Dna-arkeologi

Minst 37 människor slaktades och åts i en massaker på bronsåldern i dagens England.

Gåtan med fostret i biskop Winstrups grav i Lund har fått sin lösning. En avvikelse i Y-kromosomen visar att fostret som lades i hans kista var hans dotterson.

Öring, hasselnötter och hjortkött stod på menyn i Norden för 10 000 år sedan. Det visar dna-analyser av björkharts som ungdomarna på Västkusten tuggat på.

De skotska pikterna kom inte från fjärran trakter som man tidigare trott visar dna-analyser, gjorda framför allt vid Stockholms universitet.

Besättningsmannen ”Gustav” vars kvarlevor hittades på Vasaskeppet var i själva verket en kvinna. Det visar nya dna-analyser.

Att tåla laktos gynnade människor på platser där det var svårt att odla säd under jordbrukets spridning.

Det var inte bara nordbor som for vida omkring på vikingatiden, människor från fjärran länder kom också hit. Men nordborna bildade oftare familj med partner från väst än från öst, enligt en ny genetisk studie.

Forskare har lyckats utvinna två miljoner år gammalt dna. Det är det hittills äldsta dna som hittats.

Neandertalare och förfäder till dagens människor lagade sin mat med omsorg om smak.

När jordbruket uppstod spred det sig inte bara genom migration, utan även genom kunskaps- och tekniköverföring.

Ett alternativ till kol 14-metoden för att datera kvarlevor efter människor har tagits fram vid Lunds universitet.

Det korn som odlades i de bördiga bygderna kring Storsjön i Jämtland var av en helt egen typ innan det moderna jordbruket kom, visar dna-analyser. Dess egenskaper minskade risken för svåra följder av missväxt och gjorde bönderna mindre beroende av annat utsäde.

Dna-analyser vid Uppsala universitet ger viktiga ledtrådar till hur fragment av Dödahavsrullarna, med texter från biblisk tid, ska pusslas ihop.