Sjukdomen MS kom hit från öst för 5 000 år sedan

En stor genetisk studie visar att multipel skleros kom till Norden från den ryska stäppen. Att sjukdomen i dag är så vanlig i Nordeuropa beror på att vi fortfarande har ett högre inslag av gener därifrån.

Publicerad

Den nomadiska jamnakulturen kretsade kring boskapshållning och människorna levde med djuren dygnet runt.
Bild: Getty images

De kom för 5 000 år sedan från herdekulturen jamna på stäpperna norr om Svarta havet, ett område i dagens Ukraina och Ryssland. Med sig hade de bland annat hästdragna vagnar, indoeuropeiskt språk – och immunsjukdomen multipel skleros, MS. Det visar en danskledd studie av genuppsättningen från 2 000 individer som levde i Eurasien – Europa och västra Asien – från stenåldern till bronsåldern.

Levde nära djuren

Forskarna har bland annat tittat på vilka gener som styr risken för att drabbas av ett antal ärftliga sjukdomar. MS är till en tredjedel genetiskt betingad, resten beror på miljö och livsstil.

Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.

– Att MS är så vanligt i norra Europa visar sig bero på att vi här har en högre andel gener från stäppkulturen än man har i Sydeuropa där inslaget av gener från den äldre anatoliska bondekulturen är större, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet.

Den nomadiska jamnakulturen kretsade kring boskapshållning och människorna levde med djuren dygnet runt. Deras immunförsvar utvecklades till att skydda mot bland annat parasiter som överfördes från djuren. Men i dagens hygieniska värld behövs inte längre det skyddet, vilket lett till att generna i stället utlöser MS. Det är en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret vänder sig mot egna kroppen.

Studien är en av fyra som publiceras samtidigt i den vetenskapliga tidskriften Nature och bygger på forskning i en databas med 5 000 fullständiga forntida genom, från stenålder till medeltid. De flesta är kartlagda i tidigare studier, men 1 600 av dem har imputerats, det vill säga att fragmentariska genuppsättningar kompletterats med tidigare kända data.

Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi.
Bild: Rickard Kihlström

Jämfört dna med dagens människor

Databasen har byggts i ett femårigt projekt för att bland annat kunna spåra sjukdomars historia genom att jämföra forntida genom med data från 400 000 levande individers dna. Den tvärvetenskapliga forskningen har framför allt riktats in på neurologiska och psykiatriska sjukdomar och diagnoser som parkinsons, alzheimers, MS, ADHD och schizofreni.

– Genflödena är kända sedan tidigare, men databasen ger högre upplösning och en bättre grund att stå på för mer forskning. De mest spännande rönen är de om MS, tycker jag, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet.

Han har lett ett flertal kartläggningar av forntida genom men inte medverkat i de nya studierna.

– Att kunna följa en sådan sjukdom tillbaka i tiden, det hade man inte klarat utan en sådan här databas, säger han.

Migration i två vågor

En annan av de fyra studierna handlar om migration, där forskarna konstaterar att den danska befolkningen i stort sett ersattes av nya grupper som kom i två vågor med tusen års mellanrum. Den första var lantbrukare som kom från söder och ersatte jägare och samlare.

– Tidigare har man trott att de blandades med varandra. Men det visar sig inte stämma. Det var ett abrupt och dramatiskt skifte, i stort sett helt utan genetisk blandning. Det är helt otroligt! säger Kristian Kristiansen.

Hans teori är att jägarna och samlarna begav sig norrut till Norge, där det vid samma tid sker en stor folkökning kring Oslofjorden. Huruvida det stämmer med genetiken får dock framtida forskning visa.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor