätt stabila. Historiskt sett har man observerat att de ökat påtagligt när ett lands välstånd ökar, men bara till en viss gräns, säger Bengt Brülde. Jag gissar att Sverige nådde den nivån under efterkrigstiden, kanske på 1960-talet.

– Så i fattiga länder ökar lyckan om länderna blir rikare och om korruptionen minskar; korruption är något som definitivt gör folk olyckliga. Men i ett land som Sverige behövs inte mer pengar för att göra oss lyckligare. Den stora frågan är snarare hur vi ska behålla vår höga nivå av lycka.


1) Klättrare Länder som ökat mest i globala lyckomätningar mellan 2005 och 2014. I topp ligger Nicaragua i Centralamerika.

2) Fallare Länder som minskat mest i globala lyckomätningar mellan 2005 och 2014. Sämst har det gått för Grekland.

3) Lyckoligan Länder som är rankade som högst och lägst i World happiness report 2015. I topp ligger Schweiz.

Källa: World Happiness Report 2015

Enligt Bengt Brülde är en annan lärdom av lyckoforskningen att vi kan anpassa oss till mycket. Det gäller såväl rikedom som funktionsnedsättningar. Man får ett momentant påslag uppåt eller nedåt, men efter hand så vänjer man sig och går tillbaka till den tidigare nivån av välbefinnande.

– Men, säger han, en vanlig teknik för att lära sig lycka är att träna på att vara tacksam över det man har – att inte ta saker för givna.

Bengt Brülde har tidigare visat att psykologiska egenskaper, som självförtroende, har en tydligt positiv effekt på välbefinnande och livstillfredsställelse. Flera mätningar har också visat på ökad livstillfredsställelse i Sverige sedan 1990-talet (se graf på sidan 54). Att ha god hälsa och en familj bedömdes som de i särklass viktigaste faktorerna för välbefinnande, när svenskarna tillfrågades om de viktigaste orsakerna till det subjektiva välbefinnandet – men även sådant som en kärleksrelation, goda vänner, inre harmoni och en trygg boendemiljö bedömdes som viktiga.

Även den israeliske historikern Yuval Noah Harari menar att lyckan i världen har ökat. I sin nyutkomna bok Sapiens (se recension i F&F 3/2015) menar han att en sådan sak som den kraftigt minskade globala barnadödligheten de senaste tvåhundra åren rimligen måste ha minskat lidandet för många. Barnadödligheten har minskat från över 30 procent till mindre än 5 procent. Till detta kan läggas den moderna läkarvetenskapens triumf, liksom krigens och våldets historiska minskning (se ”Mot en fredligare värld?”, F&F 9/2011) samt frånvaron av storskaliga svältkatastrofer.

Var vi lyckligare för länge sedan, förr i tiden?

– Absolut inte, säger Bengt Brülde. Då levde vi i misär. Vi levde korta, plågade liv som rimligen inte var lyckliga.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar