En studie av bödlarnas liv

1 | Varför har du intresserat dig för bödlar?

– Jag har länge varit intresserad av hur vanligt folk har levt under stormaktstiden. Det är faktiskt ett rent existentiellt intresse – vem hade jag varit om jag levt då? Jag har velat vara en fluga på väggen i vardagslivet. Bödeln var ju ingen vanlig person, men han blottlägger vardagen på många sätt. Han visar på normer och regler i samhället, och han visar hur begrepp som ära och skam genomsyrade samhället.

2 | Vem var bödeln?

– Han var en utstött person som själv benådats från en dödsdom. Efter hand, på 1630- eller 40-talet, började sysslan gå i arv. Jag tolkar det som att det var svårt att rekrytera bödlar.

3 | Vad gjorde han mer än att avrätta folk?

– Han drog hudar av döda djur, slaktade hästar, kastrerade boskap och tömde latriner. Det handlar om sysslor som ansågs skamliga och smutsiga. Men det var saker som någon måste göra.

4 | Varför var bödeln så utstött?

– Jag tror att det handlar om att folk levde ett hårt liv, och mycket hängde på att vara en del i en gemenskap. Genom att markera gränsen mot de utstötta så befäster man sin egen position och sin delaktighet i ett sammanhang. Så sker ju även i dag, men med andra mekanismer och andra gränser. Det smutsiga ansågs smitta, varför gränsen mot de utstötta var viktig att upprätthålla.

5 | Man möter många enskilda människoöden i din bok. Var de svåra att hitta?

– Jag har läst många domboksprotokoll i min forskning, och där hittar man detaljerad information om många rättsfall. Det handlar om allt från klädsel och vad som sagts och hänt till att man kan utläsa mycket om normer och idéer om hur ett samhälle fungerar.

6 | Vad är den viktigaste lärdomen från ditt forskningsprojekt om bödlarna?

– Det är nog hur viktigt det är att vara en del av samhällsgemenskapen. En utstött människa var oerhört sårbar på den tiden. Och gränsen för samhällsgemenskapen upprätthålls i alla tider – men på olika sätt och med olika konsekvenser. Jag känner en stor … ja, sympati för den här tidens människor. Jag tror inte att de var mindre empatiska eller rationella än vi. Även om samhället var olikt vårt så är historiens människor ofta lika oss när man möter dem i detalj i källorna. Jag har mött så många känslor och önskningar som liknar våra. Man kan skriva om bödlar på många olika sätt, och jag vill inte försköna något. Det var så hemska saker som skedde, men det tyckte även de som såg dessa avrättningar.

7 | Hur tror du att man ser man på bödlar i länder med dödsstraff i dag?

– Jag gissar att det ses som ett skamfyllt uppdrag. Det är inte vilket jobb som helst, varken nu eller då.