Svensk analys knäckte pikternas ursprung

Gåtan om de skotska pikternas ursprung har lösts med dna-analyser, gjorda framför allt vid Stockholms universitet. De kom inte från fjärran trakter som man tidigare trott.

Publicerad
landskap med klippor, hav och strand

Dna-analyser visar att pikterna kom från brittiska öarna, interagerade med andra grupper och har en heterogen dna-mix som liknar sina grannars.
Bild: Getty images

Pikterna levde i Skottland från 300- till 900-talet, men har lämnat mycket lite spår efter sig. Få gravar har hittats och undersökts och deras språk är svårtolkat. Därför har teorier fokuserat på ett tänkt fjärran ursprung, som antika Thrakien eller Skytien vid Svarta havet. Nu visar en ny dna-studie från University of Aberdeen att de kom från de brittiska öarna.

– Pikterna kom från Skottland, men delar mycket dna med sina grannar. Människor rörde sig mycket under järnåldern och det finns inflöde av gener från brittiska öarna som helhet. Mest från Wales, Nordirland och västra Skottland vilket vi ser i nutida britters dna, säger genetikern Linus Girdland-Flink, som genomfört studien tillsammans med kollegorna vid University of Aberdeen.

Grundanalysen gjorde Linus Girdland-Flink som postdoc på Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.

– Det har aldrig funnits ”rena” pikter, men vi är i alla fall säkra på att de inte kom från områden nedåt Svarta havet, säger han.

Genetiska materialet i dåligt skick

Analysen bygger på dna från nio individer i Skottland. Att inte fler individer analyserats beror på att mycket genetiskt material är i dåligt skick.

Forskarna utgick från autosomalt dna – som ärvs på både fädernet och mödernet – från två individer, och mitokondriellt dna – ärvt på mödernet – från sju individer. Genvariationen var stor, vilket motsäger en gammal uppfattning om att pikternas styrelseskikt ärvdes på mödernet.

– Det var inte kvinnorna som stod för den genetiska kontinuiteten. Den stora variationen i deras dna visar att de rörde sig mellan olika piktiska grupper.

En av individerna som forskarna lyckats ta fram hela genomet för kom från en utgrävning av gravplatsen Lundin Link öster om Edinburgh. Där har drygt 20 gravar grävts ut och Linus Girdland-Flink hoppas få anslag att undersöka dna från fler individer därifrån.

Pikterna tatuerade sig

Namnet pikter är romerskt och tros avspegla att de tatuerade sig. Deras historia nedtecknades inte av dem själva, utan av romarna – vilka aldrig lyckades erövra Skottland – och senare av anglosaxer i nordöstra England. Först efter vikingarnas ankomst till brittiska öarna bleknar de historiska spåren av dem.

Det finns några ytterst få exempel på att pikterna kan ha använt skriften ogham, som också keltiska grupper från de brittiska öarna använde. Det är en runliknande skrift med linjer inristade lodrätt längs kanterna av resta stenar, men ordens innebörd är oklar.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Identifiera sig som viking

I studien medverkar också Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi på Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. I en stor studie om vikingarnas genmix som publicerades i början av året såg hans forskarlag på gravgåvorna att människor med piktiskt ursprung begravna på Orkneyöarna hade valt en vikingaidentitet.

– De har samma genetik som pikterna, men det ansågs uppenbarligen förmånligt att identifiera sig som viking, säger Anders Götherström.

Han gläder sig åt att forskarna i Aberdeen kunde fylla ut luckor i dna-sekvenser med en ny metod kallad imputering. Det kunde göras tack vare material från en jättelik databas som visar hur olika mutationer hänger ihop med varandra.

– Vi kommer att använda imputering mycket i kommande studier.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor