Tuggummi avslöjar stenålderskosten

Öring, hasselnötter och hjortkött stod på menyn bland jägare och samlare i Norden för 10 000 år sedan. Det visar dna-analyser av björkharts som ungdomarna på Västkusten tuggat på.

Publicerad

Avgjutningar av tuggummi som hittades i Huseby-Klev på Orust. Gipset fångar upp tandavtrycken.
Bild: Verner Alexandersen

När ”världens äldsta tuggummi” hittades på en stenåldersboplats vid Huseby-Klev på Orust för 30 år sedan blev det världssensation. Över 100 bitar av björkharts med tydliga tandavtryck hittades – många tuggade av barn och unga. Ur dem utvanns Nordens äldsta mänskliga dna, 9 700 år gammalt.

Nu har vi fått en ögonblicksbild av vad ungdomarna ätit. Dna från bland annat hasselnöt, äpple, rådjur, kronhjort, öring, gräsand och vigg hittades när en internationell forskargrupp analyserade tre av tuggummina. Men det betyder inte att ungdomarna festat på en sjurätters middag.

En del av genmaterialet kommer från sådant de ätit, annat har fastnat i björkhartset från omgivningen. Det fanns dna från bland annat mistel och varg och troligtvis rödräv och fjällräv.

Anders Götherström är professor i molekylär arkeologi.
Bild: Rickard Kihlström

– Min gissning är att till exempel räv-dna:t kommer från en habitatmarkering, att en räv kissat på det utspottade tuggummit. Men det är en gissning, de kan ju faktiskt ha käkat räv, eller jobbat med rävskinn, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet och verksam vid Centrum för paleogenetik.

Visar på problem med tänderna

Förutom dna från djurarter hittade forskarna gener från 281 bakteriearter. Hela 27 av dem förknippas med karies och tandlossning. Särskilt en av ungdomarna, en flicka, tycks ha haft svåra problem med tandlossning. Det gjorde säkert ont när hon åt rådjurskött och annan lite svårtuggad mat.

Många av bakterierna som orsakar sjukdomar finns även naturligt i jorden, varför det inte går att dra slutsatser om individer varit sjuka eller ej.

– Man får använda sunt förnuft. Till exempel kan ju inte öring-dna kommit in i tuggummit utan mänsklig hjälp, säger Anders Götherström.

För fem år sedan var han med och publicerade en studie om mänsklig dna, den äldsta i Norden, som utvunnits ur samma tuggummin. Hartsbitarna är väl undersökta – med den tekniska utvecklingen går det att få fram allt mer information ur samma material.

Redan för snart 30 år sedan analyserades bitarna osteologiskt, det vill säga att man undersökte tandavtrycken. Det visade att många av bitarna tuggats av flera individer, både vuxna och barn eller ungdomar.

Hartset kan ha tuggats till lim

Troligen användes bitarna som lim för att foga samman bitar i olika redskap. En mängd verktyg hittades på fyndplatsen. Osteologiska analyser visar att man ätit mycket marin kost som säl, delfin, tumlare och fisk, men även sjöfågel. Senare på stenåldern ökade inslaget av vildsvin och annat vilt.

När det gäller dna utvinns det i dag ofta ur tandsten, som bevarar genetiskt material bra – inte bara från individer utan även från sådant de ätit. Men även harts har visat sig vara användbart. Metoden användes till exempel i en dansk studie på 5 700 år gammalt material. Men nu har det alltså gjorts med 4 000 år äldre tuggummin.

– Vi hade nog lite tur med just det här. Inget annat stenålderstuggummi har fungerat lika bra. Detta är det äldsta materialet baserat på hartstuggummi som publicerats. Andra kan ju ha testat utan att publicera, säger Anders Götherström.

Resultaten har publicerats i tidskriften Scientific Reports. Studien leddes av Emrah Kirdök vid Mersin-universitetet i Turkiet, som påbörjade arbetet när han var postdoktor på Stockholm universitet.

Den här artikeln har korrigerats 2024 01 19.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor