Färöarna befolkades långt tidigare än man trott
Färöarna koloniserades troligen inte under vikingatiden utan redan före Kristus, enligt en ny studie. Befolkningen har också varit mer genetiskt isolerad än man tidigare trott.
Färöarna befolkades tidigare och har varit mer genetiskt isolerat än man tidigare trott, enligt en ny studie.
Bild: Getty Images / Christoph Wagner
På 600-talet slog sig munkar från dagens Skottland ner på de fjärran Färöarna för att stärka sin tro genom att dra sig undan allt världsligt. Öarna fick också besök av fiskare från Brittiska öarna och Skandinavien. Den traditionella bilden är dock att de befolkades på allvar först när norska vikingar koloniserade Island på 800-talet. Men denna uppfattning utmanas nu av nya rön.
Forskare från Färöarna och Köpenhamn som studerat hela genuppsättningen för 40 individer från 1200-talet och framåt har funnit att öarna kan ha befolkats redan före Kristi födelse av individer från både Skandinavien och Brittiska öarna, enligt studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften eLife.
Ursprung i liten population
Andelen delade gener med islänningarna är däremot oväntat liten. Det talar också för att ögruppen inte enbart koloniserades av norrmän i samband med att Island befolkades under 800-talet.
Under tidsspannet 900–100 f. Kr. uppstod enligt studien en genetisk flaskhals, som inträffar då endast en mindre grupp människors dna förs vidare till kommande generationer. Forskarnas tolkning är att Färöarna kan ha befolkats före Kristus och att det inte var en stor population som flyttade dit.
Flaskhalsar förekommer även i finländarnas dna, som studerats noga i ett antal studier, och syns bland annat på att långa identiska segment av gener finns kvar i befolkningens dna. På Färöarna är sådana segment ännu längre, visar forskarna. Det kan tyda på att det uppstått även en senare flaskhals. Fram till 1600-talet levde inte mer än 4 000 människor på öarna, i dag är de cirka 54 000.
Dna pekar mot Brittiska öarna
Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet, anser att studiens rön inte är särskilt oväntade.
– Flaskhalsen är kanske lite starkare än väntat och fördelningen av ursprungen något annorlunda. Man hade kanske väntat sig lite mer från Skandinavien. Men egentligen inget man höjer på ögonbrynen åt, säger han.
Den äldsta individen i studien, cirka 800 år gammal, hade ett dna som pekar helt och hållet mot Brittiska öarna och som skiljer sig tydligt från individer från 1500- och 1600-talen. Det kan tyda på ytterligare en flaskhals däremellan, men skillnaden kan också bero på att det var en inflyttad person, påpekar författarna.
Gamla kriser påverkar hälsa i dag
I fallet Finland uppstod en flaskhals någon gång för 4 000 år sedan, enligt en banbrytande studie ledd av Svante Pääbo redan 1996. Denna kris har sedan följts av flera, då befolkningen minskat på grund av svält eller krig. Det har lett till mindre genetisk variation och fått till följd att finländare oftare drabbas av vissa åkommor och sjukdomar, som laktosintolerans och epilepsi. Bland färöingarna finns samma tecken på genetisk isolering, enligt studien.
På Färöarna är framför allt irritabel tarm (IBS) men även diabetes 2 vanligare än på många andra håll. I äldre tid var många färöingar liksom finländare laktosintoleranta, vilket i Färöarnas fall sannolikt berott på kosten med mycket kött och fisk men mindre andel mjölkprodukter. Under århundradena har andelen dock minskat, enligt studien.
– Kopplingen mellan dieten och generna som förefaller vara under selektion är intressant. Men det är korta tidsperioder och mycket flaskhalsar. Det är en spännande idé som förefaller ha visst stöd, men som nog behöver undersökas mer, säger Anders Götherström.
