Historia

Under sju somrar grävs femton av Ölands fornborgar ut. Arkeologerna hoppas få veta vad de användes till. Först ut är Träby borg.

Går det att ”avkolonisera” museerna utan att det går ut över den vetenskapliga kunskapstraditionen?

Lars Trägårdh vill bygga en svensk kulturkanon på värderingar, institutioner och historia.

Lunda­historikern Johan Östling målar med lätta pensel­drag en bakgrund till dagens universitets­väsende.

När likpredikningarna från 1600–1700-talet digitaliseras öppnas dörren till mer kunskap om kvinnor under stormaktstiden.

Med projektet 100 000 bildminnen har Nordiska museet räddat, digitaliserat och gjort bilder tillgängliga för allmänheten.

Möt Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, som har skrivit en bok om bronsålderns bilder och det samhälle i vilket de skapades.

Kärnkraften har lovat mycket men sällan levt upp till förväntningarna, skriver teknikhistorikern Per Högselius.

Tog de första bönderna kål på jägarna och samlarna? En ny genstudie har väckt liv i frågan om hur jordbruket kom hit.

Gary J. Bass visar med ”Judgement at Tokyo” hur rättsprinciper stundtals ger vika för storpolitik och folkopinioner.

Trots industrirobotar och robotgräsklippare är den första associationen till ordet ”robot” inte sällan en mekanisk människa – en maskin i människoform.

Mirakler och donationer till helgon ger en inblick i vanliga människors liv under medeltiden.

70 000 finska krigsbarn kom till Sverige under andra världskriget. Ann Nehlin har skrivit en bok om den stora barnöverföringen.